Adhd
Behandling och stöd
Tidiga insatser för barn och ungdomar
Rådgivande, psykosociala och behandlande insatser som kan ges vid enklare problematik, i väntan på utredning eller som del av stöd och behandling vid diagnos.
Målgrupp eller situation
Barn och ungdomar med
- lättare svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet
- förmodad adhd i väntan på utredning
- fastställd adhd.
Kunskapsläge
Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) rekommenderar att
- insatser erbjuds efter behov så snart som möjligt till barn och ungdomar med svårigheter som kan bero på en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, utan att först behöva vänta på utredning (prioritet 3)
- närstående ges information om stöd som erbjuds av andra huvudmän (prioritet 3).
Kompetenskrav
Hälso- och sjukvårdspersonal enligt arbetsgivarens beslut.
Sammanfattning
Rådgivande, psykosociala och behandlande insatser kan och bör ges direkt när behov identifierats. Stödet bör utgå och anpassas utifrån aktuella symtom, funktion och behov och förutsätter inte diagnos.
Vid lättare svårigheter
Det kan vara en tillräcklig hjälp att begripliggöra uppvisade symtom, ge råd för vardagen och eventuellt ta kontakt med förskolan eller skolan, och i förekommande fall socialtjänsten.
Vid större svårigheter
Vid större svårigheter kan psykosociala och/eller behandlande insatser behövas. Med sådana insatser får en del tillräcklig hjälp att hantera sina svårigheter och behöver då inte någon utredning eller behandling på specialiserad nivå.
Tidiga insatser kan också ge ökad hanterbarhet i väntan på fortsatta utrednings- eller behandlingsinsatser. Ofta krävs då även riktad information om symtom, orsaker och prognos och vad i miljön som kan påverka.
Vid diagnostiserad adhd bör insatserna utgöra en del av behandlingen.
Genomförande
Insatserna bör föregås av initial kartläggning på primärvårdsnivå eller specialiserad vårdnivå.
Information och råd
Information och råd ges till både barnet eller ungdomen och de närstående, eller enbart närstående om det gäller ett yngre barn. Informationen ska alltid anpassas till barnets eller ungdomens och närståendes förutsättningar.
- Normalisera och begripliggör barns och ungdomars normala utveckling, reaktioner på livshändelser etc.
- Ge råd om bemötande och anpassning av kravnivå.
- Ge råd om egenvård för bättre sömnhygien, kost och fysisk aktivitet.
- Övergripande information om adhd, t.ex. informationsmaterial från Attention och Vårdguiden 1177.
- Tipsa om informationsmaterial och böcker för barn och unga om psykisk hälsa, t.ex. Attention Ung.
Psykosociala insatser
- Program för föräldraskapsstöd kan ge ett förbättrat samspel i familjen och öka föräldrarnas självtillit och förmåga att stödja barnet eller ungdomen i vardagen.
- Vid psykisk ohälsa som påverkar föräldraförmågan bör man rekommendera att föräldern etablerar egen kontakt med sjukvård eller socialtjänst.
- Kartlägg orsaker och ge insatser vid sömnproblem.
Behandlande insatser
Behandlingsinsatser kan ges i grupp eller individuellt och bör fokusera på de problem som barnet, ungdomen eller föräldrar upplever. Det kan handla om föräldra-barnrelationen, kamratrelationer, självkänsla, utanförskap, att förstå och hantera känslor, handskas med krav och stress eller bristande struktur och rutiner i vardagen.
- Kognitivt stöd kan underlätta vardagen och till viss del kompensera för svårigheter. Det kan handla om anpassningar i den fysiska miljön, stöd för att etablera rutiner eller hjälpmedel och visuellt stöd i samtal.
- Arbetsterapeutisk behandling, t.ex. aktivitetsträning eller stöd för bättre aktivitetsbalans.
- Psykologiska behandlingsmetoder baserade på kognitiv beteendeterapi (KBT).
- Kartlägga orsaker och ge insatser vid sömnproblem.
Samarbete med förskola/skola och socialtjänst
Barn och ungdomar som har svårt att styra och reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser kan få stöd i förskolan eller anpassningar i skolan. Om vårdnadshavarna samtycker bör man informera förskolan eller skolan om barnets eller ungdomens svårigheter, och i förekommande fall ta kontakt med socialtjänsten.
Vid behov av samordnade insatser upprättas en samordnad individuell plan, SIP.
Uppföljning
Insatser ska alltid följas upp så att man kan ta ställning till om de varit tillräckliga eller om ytterligare insatser behövs. I ett uppföljande samtal om aktuell situation och genomförda insatser tillsammans med barnet eller ungdomen, närstående och/eller företrädare för förskola eller skola bör man
- skatta symtom och funktion
- bedöma om insatser i hem och förskola/skola är tillräckliga.
Har man gjort en samordnad individuell plan, SIP, ska den följas upp.
Ytterligare insatser eller avslut
Barnets eller ungdomens funktionsnivå avgör om ytterligare insatser behövs. Om uppföljningen visar att och barnets eller ungdomens problem kvarstår eller har förvärrats med ihållande svårigheter med koncentration, och/eller motorisk rastlöshet och impulsivitet i hem, förskola eller skola och fritid bör man ta ställning till behovet av en diagnostisk utredning.
När insatserna ges som del i behandling efter diagnos ger uppföljningen ett underlag för att ta ställning till om ytterligare insatser behövs.
Om det inte behövs ytterligare insatser avslutas kontakten med tydlig information om hur ny kontakt kan tas om svårigheterna återkommer eller tilltar, till exempel i samband med kritiska skeenden såsom skolstart, stadie- eller lärarbyten.
Material
Riktlinje adhd, SFBUP, Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri (pdf, ny flik)
Första linje-boken, Uppdrag Psykisk Hälsa, Sveriges Kommuner och Regioner (pdf, ny flik)
Diagnostik och behandling, vårdens organisation och patientens delaktighet, SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (pdf, ny flik)
Material för barn, ungdomar och närstående
Koncentrationssvårigheter hos barn, 1177 Vårdguiden
Attention Ung, Attention
Känslogrejen – En guide om känslor, Attention
Apportalen, Malmö stad