Ungdomsmottagningen

Gå till huvudsidan: Adhd

Adhd

Tidiga tecken och tidig upptäckt

Ungdomsmottagningen

Tidig upptäckt av problem som kan vara tecken på adhd gör att ungdomsmottagningen kan anpassa insatser och hänvisa till fortsatt utredning och stöd.

Målgrupp eller situation

Ungdomar som vänder sig till ungdomsmottagningen och har tecken på svårigheter att styra och reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser.

Kunskapsläge

Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) rekommenderar att insatser erbjuds efter behov så snart som möjligt till individer med svårigheter som kan bero på en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (prioritet 3). När det finns en misstanke om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning bör utredning erbjudas (prioritet 1).

Kompetenskrav

Enligt arbetsgivarens beslut.

Sammanfattning

Ungdomsmottagningen kan uppmärksamma problem som kan vara tecken på adhd när ungdomar söker för stöd kring sex och samlevnad eller för frågor kring fysisk eller psykisk hälsa. Ungdomsmottagningarna kan då anpassa råd och stöd om till exempel preventivmedel, och vid behov hänvisa till fortsatt utredning och stöd.

Genomförande

Ungdomstiden medför successivt ökade krav på självständighet och egen initiativförmåga. För många unga minskar vuxenstödet och symtom på adhd kan bli märkbara först i denna period av livet. Om symtom inte känts igen eller lett till åtgärder i skolan kan adhd  uppmärksammas när ungdomar och unga vuxna söker ungdomsmottagningen på grund av  skäl som kan vara indirekt relaterade till adhd.

Svårigheter att styra och reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser uppmärksammas ibland på grund av problem som indirekt kan hänga samman med adhd.

Det kan till exempel vara:

  • svårigheter att hantera sin fysiska och psykiska utveckling
  • problem i nära relationer
  • riskfyllt sexuellt beteende
  • svårigheter att sköta preventivmedel
  • oönskade graviditeter
  • riskfylld alkohol- och droganvändning
  • sviktande studieresultat med svårigheter att fullfölja studieplan
  • psykisk ohälsa med symtom som exempelvis ångest, depression, stress och utmattning
  • sömnproblem
  • självskadebeteende
  • konflikter eller våld i hemmiljön
  • benägenhet att hamna i trassliga situationer
  • svårigheter att sköta sin ekonomi.

I genomsnitt debuterar ungdomar med adhd med alkohol och droger vid tidigare ålder och har ett mer riskfyllt bruk än sina jämnåriga vänner. Det är också vanligare med tidig sexuell debut och tonårsgraviditeter.

Det finns anledning att ha särskild uppmärksamhet på adhd-symtom i gruppen ungdomar som söker hjälp och stöd för riskbeteenden relaterade till alkohol, droger eller sex.

I ett öppet och förtroendefullt samtal kan man tillsammans få en bild av ungdomens hela livssituation. Den kan ligga till grund för val av stöd och insatser, och fungera som ett underlag för en remiss eller en fördjupad kartläggning.

  • Ha ett kartläggande samtal tillsammans för att få en helhetsbild av ungdomens livssituation och ringa in aktuella behov och problem.
  • Identifiera styrkor och svagheter, risk och skyddsfaktorer.
  • Ge stöd till praktisk problemlösning och råd som kan underlätta i vardagen.
  • Om det behövs: motivera ungdomen till att göra en fortsatt utredning i primärvård eller på specialistnivå på barn- och ungdomspsykiatrin eller i vuxenpsykiatrin.

Uppföljning

Personal på ungdomsmottagningar kan erbjuda bemötande och stöd innan diagnos och hänvisa till initial kartläggning i primärvården, alternativt skriva remiss till specialistvård.

Material

UMO

FSUM riktlinjer, Föreningen Sveriges ungdomsmottagningar

Märkning

  • Utförare: Ungdomsmottagning
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Kurator, Psykoterapeut
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår