Adhd
Kartläggning och utredning
Utreda och bedöma behov av insatser för barn och ungdomar enligt socialtjänstlagen
Strukturerad utredning och bedömning för att bedöma behovet av skydd och stöd för barn och ungdomar. De insatser som beviljas är frivilliga och inte knutna till diagnos.
Målgrupp eller situation
Familjer med barn som har svårigheter att styra och reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser, däribland barn och ungdomar med adhd, som kan vara i behov av psykosocialt stöd och insatser för att få vardagen att fungera.
Samtycke krävs om den som utredningen berör är över 18 år, undantaget om det inte kan uteslutas att individen är i behov av vård med stöd av LVU eller LVM.
Kunskapsläge
Socialtjänstens utredningsarbete regleras i Socialtjänstlagen samt i Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter.
Kompetenskrav
Enligt 3 kap. 3 § SoL anges socionomexamen eller annan likvärdig examen som lägsta utbildningsnivå för personer som ska utföra
- bedömning av om utredning ska inledas
- utredning och bedömning av behovet av insatser eller andra åtgärder
- uppföljning av beslutade insatser.
Sammanfattning
Utredningens syfte är att bedöma barnets behov av stöd och skydd samt i samtycke med barn och familj besluta om behov av insatser. Barnets eller ungdomens svårigheter att styra och reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser bör beaktas i utredningen.
Genomförande
En utredning ska inkludera
- en bedömning av barnets hälsa, utbildning, sociala relationer, känslor och beteende
- en bedömning av familjesituation, familjebakgrund , boende, arbete och ekonomi, resurser i familjens sociala nätverk
- information om eventuella andra pågående insatser inom socialtjänsten och/eller via externa aktörer
- information om eventuella tidigare genomförda insatser av socialtjänsten och/eller externa aktörer
- uppgifter om vilket stöd som barnet och familjen önskar.
Barn som aktualiseras i socialtjänsten har i regel sociala svårigheter som oroar familjen och/eller omgivningen. När det framkommer att barnet eller ungdomen har svårigheter att styra och reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser bör socialtjänsten under utredningen ta hänsyn till kopplingen mellan svårigheterna och eventuell social problematik. Om svårigheterna tydligt påverkar barnets eller ungdomens funktion i vardagen kontaktas hälso- och sjukvården för bedömning samtidigt med pågående utredning.
Exempel på social problematik hos barn och ungdomar med svårigheter att styra och reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser kan vara
- problematisk skolfrånvaro
- konfliktfylld hemmiljö
- utagerande beteende
- skadligt bruk eller beroende av alkohol, droger eller spel
- kriminalitet och umgänge i kriminella miljöer.
Om stöd och åtgärder redan pågår ska socialtjänsten ta initiativ till ett möte för att upprätta en samordnad individuell plan (SIP). I SIP-mötet samordnas insatserna kring barnet eller ungdomen och familjen och uppföljningsmöten bokas så länge behoven kräver det.
Delaktighet i utredningen
Under utredningen ska barn, ungdomar och deras vårdnadshavare vara delaktiga och kontinuerligt få information som bidrar till att utredningsprocessen blir tydlig och förutsägbar. Socialtjänsten ska också se till att barn och ungdomar får information och ges förutsättningar att framföra sina åsikter och önskemål i enskilda samtal. För barn och ungdomar med svårigheter att styra och reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser är det särskilt viktigt att anpassa bemötande, samtal och mötesformer på ett sådant sätt att de förstår information och frågor. Man bör tänka på att
- använda ett enkelt och begripligt språk
- ha korta möten där man tar hänsyn till barnets eller ungdomens ofta begränsade uthållighet
- ge kortfattad och entydig information, gärna även skriftlig
- ställa en fråga i taget
- ge bekräftelse när barnet eller ungdomen berättar.
Konsultation med förskolan eller skolan
Förskolan och skolan kan bidra med information om hur det går i skolarbetet och hur barnet eller ungdomen fungerar socialt i förskole-/skolmiljön.
Efterfråga
- hur barnet eller ungdomen trivs i förskolan eller skolan
- i vilken utsträckning barnet eller ungdomen är närvarande
- om barnet eller ungdomen lär sig nya saker på ett sätt som är förväntat utifrån ålder
- hur det går resultatmässigt
- om barnet eller ungdomen har ett utagerande beteende i förskolan eller skolan
- om barnet eller ungdomen visar tecken på att vara ledsen, ängslig eller orolig
- om barnet eller ungdomen visar tecken på riskbeteende eller missbruk
- hur barnets eller ungdomens sociala relationer i förskolan eller skolan ser ut
- vårdnadshavarnas förmåga att ge barnet eller ungdomen tillräckligt stöd i förhållande till förskolan eller skolan
- information om barnets eller ungdomens hälsa utifrån genomförda hälsoundersökningar
Informationsutbyte mellan och inom huvudmännen kan ske även om vårdnadshavare motsätter sig det (11 kap. 2 § SoL).
Konsultation med hälso- och sjukvården
Vid utredning ska socialtjänsten inhämta uppgifter från elevhälsan och barnhälsovården för barn under 6 år. Utöver dessa kan socialtjänsten konsultera andra vårdgivare som barnet har kontakt med. För barn och ungdomar med svårigheter att styra och reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser kan det vara aktuellt att konsultera barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) samt habiliteringen.
Information som kan inhämtas vid en konsultation:
- bedömning av barnets eller ungdomens svårigheter
- pågående insatser
- vårdnadshavarnas förmåga att ge sitt barn tillräckligt stöd
- eventuella behov hos barn, ungdom och/eller vårdnadshavare som ligger utanför hälso- och sjukvårdens uppdrag.
Vid misstänkt neuropsykiatrisk funktionsnedsättning bör socialtjänsten erbjuda tidiga insatser efter behov. Om insatserna inte är tillräckliga och det finns tecken på adhd kontaktas hälso- och sjukvården för bedömning.
Ibland kan det finnas behov av att konsultera vårdgivare som har kontakt med vårdnadshavare. Då krävs samtycke från berörd vårdnadshavare.
Barns behov i centrum (BBIC)
Utredning av barn och ungdomar kan genomföras med stöd av arbetssättet BBIC. BBIC innehåller struktur för handläggning, genomförande och uppföljning av myndighetsutövningen och är anpassat efter socialtjänstens regelverk. BBIC bygger på nio grundprinciper:
- utgå från barnets rättigheter
- låt barnets bästa vara avgörande
- sträva efter likvärdiga möjligheter för varje barn
- ha ett helhetsperspektiv på barnet och dess situation
- gör barnet, familjen och nätverket delaktiga
- samverka med andra professioner och verksamheter
- utgå från en evidensbaserad praktik
- motverka svårigheter och förstärk resurser
- följ upp barnet och insatserna systematiskt.
IBIC (individens behov i centrum) är ytterligare ett arbetssätt som kompletterar BBIC och ger stöd för att beskriva resurser, behov och mål för barn med funktionsnedsättning.
Uppföljning
Genomförande av beslut om insatser, vård och behandling ska dokumenteras. I de fall där ansökan avslås helt eller delvis ska vårdnadshavarna få information om hur de kan överklaga beslutet.
Systematisk uppföljning görs med enskilda individer för att följa upp hur det går för dem och se till så att de får rätt stöd. Uppföljningen bör genomföras i dialog med barn och familjer
Kunskap om individers upplevelser, insatser och och resultat kan användas för uppföljning av verksamhetens kvalitet och bör användas i det systematiska kvalitetsarbetet.
Material
Handläggning och dokumentation - handbok för socialtjänsten, Socialstyrelsen (pdf, ny flik)
Barns behov i centrum (BBIC), Socialstyrelsen
Inhämta uppgifter från andra huvudmän, Kunskapsguiden
Konsultation med skolan, Socialstyrelsen (pdf, ny flik)
Konsultation med tandvården, Socialstyrelsen (pdf, ny flik)
Konsultation med elevhälsan och BHV, Socialstyrelsen (pdf, ny flik)
Konsultation med barnets pågående vårdkontakter, Socialstyrelsen (pdf, ny flik)