Adhd Depression och ångestsyndrom Missbruk och beroende Schizofreni och liknande tillstånd Självskadebeteende

Timeline follow-back, TLFB

Gå till huvudsidan: Missbruk och beroende

i NR

Märkning

Uppdaterad: 2023-03-16
Utförare: Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Individ- och familjeomsorg, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Ungdomsmottagning, Mariamottagning
Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator, Psykoterapeut
Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp, Planering | Handläggning (inkl. myndighetsutövning) | Samordning, Psykoedukation med eller utan övningsmoment, Anpassning | Hjälpmedel, Omsorg | Omvårdnad, Psykosociala insatser, Psykologisk behandling, Läkemedelsbehandling, Medicinteknisk behandling, Hälsofrämjande insatser, Familj- och närståendestöd, Stöd i boende | Boendestöd, Stöd för arbete och sysselsättning (inkl. rehabilitering), Ekonomiskt bistånd
Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
Tillstånd: Missbruk och beroende

Målgrupp eller situation

Ungdomar och vuxna som antingen har ett känt riskbruk, missbruk (skadligt bruk) eller beroende som behöver följas upp, eller individer i riskgrupper, när nivån på intaget av alkohol och narkotika, eller omfattningen av spelande, behöver bedömas.

Kunskapsläge

Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) anger att hälso- och sjukvården kan erbjuda insatsen vid riskbruk av alkohol (prioritet 5) eller narkotika (prioritet 6).
Socialstyrelsen rekommenderar att man använder speldagbok för att få information om spelmönster hos individer med spelberoende.

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.

Sammanfattning

Timeline follow-back (TLFB) är en metod för att kartlägga olika riskbeteenden, till exempel intag av alkohol och narkotika under en viss tidsperiod. Instrumentet kan användas både på individ- och gruppnivå. Främst undersöks volym och frekvens på intaget. Kartläggningen utförs antingen i intervjuform eller som självskattning på internet.

Genomförande

Kartläggningen kan genomföras på olika sätt: antingen som intervjuer, individuellt eller i grupp, något som bygger på att deltagarna har fört en dagbok över sitt intag, eller så görs kartläggningen genom att deltagarna får en fråga per dag via automatiserad telefon. En tredje variant är att deltagarna själva fyller i formulär om sitt intag på internet. Metoden är snabb och enkel att utföra.

Metoden användes inledningsvis som uppföljning av individer som redan hade ett känt missbruk (skadligt bruk) eller beroende. Den har senare kommit att användas även för att upptäcka riskbeteenden hos individer som inte har något känt problem, men som kanske befinner sig i en riskgrupp.

TLFB kan också användas som uppföljningsinstrument vid behandlingar, till exempel den manualbaserade traumabehandlingen Cope. Det finns ingen svensk manual för metoden, däremot finns en kort information i AUDIT- och DUDIT-manualen, samt i BIB 2010 (en sammanställning av bedömningsinstrument inom missbruks- och beroendevården).

Vad kartläggning med TLFB visar

Med hjälp av Timeline follow-back kan man bland annat få fram siffror om:

antalet dagar när alkohol och/eller narkotika används totalt
volym per vecka i medeltal, exempelvis antalet drinkar eller antalet gånger narkotika intas
antalet dagar med förhöjt intag
antalet nyktra dagar och
generella mönster: till exempel vilka dagar alkohol eller narkotika brukar användas.

Hur lång period som mäts kan variera, från 7 dagar upp till 90 dagar.

Användning vid problematiskt spelande

Timeline follow-back kan också användas vid problematiskt spelande och kallas då Speldagboken. Den kartlägger spelandet en månad bakåt i tiden, främst avseende frekvens och duration. Den kan också användas för att dokumentera spelande en period framåt i tiden.