Psykologisk och psykosocial behandling för ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem

Gå till huvudsidan: Missbruk och beroende

Missbruk och beroende

Behandling och stöd

Psykologisk och psykosocial behandling för ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem

Insatsen innehåller beskrivningar av flera olika behandlingar som riktar sig till ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem.

Målgrupp eller situation

Ungdomar 12–18 år med alkohol- och narkotikaproblem.

Kunskapsläge

Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) anger att hälso- och sjukvården och socialtjänst bör erbjuda (prioritet 3) 

  • kort intervention eller motivationshöjande behandling (MET)
  • motivationshöjande behandling (MET) i kombination med kognitiv beteendeterapi (KBT)
  • ungdomsversionen av Community reinforcement approach (A-CRA) eller Assertive continuing care (ACC).

Den forskning som ligger till grund för prioriteringarna har i första hand bedrivits på ungdomar som har problem med alkohol eller cannabis. Därför är det osäkert hur väl riktlinjerna gäller vid bruk av andra substanser.

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.

Sammanfattning

Insatserna riktar sig till ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem och fokuserar framförallt på att arbeta med ungdomens motivation. Gemensamt för insatserna är att de är utarbetade för ungdomar och deras specifika förutsättningar.

Genomförande

När det gäller behandling av ungdomar krävs först en noggrann utredning och bedömning för att behandlingen ska kunna anpassas efter individens unika förutsättningar. Behandlingarna måste också anpassas efter de kognitiva och sociala förutsättningar som generellt råder under ungdomsåren. Det sociala nätverket är viktigt och kan behöva involveras tidigt i behandlingen. Det gäller till exempel familjen, kompisarna och skolan.

Problem med alkohol och narkotika hos ungdomar samspelar ofta med psykiska och sociala faktorer. Vanliga konsekvenser är försämrad skolgång, antisociala och kriminella aktiviteter, psykiska besvär samt utsatthet för våld och övergrepp. Samsjukligheten med psykiska tillstånd är hög. Därför kan det bli nödvändigt att arbeta med integrerad behandling där flera tillstånd behandlas samtidigt.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en strukturerad och avgränsad psykoterapiform som fokuserar på tankar, känslor och beteenden och hur de hänger ihop med individens psykiska hälsa. I arbetet utgår behandlaren från situationen ”här och nu” och samspelet mellan individen och omgivningen. KBT kan bedrivas både individuellt och i grupp. När det gäller KBT för ungdomar måste metoden anpassas efter ungdomens utvecklingsnivå och specifika förutsättningar.

Vid problem med alkohol och narkotika räcker det ofta inte med bara KBT, utan insatsen kan behöva kombineras med andra insatser. Främst är det Motivationshöjande behandling (MET) som gäller, men även andra psykosociala insatser som bedöms vara lämpliga för individen kan bli aktuella.

Motivationshöjande behandling (MET) är en manualbaserad insats. Förutom vuxenversionen finns också en specifik manual anpassad efter ungdomars förutsättningar och villkor. En MET-behandling består av:

  • Kartläggning av alkohol- och narkotikaproblemen samt den fysiska och psykiska hälsan. Det görs genom kliniska intervjuer, självskattningsformulär och medicinska test.
  • Återkoppling av resultatet från kartläggningen, där ungdomen får en bild av sin problematik, samt dess fysiska och psykiska konsekvenser. Vid detta samtal kan en närstående närvara.
  • Tre MI-samtal (motiverande samtal) som bygger vidare på resultatet av kartläggningen och fokuserar på att väcka och stärka ungdomens motivation.

Kort intervention är en kort, informativ och motiverande behandling. Vanligtvis består den av 1–5 samtal som varar i 5–20 minuter. Den innehåller ofta genomgång av medicinska test, utdelning av skriftlig information och inslag av strukturerade samtal. Både motivationshöjande behandling (MET) och kort intervention är insatser som passar väl för ungdomar eftersom det i första hand är motiverande insatser som behövs i inledningsskedet av alkohol- och narkotikaproblematiken.

Community reinforcement approach (CRA) baseras främst på tekniker från kognitiv beteendeterapi. Den kan också ha inslag av bland annat återfallsprevention, jobbcoachning och motiverande samtal. Insatsen betonar betydelsen av det sociala nätverket och fokuserar på kartläggning och färdighetsträning.

A-CRA är ungdomsversionen av CRA och innehåller i stort samma moment som CRA. Metoden har anpassats efter de specifika förutsättningar som råder för ungdomar. Bland annat finns ett tillägg av sessioner tillsammans med vårdnadshavare.

ACC är en utveckling av A-CRA, med tillägg av Case management. ACC ses mer som en eftervårdsbehandling.

Märkning

  • Utförare: Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Individ- och familjeomsorg, Skola | Elevhälsa, Familjecentral, Ungdomsmottagning, Mariamottagning
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare
  • Typ av behandling/stöd: Psykosociala insatser, Psykologisk behandling
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
  • Tillstånd: Missbruk/beroende av alkohol