Förebygga skolfrånvaro

Det kan vara en riskfaktor i skolan om

• bristande närvarorutiner medför att en elev kan vara frånvarande utan att det uppmärksammas
• eleven upplever skolmiljön som otrygg eller inte känner sig som en del av skolans sociala sammanhang
• eleven inte förstår vad som förväntas av henne eller honom
• svårigheter att klara av målen leder till låg självkänsla och bidrar till negativ stress för eleven
• eleven saknar de stödinsatser han eller hon behöver
• eleven stressas av stadieövergångar och andra förändringar
• det finns störningar i den fysiska miljön (ljud, ljus, ventilation) som påverkar elevens förutsättningar att fokusera på undervisningen.

Det kan vara en riskfaktor utanför skolan om

• eleven stannar hemma från skolan på grund av oro för sjuk eller belastad förälder 
• grupptryck från kamrater påverkar elevens skolnärvaro negativt  
• eleven utsätts för kränkande behandling eller mobbning utanför skoltid
• eleven utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck.

Det kan vara en individuell riskfaktor om

• eleven har en sårbarhet i form av psykiska symtom, psykiatriskt tillstånd och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
• eleven har en varaktig somatisk sjukdom
• eleven har ett normbrytande beteende såsom t.ex. kriminalitet eller beroende.

Tidiga tecken på att en elev riskerar att utveckla problematisk skolfrånvaro kan yttra sig i att

• eleven undviker vissa lektioner, kommer sent, går tidigare eller lämnar lektionen
• eleven inte har adekvat material med sig
• eleven inte vill gå till skolan, har svårt att komma iväg på morgonen, sjukanmäler sig utan att vara sjuk
• eleven säger sig ha somatiska besvär såsom huvudvärk eller magont för att kunna undvika svåra situationer t.ex. prov
• eleven ger uttryck för en negativ upplevelse av skolan och kamratrelationer.

För att förebygga att elever utvecklar problematisk skolfrånvaro bör varje skola ha tydliga rutiner för att mäta närvaro och för hur man agerar vid frånvaro. I rutinen ska det tydligt framgå vad som är giltig respektive ogiltig frånvaro, vilka konsekvenserna är vid ogiltig frånvaro och vilken hjälp skolan ger. En väl fungerande rutin gör det möjligt att snabbt upptäcka och följa upp frånvaro. Vid frånvaro ska åtgärder vidtas skyndsamt.

Det kan finnas många olika orsaker till varför en elev inte vill eller kan närvara i skolan. Ofta rör det sig om flera faktorer som ömsesidigt påverkar varann. Vilka de är och hur de samverkar varierar från individ till individ. Ofta finns en utlösande faktor och frånvaron vidmakthålls sedan av andra faktorer. För att säkerställa att skolan erbjuder rätt stöd och insatser bör orsaker till frånvaro kartläggas genom att

• eleven ges möjlighet att själv berätta om varför hen inte är på lektionerna
• samtala med vårdnadshavare om vad de tror är orsaken till frånvaron
• undersöka vid vilka tillfällen eleven är frånvarande, till exempel genom att titta på information från närvaroregistreringen.

Det stöd som erbjuds eleven bör utgå från de orsaker till frånvaro som framkommer i kartläggningen.

Om det finns oro för att eleven far illa har skolpersonal skyldighet att upprätta en anmälan till socialtjänsten.

För ett bra samarbete mellan skolan och vårdnadshavare i syfte att förebygga skolfrånvaro bör

• det finnas fungerande rutiner för hur man kommunicerar relevant information
• det finnas en tydlighet kring vilket ansvar skolan respektive vårdnadshavarna har
• det finnas öppenhet och transparens i hur skolan arbetar
• skolan behandla vårdnadshavare som kompetenta och jämbördiga
• de möten skolan bjuder in till vara väl förberedda och med rätt personer inbjudna
• det finnas närvarorutiner som tydligt visar för elev och vårdnadshavare att skolan reagerar när eleven inte är i skolan
  skolan tydligt och konkret visa hur elevens frånvaro ser ut över tid
• skolan alltid ta upp närvaro och frånvaro på utvecklingssamtal
• skolan även uppmärksamma giltig skolfrånvaro då denna kan leda till en problematisk ogiltig frånvaro
• skolan på ett pedagogiskt sätt förklara vikten av närvaro för att eleven ska få optimal möjlighet till utveckling och skolframgång.

Vid behov kan skolan behöva samverka med andra aktörer. Socialtjänst eller sjukvård kan kalla skolan till ett möte för upprättande av en samordnad individuell plan (SIP). Om det finns regional överenskommelse kring skolans medverkan i SIP kan även skolan kalla till SIP. En samordnad individuell plan bör upprättas när man bedömer att insatser från olika huvudmän behöver samordnas för att ett barn eller ungdom ska få rätt hjälp och stöd.