Tidiga insatser för barn och ungdomar

Gå till huvudsidan: Adhd

Adhd

Behandling och stöd

Tidiga insatser för barn och ungdomar

Rådgivande och psykosociala insatser som kan ges vid enklare problematik, i väntan på utredning eller som del av stöd och behandling vid diagnos.

Målgrupp eller situation

Barn och ungdomar med 

  • lättare svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet
  • förmodad adhd i väntan på utredning
  • fastställd adhd.

Kunskapsläge

Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) rekommenderar att 

  • insatser erbjuds efter behov så snart som möjligt till barn och ungdomar med svårigheter som kan bero på en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, utan att först behöva vänta på utredning (prioritet 3) 
  • närstående ges information om stöd som erbjuds av andra huvudmän (prioritet 3).

Kompetenskrav

Hälso- och sjukvårdspersonal enligt arbetsgivarens beslut.

Sammanfattning

Rådgivande och psykosociala insatser kan och bör ges direkt när behov identifierats. Stödet bör utgå och anpassas utifrån aktuella symtom, funktion och behov och förutsätter inte diagnos.

Vid lättare svårigheter

Det kan vara en tillräcklig hjälp att begripliggöra uppvisade symtom, ge råd för vardagen och eventuellt ta kontakt med förskolan eller skolan, och i förekommande fall socialtjänsten.

Vid uttalade problem

Information och råd kan ge ökad hanterbarhet i väntan på fortsatta utrednings- eller behandlingsinsatser. Ofta krävs då även riktad information om symtom, orsaker och prognos och vad i miljön som kan påverka. 

Vid diagnostiserad adhd kan rådgivande och psykosociala insatser utgöra en del av den inledande behandlingen.

Genomförande

Insatserna bör föregås av initial kartläggning på primärvårdsnivå eller specialistnivå. 

Information och råd ges till både barnet eller ungdomen och de närstående. Informationen ska alltid anpassas till barnets eller ungdomens och närståendes förutsättningar.

  • Normalisera och begripliggör barns och ungdomars normala utveckling, reaktioner på livshändelser etc.
  • Ge råd om bemötande och anpassning av kravnivå.
  • Ge råd om egenvård för bättre sömnhygien, kost och fysisk aktivitet.
  • Övergripande information om adhd, t.ex. informationsmaterial från Attention och Vårdguiden 1177. 
  • Tipsa om informationsmaterial och böcker för barn och unga om psykisk hälsa, t.ex. Attention Ung.
  • Kognitivt stöd kan underlätta vardagen och till viss del kompensera för de kognitiva svårigheterna. Det kan handla om anpassningar i den fysiska miljön, stöd för att etablera rutiner eller hjälpmedel.
  • Program för föräldraskapsstöd kan ge ett förbättrat samspel i familjen och öka föräldrarnas självtillit och förmåga att stödja barnet eller ungdomen i vardagen.
  • Vid psykisk ohälsa som påverkar föräldraförmågan bör man rekommendera att föräldern etablerar egen kontakt med sjukvård eller socialtjänst.
  • Kartlägg orsaker och ge insatser vid sömnproblem

Barn och ungdomar som har svårt att styra och reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser kan få stöd i förskolan eller anpassningar i skolan. Om vårdnadshavarna samtycker bör man informera förskolan eller skolan om barnets eller ungdomens svårigheter, och i förekommande fall ta kontakt med socialtjänsten.

Vid behov av samordnade insatser upprättas en samordnad individuell plan, SIP

Uppföljning

Insatser ska alltid följas upp så att man kan ta ställning till om de varit tillräckliga eller om ytterligare insatser behövs. I ett uppföljande samtal om aktuell situation och genomförda insatser tillsammans med barnet eller ungdomen, närstående och/eller företrädare för förskola/skola bör man

  • skatta symtom och funktion
  • bedöma om insatser i hem och förskola/skola är tillräckliga.

Har man gjort en samordnad individuell plan, SIP, ska den följas upp.

Barnets eller ungdomens funktionsnivå avgör om ytterligare insatser behövs. Om uppföljningen visar att och barnets eller ungdomens problem kvarstår eller har förvärrats med ihållande svårigheter med koncentration, och/eller motorisk rastlöshet och impulsivitet i hem, förskola eller skola och fritid bör man ta ställning till behovet av en diagnostisk utredning.

När insatserna ges som del i behandling efter diagnos ger uppföljningen ett underlag för att ta ställning till om ytterligare insatser behövs.

Om det inte behövs ytterligare insatser avslutas kontakten med tydlig information om hur ny kontakt kan tas om svårigheterna återkommer eller tilltar, till exempel i samband med kritiska skeenden såsom skolstart, stadie- eller lärarbyten.

Material

Riktlinje adhd, Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri (pdf, ny flik)

Första linje-boken, Uppdrag Psykisk Hälsa, Sveriges Kommuner och Regioner (pdf, ny flik)

Diagnostik och behandling, vårdens organisation och patientens delaktighet, SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (pdf, ny flik)

Material för barn, ungdomar och närstående

Koncentrationssvårigheter hos barn, 1177 Vårdguiden

Attention Ung, Attention

Känslogrejen – En guide om känslor, Attention

Apportalen, Malmö stad

Märkning

  • Utförare: Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk akutvård, Somatisk öppenvård, Ungdomsmottagning
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Logoped, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator, Psykoterapeut
  • Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp, Psykoedukation med eller utan övningsmoment, Anpassning | Hjälpmedel, Psykosociala insatser
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår