Alkohol

Missbruk (skadligt bruk) eller beroende av alkohol ger både somatiska och psykiska symtom. Det kan till exempel vara att individen:

• känner ett starkt behov, "sug", efter alkohol  
• har svårigheter att kontrollera alkoholkonsumtionen
• får abstinenssymtom
• tål mer alkohol
• har ett tilltagande ointresse för annat än alkohol
• fortsätter dricka trots uppenbara negativa konsekvenser.

Andra symtom kan vara sömnstörning, ångest och depression, hjärtklappning, magbesvär och högt blodtryck.

Långvarig alkoholkonsumtion kan till exempel leda till levercirros, diabetes, pankreatit och hjärnskador. Delirium tremens är ett annat allvarligt tillstånd som kan uppstå då en individ slutar dricka efter en långvarig och hög konsumtion. Det är en allvarlig form av alkoholabstinens. Tillståndet kännetecknas av feber, hög puls, svettningar och skakningar, förvirring, hallucinationer, minnesförlust samt problem med syn och balans.

Minderåriga är särskilt känsliga för alkoholens skadliga effekter och all alkoholkonsumtion är därför associerat med risker. Alkoholförgiftningar är vanligare hos barn och unga, som även kan fara illa på andra sätt: genom till exempel ökad risk för oskyddat eller oönskat sex, olycksfall, våld och brottslighet, självskadebeteende m.m. Alkoholkonsumtion kan dessutom störa hjärnans långsiktiga utveckling och en tidig alkoholdebut är associerat med långvariga alkoholproblem i vuxenlivet.

Samsjuklighet är vanligt hos individer med missbruk (skadligt bruk) eller beroende av alkohol. Både somatiska och psykiska tillstånd förekommer vilket leder till sämre hälsa och allvarligare sjukdomsförlopp. Vid samsjuklighet bör de olika tillstånden behandlas samtidigt, antingen parallellt eller integrerat.

Utöver det kan individen drabbas negativt socialt, till exempel genom ekonomiska problem, hemlöshet, problem på arbetsplatsen eller i relation till familj, barn och närstående.

Somatisk samsjuklighet

Det finns flera typer av somatiska tillstånd som kan ha ett samband med ett förhöjt intag av alkohol, till exempel:

• hjärt- och kärlsjukdomar
• högt blodtryck
• hudsjukdomar
• sömnstörning
• cancer
• leversjukdomar
• sjukdomar i
• mag- tarmkanalen
• bukspottkörteln
• muskler, leder och skelett

Psykiatrisk samsjuklighet

Psykiatrisk samsjuklighet är vanligt vid missbruk (skadligt bruk) och beroende. De vanligaste tillstånden är:

• depression
• ångestsyndrom
• bipolärt syndrom
• neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
• andra beroendesyndrom
• personlighetssyndrom
  
• schizofreni och liknande tillstånd
• posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)

Missbruk (skadligt bruk) och beroende innebär också en förhöjd suicidrisk.

Det finns flera riskfaktorer som påverkar om individen utvecklar ett missbruk (skadligt bruk) eller beroende. Generella riskfaktorer för de flesta beroendesyndrom är:

• ärftlighet
• tidig debut
• stress relaterad till instabil livssituation, utanförskap, våld/utsatthet, ekonomiska problem, ohälsa etc
• psykiska problem eller psykisk ohälsa
• somatiska sjukdomar
• annat skadligt bruk (missbruk) eller beroende
• otrygg psykosocial miljö.

I en rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) 2017 uppskattades att 5,9 % av den vuxna  befolkningen i Sverige uppfyllde kriterierna för skadligt bruk eller beroende av alkohol det året.

Män dricker fortfarande mer än kvinnor, men skillnaderna mellan könen har jämnats ut de senaste decennierna. Det beror dels på att män i större utsträckning än kvinnor har sänkt sin alkoholkonsumtion och dels på att kvinnor i dag dricker nästan dubbelt så mycket som för 25–30 år sedan. Även åldersskillnaderna har minskat när det gäller alkoholdrickande under tidsperioden 2004–2018. Det beror både på att de yngre åldersgrupperna dricker mindre alkohol och på att de äldre åldersgrupperna dricker mer. I åldersgruppen 17–29 år har alkoholkonsumtionen minskat markant. I åldersgruppen 65–84 har däremot konsumtionen ökat kraftigt, liksom antalet alkoholrelaterade dödsfall. Ökningen är störst bland äldre kvinnor. 

Att alkoholkonsumtionen ökar bland äldre och kvinnor är något som måste tas på allvar, eftersom riskerna för alkoholrelaterade skador är större i de grupperna.

Missbruk (skadligt bruk) eller beroende av alkohol har god prognos vid upptäckt och aktiv behandling. Prognosen blir bättre ju tidigare problemen upptäcks. Behandlingen bör bestå av en kombination av farmakologiska och psykologiska insatser.

Farmakologiska insatser

Läkemedelsbehandling har god evidens och förskrivningen bör öka. Främst handlar det om behandling med disulfiram, akamprosat eller naltrexon.

Psykologiska insatser

Psykologisk och psykosocial behandling av individer med missbruk (skadligt bruk) eller beroende av alkohol som rekommenderas:

• motiverande samtal (MI)
• motivationshöjande behandling, MET
• kognitiv beteendeterapi, KBT
• återfallsprevention
• community reinforcement approach, CRA
• tolvstegsbehandling
• social behaviour network therapy, SBNT
• psykodynamisk terapi, PDT
• interaktionell terapi.
  

Behandlingen bör dessutom kombineras med psykosocialt stöd vid behov, till exempel stöd till sysselsättning eller stöd till och i boende.

Behandling för ungdomar

För ungdomar rekommenderas psykologisk och/eller psykosocial behandling:

• motivationshöjande behandling, MET
• kognitiv beteendeterapi, KBT
• A-CRA (ungdomsversionen av Community reinforcement approach, CRA) och ACC
• familjebehandling.