Stäng filter kryss-ikon

filtrera innehåll filter-ikon

ADHD

1. Nivå och process

Märkning

  • Samordnad insats: Nej
Inget innehåll matchar dina valda filter.

2. Om tillståndet

Märkning

  • Samordnad insats: Nej
Inget innehåll matchar dina valda filter.

3. Tidiga tecken och tidig upptäckt

Märkning

  • Samordnad insats: Nej

Märkning

  • Samordnad insats: Nej

Märkning

  • Samordnad insats: Nej

Märkning

  • Samordnad insats: Nej

Märkning

  • Samordnad insats: Nej

Märkning

  • Samordnad insats: Nej

Märkning

  • Samordnad insats: Nej

Märkning

  • Samordnad insats: Nej

Märkning

  • Samordnad insats: Nej

Märkning

  • Samordnad insats: Nej

Märkning

  • Samordnad insats: Nej

Märkning

  • Samordnad insats: Nej

Märkning

  • Samordnad insats: Nej

Märkning

  • Samordnad insats: Nej

Märkning

  • Samordnad insats: Nej

Märkning

  • Samordnad insats: Nej
Inget innehåll matchar dina valda filter.

4. Kartläggning och utredning

Innehåll under utveckling

Inget innehåll matchar dina valda filter.

5. Behandling och stöd

Märkning

  • Samordnad insats: Nej

Märkning

  • Samordnad insats: Nej

Märkning

  • Samordnad insats: Nej

Märkning

  • Samordnad insats: Nej

Märkning

  • Samordnad insats: Nej

Märkning

  • Samordnad insats: Nej

Generell kartläggning av psykiatriska symtom och bakomliggande orsaker hos barn. Vägledande inför diagnostisk utredning, val av stöd- och behandlingsinsatser och remittering.

Målgrupp eller situation

Barn/vårdnadshavare som söker för psykisk ohälsa eller som i samband med annan sökorsak visar tecken på psykisk ohälsa.

Kunskapsläge

Kompletteras.

Kompetenskrav

Hälso- och sjukvårdspersonal enligt arbetsgivarens beslut. Användning av MINI-KID förutsätter utbildning i instrumentet.

Sammanfattning

En initial psykiatrisk kartläggning görs genom ett öppet samtal med barn och vårdnadshavare, psykiatrisk anamnes och kroppslig undersökning. Användning av strukturerade bedömningsinstrument och suicidriskbedömning är del i kartläggningen.

En effektiv kartläggning är bara så omfattande som krävs för att ringa in problem och styrkor att arbeta vidare med.

Genomförande

Initial bedömning av psykiatriska symptom ska göras med ett helhetsperspektiv. Psykisk ohälsa och uttryck för psykisk funktionsnedsättning beror ofta på flera faktorer i kombination -- till exempel egen sårbarhet (genetisk och erfarenhetsbaserad), somatisk sjukdom, problem i viktiga relationer, skadligt substansbruk och skolsituation. Problem inom ett område kan ge negativa följdverkningar på andra områden, men flera problem kan också uppstå samtidigt oberoende av varandra.

Ett öppet samtal med utgångspunkt i individens berättelse och önskemål
Initial kartläggning görs genom samtal med barnet/ungdomen och med närstående, vanligen föräldrar eller annan vårdnadshavare.

I samtal med barn i synnerhet är det viktigt att vara öppen med hur samtalet kommer att gå till och vad det kan leda till så att barnet vet vad hen kan förvänta sig. Tala om hur mycket tid ni har för samtalet så att det viktigaste hinns med.

Utgångspunkten i kartläggningen bör vara det som barnet och vårdnadshavare önskar hjälp med.

För att göra samtalet mindre laddat för barnet kan det vara bra att växla mellan mer övergripande och neutrala frågor och detaljfrågor om problemområden.

Det finns ämnen som kan vara svåra att ta upp spontant, till exempel missbruk eller våld i familjen, övergrepp eller självskadebeteende – att ställa frågor kring dessa ämnen rutinmässigt och explicit är generellt det bästa tillvägagångssättet.

För att hämta information från tidigare eller pågående kontakter behöver medgivande inhämtas från vårdnadshavare och barn (beroende på ålder och mognad).

Psykiatrisk anamnes
Inled kartläggningen med en psykiatrisk anamnes som börjar med ett öppet samtal om det som individen söker hjälp för. Se utvidgat psykiatriskt anamnesstöd i rutan nedan.

Sökorsak

  • Symtom och problem (enligt vårdnadshavare//barnet). Hänsyn till eventuell remittent, till exempel elevhälsa.

Påverkan

  • Hur och när problemet/symtomen märks
  • Konsekvenser för individen och personer i dess närhet (familj, sysselsättning, fritid)

Historia och förlopp

  • Debut
  • Varaktighet
  • Förlopp, utlösande faktorer/händelser
  • Tidigare episoder/svårigheter. Eventuell uppväxtavvikelse.
  • Behandlingskontakter (pågående/avslutade)

Önskemål

  • Önskemål om förändring, mål, förhoppningar om framtiden
  • Önskemål om typ av hjälp

Livssituation

  • Familj och relationer
  • Sysselsättning
  • Hälsovanor (stress, sömn, fysisk aktivitet, skadligt substansbruk)
  • Omvälvande livshändelser

Standardiserade instrument
Generellt är standardiserade instrument förenade med brister i specificitet och sensitivitet (falska positiva respektive falska negativa testresultat). Däremot minskar de risken för att information missas och bör användas som underlag i den anamnetiska intervjun. För en del är det lättare att vara öppen i formulär än i samtal.

Exempel på instrument är intervjuguiden MINI-KID och frågeformuläret SDQ.

Somatisk undersökning och medicinska test
Vid bedömning av psykiatrisk problematik/frågeställning undersök om problemen beror på eller kompliceras av somatisk sjukdom.

  • Somatisk status: allmäntillstånd, hjärta och lungor, puls och blodtryck. Allmän neurologisk status.
  • Blodstatus, Na, K, Krea, ALAT/ASAT/G-GT, Albumin, TSH, S-Ca, P-Glukos. Vid behov tillägg av Kobalamin, 25-OH D-vit, PEth/CDT.
  • Överväg drogscreening

Suicidriskbedömning
Individen kan på grund av omständigheterna bedömas vara i farozonen för suicid utan att uppge allvarliga suicidtankar. En strukturerad suicidriskbedömning ska alltid göras.

Förslag på sonderande frågor för suicidriskbedömning:

  • Har du tänkt på att göra dig själv illa någon gång?
  • Har du någon gång tänkt att det var bättre om du inte fanns?
  • Har du tänkt att det vore bättre om du var död, eller önskat att du var död?
  • Har du tänkt ut ett sätt för att döda dig själv?
  • Har du någon gång försökt att döda dig själv?

Vid akut eller hög suicidrisk eller behov av psykiatrisk heldygnsvård ska hen remitteras för akut bedömning inom specialistpsykiatrin. Vid mycket hög suicidrisk i samband med allvarlig psykisk störning där vårdnadshavare motsätter sig vård ska vårdintyg enligt LPT övervägas.

Psykisk ohälsa

  • Allmäntillstånd, psykisk symtom
  • Vårdkontakter och behandling med anledning av psykisk ohälsa (pågående/tidigare)
  • Medicinering, psykofarmaka och/eller annan medicin (pågående/tidigare)
  • Utvecklingsrelaterade avvikelser (övergripande)

Observera att symtombild för olika tillstånd kan skilja sig hos äldre, och att kartläggning för barn och unga är delvis annorlunda.

Socialt

  • Boende, familjesituation, utbildningsnivå, sysselsättning, fritid
  • Pykosociala stressorer, till exempel sjukdom, våld eller missbruk i familjen, problem i skolan, mobbning, grooming, ekonomiska problem eller omvälvande livshändelser
  • Traumatiska erfarenheter

Våld

  • Våldsutsatthet
  • Utsätter andra för våld

Kroppslig hälsa

  • Allmäntillstånd, kroppsliga symtom/ohälsa/funktionsnedsättning (pågående/tidigare)
  • Vårdkontakter och behandling med anledning av för kroppslig ohälsa (pågående/tidigare)
  • Medicinering, psykofarmaka och/eller annan medicin (pågående/tidigare)
  • Allergier eller överkänslighet

Levnadsvanor

  • Användning av nikotin, alkohol och andra psykoaktiva substanser
  • Sömn, kost, fysisk aktivitet

Ärftlighet

  • Psykisk sjukdom hos första- eller andragradssläktning

Övergripande funktionsskattning

  • Symtomens påverkan i vardagen (sysselsättning, socialt, fritid)

Psykisk status

  • Intryck av individen och samspel
  • Kognitiv funktion
  • Minnessvårigheter

Uppföljning

Värdera anamnes och kartläggning och ta ställning till primär frågeställning. Återföring ska göras till barnet/ungdomen, närstående och den som eventuellt har remitterat.

Insatser vid lindriga symtom eller i avvaktan på inledande utredning för adhd
Vid lindriga svårigheter kan kartläggningen i sig och information och råd som ökar förståelse för symtom och svårigheter och bidrar till ökade möjligheter att främja förbättrad funktion i vardagen lugna oroliga föräldrar och ge tillit till den egna förmågan att hjälpa sitt barn.

Även för barnet eller ungdomen kan hjälpen bestå av att få veta att det man känner och upplever är normala reaktioner.

Information och råd kan vid behov också ges till skolan. Där finns kunskap om stöd och anpassning för barn med tex koncentrationssvårigheter för att de ska klara målen i skolan som kan underlätta för barnet oavsett om orsaken är adhd eller något annat.

Vid mer uttalade problem kan information och råd ge ökad hanterbarhet i väntan på utrednings- eller behandlingsinsatser. Ofta krävs då även riktad information om tillståndet, orsaker och prognos och vad i miljön som kan påverka. Läs mer om insatser som kan ges vid lindriga tecken på adhd och/eller i väntan på utredning (0-1a).

Insatser vid lindriga till medelsvåra symtom eller i avvaktan på diagnostisk utredning för adhd
Om information och råd är otillräckligt och barnets och familjens problem kvarstår eller förvärras och barnet uppvisat ihållande svårigheter med koncentration, och/eller motorisk rastlöshet och impulsivitet i hem, skola och fritid bör utredning med inriktning mot utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse påbörjas.

Kompletterande anamnes
Utredningen bygger vidare på den initiala psykiatrisk kartläggning (länk) med fördjupad anamnes kring följande områden för att ringa in tecken på utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse, inklusive adhd:

Utvecklingsavvikelser

  • Graviditet/Förlossning.
  • Uppfödning, (amning, matvanor som barn) följt tillväxtkurvor
  • Utveckling (motorisk, språklig, kognitiv, social, emotionell utveckling)

Hälsa

  • Sömn och kost
  • Hälso- och sjukdomshistoria
  • Psykiatrisk sjukhistoria, inklusive suicidförsök
  • Läkemedel, läkemedelshistoria
  • Syn- och hörselundersökning

Socialt

  • Familj
  • Skola
  • Kamratrelationer, aktuella och tidigare
  • Fritidsaktiviteter

Ärftlighet

  • Psykiatriska problem eller ADHD i släkten som kan tyda på genetisk sårbarhet eller en extra belastning/riskfaktor

Aktuellt

  • Nytillkomna händelser som påverkar barnet och familjen, vid behov fördjupning kring den aktuella livssituationen.

Tillståndsspecifika instrument
Tillståndsspecifika screeningformulär till föräldrar, skola och ungdom kan ge kompletterande information om förekomst och grad av symtom.
Se rekommenderade instrument med inriktning på utvecklingsrelaterad avvikelser (inklusive adhd) och samsjuklighet i rutan nedan.

Fortsatt handläggning
Om den initiala utredningen visar att hållpunkter för utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse saknas ska utredningen för detta avslutas. Sammanfattning av inledande utredning dokumenteras i journalen och återförs (länk återföring till patient/närstående och ev remitterande)

Barn och vårdnadshavare som fortsatt har svårigheter kännetecknande för subklinisk adhd bör erbjudas behandlingsinsatser med inriktning på psykoedukation och föräldrastöd (0-1a).

Om hållpunkter för utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse föreligger och symtom på adhd funnits genom utvecklingen ska diagnostisk utredning med inriktning på adhd påbörjas. Ovanstående behandlingsinsatser bör också erbjudas i väntan på diagnostisk utredning.

Ta ställning till om andra tillstånd bör omhändertas innan utredning fullföljs:

  • pågående skadligt substansbruk (länk beroende-VIP)
  • sviter av allvarliga traumatiska händelser (länk VIP ångest-dep)
  • genomgripande psykosocial svikt (länk socialtjänstens insats)

Lotsning och samverkan
Vid tecken på ohälsa och svårigheter som ligger utanför den egna verksamhetens uppdrag, till exempel problem som är isolerade till skolan, oro för att barnet eller ungdomen far illa eller kroppslig sjukdom, tillämpas rutiner för att lotsa vidare eller genomföra synkroniserade insatser med angränsande verksamheter såsom elevhälsa, socialtjänst, BUMM.

En eventuell remiss ska innehålla de uppgifter som framkommit i anamnesen och en tydlig frågeställning eller preliminär diagnos. Barn/vårdnadshavare ska tillfrågas om hen accepterar besök/vård på annat sjukhus, informeras om att remiss skrivs och att journalen kommer att överföras dit.

Formulär vid misstanke om utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse

  • SNAP IV
  • ACE-intervju

 Psykiatrisk samsjuklighet

  • Nordiskt formulär 5-15 - utvecklingsrelaterade svårigheter och beteendeproblem 
  • SDQ skattning av psykiska symtom. 
  • CRAFFT screeningför alkohol- och drogbruk  AUDIT-C, DUDIT eller ASSIST-Y
  • ASSQ skattning avseende tecken på autism
  • PHQ-9 depression
  • SRS II
  • RCADS
  • GAD-7 generaliserad ångest  
  • Trauma mini

Funktionsnivå

  • CGI bedömarskattning av sjukdomsgrad
  • C-GAS Generell skattning av funktionsnivå via Children´s Global Assesment

Märkning

  • Verksamhetsgren: Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård
  • Yrkesgrupper: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska
  • Samordnad insats: Nej
  • Behandlings- eller stödinsats: Behandlings- och stödförlopp, Psykosociala insatser, Psykologisk behandling
  • Fas/stadie (av tillstånd): Prodromal, Akut, Kronisk, Remission, fullständig
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
  • Funktionsnivå: Lätta problem,Måttliga problem,Stora problem
Inget innehåll matchar dina valda filter.

6. Uppföljning på individnivå

Märkning

  • Samordnad insats: Nej

Märkning

  • Samordnad insats: Nej

Märkning

  • Samordnad insats: Nej
Inget innehåll matchar dina valda filter.

7. Uppföljning på verksamhetsnivå

Innehåll under utveckling

Inget innehåll matchar dina valda filter.

8. Lagar och regler

Märkning

  • Samordnad insats: Nej

Märkning

  • Samordnad insats: Nej

Märkning

  • Samordnad insats: Nej
Inget innehåll matchar dina valda filter.