Insatser vid problematisk skolfrånvaro

Tydliggörande pedagogik och tillgänglig lärmiljö är ofta centralt för att få till stånd ökad närvaro i skolan. Det kan göras genom att

• anpassa krav efter förmåga
• ge stöd i att planera sina skoluppgifter, visuellt och med delmål
• låta eleven använda mallar eller checklistor i undervisningens uppgifter för att gå från del till helhet och förstå sammanhang
• ge möjlighet att redovisa enskilt och/eller på annan plats
• ge möjlighet att använda hjälpmedel som fidgets, stressbollar, ståbänk, sittbollar, skärmar, hörselkåpor mm
• ge tydlig struktur i den fysiska miljön som skyltar, uppmärkta lådor mm
• ha bestämda platser i klassrummet och skolmatsal
• sanera intryck
• ge beröm och visa på framsteg, gärna visuellt
• utgå från elevens intresse i utformandet av skoluppgifter
• möjlighet att sitta enskilt/i liten grupp
• förbereda förändringar
• tillsammans med eleven ta fram alternativa strategier för att bemöta svårigheter som kan uppkomma.

Ge stöd för att skapa bra relationer till elever och vuxna, exempelvis genom att

• ge stöd i kontakten med klasskamrater
• hjälpa till att reda ut eventuella konflikter med andra elever
• ha en bestämd person som elev kan gå till om den behöver stöd.

Skolan kan också ge praktisk hjälp till eleven utanför klassrummet, exempelvis

• ha sms-kontakt på morgonen med elev och vårdnadshavare
• hjälp med att komma till klassrummet, exempelvis möta upp elev på skolgården
• samtalsstöd med elevhälsan.

Ett nära och konstruktivt samarbete med vårdnadshavare bygger på

• en regelbunden och strukturerad kontakt och kommunikation med vårdnadshavare, t ex dags- eller veckoavstämning
• att vårdnadshavare känner sig delaktiga och har inflytande över processen och beslutade insatser
• att skolan arbetar tillsammans med vårdnadshavarna mot ett gemensamt och överenskommet mål.

För att hjälpa elever med problematisk skolfrånvaro kan det ibland behövas ytterligare kompetens, utöver den pedagogiska, för att ge adekvat stöd. Elevhälsans multidisciplinära team är ofta en viktig del i att ge stöd till elev, vårdnadshavare och pedagoger. Stöd kan ges direkt till elev och till pedagoger eller andra vuxna på skolan.

Elevhälsan kan också fungera som länk till sjukvård och socialtjänsten.

För att dela information mellan huvudmän krävs samtycke från vårdnadshavare.

Samarbete mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård behövs ofta kring elever med problematisk skolfrånvaro, exempelvis genom

• närvaroteam och socionomer från socialtjänst som arbetar på skolan som exempel på strukturell samverkan där socialtjänsten finns i skolan och arbetar tillsammans med skolans personal för att ge stöd vid skolfrånvaro
• ge stöd till vårdnadshavare för att stärka deras förmåga att stödja eleven
• samverkan med socialtjänsten vid orosanmälan i samband med omfattande skolfrånvaro
• samverkan med hälso- och sjukvården kring elever som har kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin i samband med utredning och behandling av adhd.

Ibland behövs flexibla lösningar för att nå fram och skapa en relation vid situationer där det annars är svårt. Flexibla lösningar bör användas på ett sätt som inte riskerar att vidmakthålla en långvarig eller permanent frånvaro från skolan. Syftet är att skapa tillit och en vilja att komma tillbaka till skolan. Exempel på flexibla lösningar är att

• möta eleven utanför skolan
• över en längre period ha återkommande kontakt med eleven som inte är i skolan genom sms, telefonsamtal och/eller gå hem till eleven
• ha kontakt över internet
• inleda skolarbetet med uppgifter som stärker elevens självförtroende
• om elev har tillit till en specifik skolpersonal, frigöra denne för eleven
• använda elevcoacher, elevsamordnare och frånvaroteam som arbetar särskilt med att ge stöd vid frånvaro
• använda klassrumsrobot för att följa och främja återgång till undervisning på skolan
• ge insatser efter beslut om särskilt stöd, exempelvis distansundervisning, enskild undervisning, undervisning i hemmet eller efter skoltid eller praktik delar av skoldagen.