Missbruk och beroende
Om tillståndet
Opioider
Missbruk (skadligt bruk) och beroende av opioider bedöms vara ett allvarligt kroniskt tillstånd med hög risk för återfall, samsjuklighet, social marginalisering och utsatthet samt förtida död.
Sammanfattning
Opioidberoende kan utvecklas vid kontinuerlig användning av opioider som till exempel heroin, opioida läkemedel eller fentanyler.
Opioida substanser är kända för sina tydliga euforiska, smärtstillande, rogivande och ångestdämpande effekter samt höga beroendepotential. Opioidabstinensen kan skilja sig åt beroende på vilken opioid som huvudsakligen använts men beskrivs generellt som influensaliknande symptom, starkt sug samt psykisk och fysiskt smärta.
Individer med opioidberoende lever inte sällan under marginaliserade och utsatta förhållanden med en försämrad livskvalitet och ohälsa. Tillståndet medför även högre sårbarhet för stress på grund av skador i kroppens stresshanteringssystem. Det finns en klar ökad risk för förtida död vid ett obehandlat opioidberoende, genom till exempel överdos, olyckor, suicid eller endokardit.
Symtom
Skadligt bruk (missbruk) eller beroende av opioider ger både somatiska och psykiska symtom. Det kan till exempel vara att individen:
- känner ett starkt behov, "sug", efter opioider
- har svårigheter att kontrollera intaget av opioider
- får abstinenssymtom
- tål mer
- har ett tilltagande ointresse för annat än substansen
- fortsätter intaget trots uppenbara negativa konsekvenser.
Särskilda symtom vid opioidanvändning är också
- sammandragna eller små pupiller
- illamående och kräkningar
- likgiltighet eller sömnighet, vid kraftigt påverkan medvetslöshet.
Förekomst
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN) stora frågeundersökning om narkotikaanvändning från 2017 visar att 8,6 % av befolkningen mellan 17 och 84 år använde narkotika under året, vilket motsvarar 675 000 individer. I samma undersökning uppfyllde 1,8 % av befolkningen kriterierna för substansbrukssyndrom orsakat av narkotika, vilket motsvarar 140 000 individer.
För närvarande finns inga aktuella tillförlitliga skattningar i Sverige av antal individer med skadligt bruk eller beroende av opioider. Sett till aktuell statistik över dödsorsaker ligger Sverige bland de europeiska länder som har högst opioidrelaterad dödlighet.
Samsjuklighet
Samsjuklighet är vanligt hos individer med missbruk (skadligt bruk) eller beroende. Både somatiska och psykiska tillstånd förekommer vilket leder till sämre hälsa och allvarligare sjukdomsförlopp. Vid samsjuklighet bör de olika tillstånden behandlas samtidigt, antingen parallellt eller integrerat.
Utöver det kan individen drabbas negativt socialt, till exempel genom ekonomiska problem, hemlöshet, problem på arbetsplatsen eller i relation till familj, barn och närstående.
Somatisk samsjuklighet
Somatiska problem är i hög grad kopplade till den drogrelaterade livsstilen och hur substanser används. Intravenös administrering av droger, där kanyler återanvänds och delas, ökar risken för att smittas av blodburna sjukdomar som hiv och hepatit. Injektionsmissbruk ökar även risken för kärlkomplikationer, varbildning och hjärtklaffsinfektion.
Psykiatrisk samsjuklighet
Psykiatrisk samsjuklighet är vanligt vid missbruk (skadligt bruk) och beroende. De vanligaste tillstånden är:
- depression
- ångestsyndrom
- bipolär syndrom
- neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
- andra beroendesyndrom
- personlighetssyndrom
- schizofreni och liknande tillstånd
- posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
Missbruk (skadligt bruk) och beroende innebär också en förhöjd suicidrisk.
Riskfaktorer
Det finns flera riskfaktorer som påverkar om individen utvecklar ett missbruk (skadligt bruk) eller beroende. Generella riskfaktorer för de flesta beroendesyndrom är:
- ärftlighet
- tidig debut
- stress som kan orsakas av instabil livssituation, utanförskap, våld/utsatthet, ekonomiska problem, ohälsa etcetera.
- psykiska problem eller psykisk ohälsa
- somatiska sjukdomar
- annat missbruk (skadligt bruk) eller beroende
- otrygg psykosocial miljö.
Behandling och stöd
Vid skadligt bruk av opioider är ett första steg att med gott stöd försöka trappa ut opioiderna och erbjuda överdosprevention och uppföljning.
Farmakologiska insatser
Individer med ett beroende bör erbjudas specialiserad psykiatrisk vård i form av LARO som innebär läkemedelsassisterad rehabilitering. Hälso- och sjukvården har ansvar för behandlingen som ska bestå av läkemedel, psykologisk-/psykosocial behandling och/eller sociala stödinsatser utifrån individens behov. Kan vårdenheten inte erbjuda och tillgodose de insatser som behövs ska det finnas överenskommelser med övriga vårdgivare, oavsett huvudmannaskap, som kan ge behandling för individens behov.
Syftet med behandlingen är att minska dödligheten, förebygga återfall samt att förbättra individens hälsa och funktion på flera livsområden. Om individen inte vill ha LARO, bör hen bli erbjuden överdosprevention och stöttad med drogfri behandling.
Sprututbytesprogram förebygger spridning av infektioner och skapar en kontakt med hälso- och sjukvården som ökar möjligheten att motivera till vidare behandling och stöd.