Samordnade insatser vid förstagångsinsjuknande i psykos

Schizofreni och liknande tillstånd

Nivå och process

Samordnade insatser vid förstagångsinsjuknande i psykos

Individanpassade, intensiva och samordnade insatser med hög tillgänglighet ökar förutsättningar för god prognos, hög funktion och återhämtning.

Målgrupp eller situation

Personer som insjuknar i psykos första gången med komplexa svårigheter, som är i behov av vård- och stödinsatser från en eller flera flera aktörer såsom hälso och sjukvård, socialtjänst, arbetsförmedling och försäkringskassa.

Kunskapsläge

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer (NR) för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd (2018) anger att Hälso- och sjukvården bör erbjuda samordnade insatser, med antipsykotisk läkemedelsbehandling, familjeintervention (krisintervention och patient- och närståendeutbildning ingår), psykologiskt stöd för återhämtning och individanpassat stöd till arbete eller studier, till personer som för första gången insjuknar i psykos (prio1).

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens bedömning. Flera olika professioner behöver bidra i arbetet. Personalen ska ha ha erfarenhet av omhändertagande vid förstagångsinsjuknande i psykos och kompetens att utföra insatserna.

Sammanfattning

Arbetet med förstagångsinsjuknande kräver ett speciellt omhändertagande varför det bör ges av Verksamhet med särskilt uppdrag - förstagångsinsjuknande i psykos. Omhändertagandet ska ges snabbt, vara samordnat, individanpassat, intensivt med hög tillgänglighet och  kräver ett nära samarbete mellan olika professioner (kurator, arbetsterapeut, psykolog, läkare, sjuksköterska, case manager, socialsekreterare, boendestödjare med fler) och verksamheter (skola/elevhälsa, socialtjänst, försäkringskassan, psykiatrisk öppenvård, familjecentraler med fler) . Insatser som ska erbjudas är; anpassad läkemedelsbehandling, förebygga återinsjuknande, åtgärder för att förebygga tvångsvård- och tvångsåtgärder, krisintervention, familjestöd, psykopedagogisk utbildning insatser och stöd till arbete eller studier.

Genomförande

Långa perioder av obehandlad psykos kan medföra allvarliga konsekvenser, t ex. förlorad kontakt med familj och vänner samt suicidförsök varför hög tillgänglighet, kontinuitet och intensitet i insatser är viktigt. Ett första besök ska erbjudas så snart som möjligt (gärna inom 24 timmar, men senast inom 3 dygn) till personer med misstänkt psykos. Besöket kan ges av olika yrkeskategorier via telefon eller fysiskt möte hemma hos patienten eller inom vården. Att snabbt kunna bistå individ och närstående/anhöriga med åtgärder utifrån behov är också viktigt. Den första tiden ska tät vårdkontakt alltid erbjudas (minst 2 gånger i veckan ) därefter enligt behov. Kontakten kan vara i form av fysiska träffar och/eller telefon/videomöten. Personen och närstående ska enkelt och snabbt kunna få kontakt med någon  i verksamheten som har kännedom om personen (helst dygnet runt). Krisintervention ska erbjudas inom 4 veckor, se Krisintervention och krisplan.

  • Krisintervention till person och närstående (inom 4 veckor)
    Förtroendeskapande samtal, situationsbedömning, rådgivning, information samt stöd till personen och hens närstående.
  • Utredning
    En noggrann utredning i syfte att säkerställa korrekt diagnos och behandling, samt möjliggöra utvärdering. Se initial kartläggning på specialistnivå, vuxna och diagnostisk utredning schizofreni och liknande tillstånd.
  • Upprätta vårdplan/SIP
    För att ge en samlad bild av behov, mål och planerade insatser upprättas en vårdplan tillsammans med individen. Se insatsen Vårdplanering. Om personen har behov av insatser från flera olika verksamheter upprättas en SIP (samordnad individuell plan) som klargör ansvarsfördelningen mellan verksamheterna, se insatsen SIP, samordnad individuell plan.
  • Anpassad läkemedelsbehandling vid behov
    Särskilda hänsyn tas vid läkemedelsbehandling då individen insjuknat i psykos första gången. Om det är möjligt så kan man avvakta några dagar med antipsykotisk behandling för att underlätta bedömning av tillståndet. Vid behov kan man då behandla med lugnande läkemedel för ångestlindring och sömnmedicin vid sömnstörningar. Många gånger är det dock nödvändigt att sätta in antipsykotiska läkemedel omgående. Se insatserna antipsykotisk läkemedelsbehandling och uppföljning av antipsykotisk läkemedelsbehandling.
  • Arbetssätt för delat beslutsfattande
    Se insatserna Delaktighet/medbestämmande och Delat beslutsfattande– en metod där personen själv, vårdpersonalen och närstående, utifrån tillgång till samma information, fattar beslut tillsammans.
  • Involvera personens nätverk - familj- och närståendestöd
    Att inkludera familj i interventioner vid nyinsjuknade i psykos är ett sätt att motverka allvarliga konsekvenser av insjuknandet och har även visat sig ha betydelse för att personerna ska fortsätta sin behandling. Ungefär 30 procent av förstagångsinsjuknade i psykos avbryter sin behandling. Se Familjeintervention- utbildning och stöd, Samarbete med närstående.
  • Individanpassat stöd till arbete, studier eller sysselsättning (inkl rehabilitering) 
    Att snabbt få stöd till studier eller arbete, eller få tillgång till individanpassad sysselsättning är viktigt för återhämtning. Se insatserna Sysselsättning, stöd till arbete enligt IPS. Sysselsättning, Supported Education (SEd), Sysselsättning - daglig aktivitet utanför hemmet. 
  • Insatser för att undvika återinsjuknande
    Tillsammans med person och närstående identifieras tidiga tecken på återfall och en plan skrivs för vad som görs vid försämring i syfte att undvika återfall i psykos samt öka trygghet för personen och närstående. Se krisplan.
  • Kunskap och förståelse för sjukdomen
    Kunskap om tillståndet och de olika former av behandlingar och stöd som finns ger ökat förståelse och bättre förutsättningar att handskas med svårigheter. Se insatsen Psykopedagogisk utbildning.
  • Psykologisk behandling
    Se insatsen KBT kognitiv beteendeterapi
  • Insatser för att förhindra suicid
    Suicid står för en stor del av de dödsfall som inträffar bland förstagångsinsjuknande i psykos. Se Strukturerad klinisk bedömning av suicidrisk och Stöd vid suicidtankar.
  • Insatser för att undvika tvångsvård och tvångsåtgärder
    Genom anpassat förhållningssätt och bemötande, se Förebygga och hantera hot och våld
  • Hälsofrämjande insatser
    För att undvika försämrad kroppslig hälsa till följd av sjukdomen och behandlingen erbjuds insatser se i Främja fysisk aktivitet och hälsosamma kostvanor, Stöd för kontakter med vården vid fysisk ohälsa och  fysisk hälsokontroll. Ofta förekommer riskbruk av alkohol och/eller droger vilket kan försämra prognos och möjligheten till återhämtning varför stöd ska erbjudas, se: Stöd vid riskbruk av alkohol (Stöd vid riskbruk av droger ska skrivas).
  • Insats för minskad självstigmatisering
    För att  minska, och lära personen att handskas med självstigma och främja återhämtning, finns NECT, en manualbaserad metod, se NECT-metoden, för minskad självstigmatisering.

Uppföljning

Uppföljning och utvärdering av insatserna sker genom kontinuerlig utvärdering av vårdplaner och samordnade individuella planer (SIP).

Uppföljning av de prioriterade insatserna utifrån de nationella riktlinjerna kan ske även genom kvalitetsregistret PsykosR.

Material

Kunskapsblad, Projektet Bättre psykosvård, 2011–2014

Riktlinjer för tidigt omhändertagande vid psykos, TOP-projektet, Nationell psykiatrisamordning 2007

Psykos - tidig upptäckt och omhändertagande, regional medicinsk riktlinje, Västra götalandsregionen. 

Specialiserad insats för unga med psykos, information om behandling i Danmark för unga som som nyinsjuknar i psykos, OPUS

Informationssidor anpassade för unga

Om psykos, hur man kan få hjälp och vad hjälp/behandling består av, BUP, Stockholms läns landsting, sida om barn- och ungdomspsykiatri 

Tips och råd om sjukdomar, att söka hjälp, att förbereda sig för möten mm , BUP, Stockholms läns landsting, sida om barn- och ungdomspsykiatri

Märkning

  • Utförare: Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk akutvård, Individ- och familjeomsorg, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Skola | Elevhälsa, Familjecentral, Ungdomsmottagning, Mödra- och barnhälsovård, Somatisk öppenvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk akutvård, Tandvård, Kommunal hälso- och sjukvård, Äldreomsorg
  • Yrkesroll: Läkare
  • Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp, Planering | Handläggning (inkl. myndighetsutövning) | Samordning, Psykoedukation med eller utan övningsmoment, Omsorg | Omvårdnad, Psykosociala insatser, Psykologisk behandling, Läkemedelsbehandling, Hälsofrämjande insatser, Familj- och närståendestöd, Stöd i boende | Boendestöd, Stöd för arbete och sysselsättning (inkl. rehabilitering), Ekonomiskt bistånd
  • Åldersgrupp: Vuxna (18-64 år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Medelsvår, Svår
  • Tillstånd: Schizofreni och liknande tillstånd