Community reinforcement approach (CRA)

Gå till huvudsidan: Missbruk och beroende

Missbruk och beroende

Behandling och stöd

Community reinforcement approach (CRA)

Psykosocial behandlingsmetod som fokuserar både på individens problembeteende och på individens sociala nätverk.

Målgrupp eller situation

Individer som har ett skadligt bruk (missbruk) eller ett beroende.

Kunskapsläge

Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) anger att hälso- och sjukvården och socialtjänsten 

  • bör erbjuda CRA till individer med missbruk eller beroende av alkohol (prioritet 2) eller centralstimulantia (prioritet 3)
  • bör erbjuda ungdomsversionen av CRA (A-CRA) eller ACC till ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem (prioritet 3)
  • kan erbjuda CRA till individer med opioidberoende i läkemedelsassisterad behandling (prioritet 4).

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.

Sammanfattning

CRA (Community reinforcement approach) baseras främst på tekniker från kognitiv beteendeterapi men har också inslag av exempelvis återfallsprevention, jobbcoachning och motiverande samtal. Insatsen betonar det sociala nätverkets betydelse och fokuserar på kartläggning och färdighetsträning.

Genomförande

CRA är en manualbaserad metod som kombinerar psykosocial behandling med psykosociala stödinsatser. Innehållet i behandlingen kan variera något, men flera av följande moment ska ingå i en CRA-behandling:

En CRA-behandling består vanligtvis av mellan 16 och 20 träffar samt några boostersessioner. A-CRA, som är ungdomsversionen av CRA, innehåller i stort samma moment som CRA, men har anpassats efter de specifika förutsättningar som råder under tonåren. Det finns också ett anhörigprogram som utvecklats ur CRA som kallas CRAFT. ACC är i sin tur en utveckling av A-CRA med tillägg av case management. Även den riktar sig till ungdomar och syftar till att hålla kvar effekter av behandling samt förebygga återfall.

Inledningsvis genomförs en funktionell analys. Det innebär att individens tankar, känslor och beteenden samt situationer som föregår problembeteendet kartläggs. Även konsekvenserna av beteendet analyseras. Behandlaren och individen kartlägger också det sociala nätverket kring individen. Särskilt fokus läggs på triggers och förstärkare.

Triggers kallas de risksituationer – till exempel individer eller miljöer – som triggar intag av alkohol eller narkotika. Det kan till exempel vara umgänge med vänner som har ett skadligt bruk (missbruk) eller beroende.

Förstärkare är sådant som förstärker och underlättar ett alternativt beteende. Det kan vara individer och situationer som gör att individen känner sig trygg, till exempel familjemedlemmar eller promenader i skogen. Som samtalsmetodik används genomgående insatsen motiverande samtal.

I nästa fas ligger tyngdpunkten på social färdighetsträning, där individen bland annat övar sig på att tacka nej till alkohol och narkotika genom till exempel rollspel. Även annan kommunikationsträning och träning i problemlösning ingår i den här fasen.

Psykosociala stödinsatser som jobbcoachning läggs också till. Tanken är att positiva sociala sammanhang och sysselsättning ska fungera som ersättning för en livsstil som varit fokuserad på alkohol eller narkotika.

Tillfredsskalan är ett hjälpmedel som används inom CRA. Där får individen skatta sin tillfredsställelse inom en rad olika livsområden som till exempel alkohol, narkotika, ekonomi, arbete, fritid, familj, vänner, fysisk och psykisk hälsa. Skattningar ligger sedan till grund för behandlingsupplägget och används vid utvärdering av behandlingen. Behandlingen ges huvudsakligen individuellt men även parsamtal kan förekomma.

Uppföljning

Tillfredsskalan är ett hjälpmedel som används inom CRA. Genom att individen löpande skattar sin tillfredsställelse inom en rad olika livsområden till exempel alkohol och narkotika, ekonomi, arbete, fritid, familj, vänner, fysisk och psykisk hälsa under behandlingen, kan behandlingen också utvärderas och följas upp. 

Se också Systematisk uppföljning på individnivå.

Märkning

  • Utförare: Psykiatrisk öppenvård, Individ- och familjeomsorg, Ungdomsmottagning, Mariamottagning
  • Yrkesroll: Psykolog, Sjuksköterska, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare
  • Typ av behandling/stöd: Psykosociala insatser
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
  • Tillstånd: Missbruk och beroende