Socialtjänstens insatser för vuxna

Exempel på tidiga insatser:

• stöd i föräldraskapet
• familjerådgivning
• boendestöd
• kontaktperson 
• rådgivande samtal om privatekonomi 
• rådgivande samtal som syftar till att informera om och vägleda vidare till andra relevanta stödinsatser
• stöd till närstående 
• träffpunktsverksamhet eller liknande.

Individuell behovsprövning krävs alltid vid följande insatser:

• ekonomiskt bistånd
• kontaktperson
• alla former av boende eller vård utanför det egna hemmet, t.ex. jourhem, stödboende, HVB, skyddat boende eller LVM-hem
• stadigvarande plats i särskilt boende eller bostäder med särskilt stöd
• insatser med stöd av LSS.

Möten inom socialtjänstens verksamhetsområde kan ske i många olika sammanhang, allt från kortare samtal, utredning och bedömning till stöd och behandling. Att tillgängliggöra möten och insatser innebär att skapa förutsättningar för delaktighet och att anpassa kommunikation, bemötande, kravnivå och miljö (fysisk och psykosocial) så att de fungerar utifrån individens funktionsförmåga.

Det kan innebära 

• påminnelser om mötestider utifrån behov och önskemål
• förbereda och anpassa mötesform (tid och plats)
• skapa struktur med hjälp av kognitivt stöd inför, under och efter samtal
• erbjuda pauser 
• minska störande sinnesintryck
• validera, lyssna in och vara tydlig.

Information och råd ges till individen och eventuellt närstående. Information ska alltid anpassas till individens behov och förutsättningar. 

Det kan handla om att

• öka kunskap och förståelse för individens fungerande och reaktioner på händelser och livssituationer
• informera om hur risk- och skyddsfaktorer kan påverka individens livssituation
• ge råd om bemötande och anpassning av kravnivå
• ge råd om levnadsvanor, t.ex. sömn, kost och fysisk aktivitet
• tipsa om mötesplatser, föreningar och fritidsaktiviteter
• tipsa om information om adhd, t.ex. informationsmaterial från Attention, Attention Ung och 1177.

Socialtjänsten kan erbjuda stöd och behandling som utgår från metoder och manualer. Vilka metoder som ska finnas tillgängliga är inte reglerat i lag utan är upp till varje kommun att fatta beslut om. 

Insatser utifrån olika behov

Individer med svårigheter att styra och reglera uppmärksamhet, aktivitetsnivå och impulser har ofta samvarierande riskfaktorer inom flera områden. Det kan röra sig om

• relationsproblem
• svårigheter i föräldraskapet
• svårigheter med vardagsrutiner och hemliv
• svårigheter att etablera sig på eller att stå utanför arbetsmarknaden
• ensamhet och social isolering
• svårigheter att hantera sin ekonomi 
• våldsutsatthet 
• psykisk ohälsa, t.ex. ångest, depression, självskadebeteende och ätstörningar
• skadligt bruk eller beroende
• kriminalitet.

Exempel på stöd- och behandlingsinsatser kan vara

• program för föräldraskapsstöd
• samarbetssamtal, rådgivning om vårdnad, boende och umgänge
• metoden Ett självständigt liv (ESL)
• individuellt stöd till arbete (IPS)
• stöd vid våldsutsatthet och/eller skyddat boende
• behandling och stöd till våldsutövare, t.ex. alternativ till våld (ATV) 
• avhopparverksamhet
• behandling och stöd vid skadligt bruk eller beroende, t.ex. Community reinforcement approach (CRA) och återfallsprevention (ÅP).

Socialtjänsten behöver tidigt samordna sina insatser med andra berörda aktörer för att säkra ett sammanhållet stöd. Utöver hälso- och sjukvården kan det finnas behov av att samverka med till exempel Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller Polisen. Samverkan främjar en helhetssyn på individens behov och bidrar till att insatser ges på rätt nivå i rätt tid. Genom att ta ett samordningsansvar kan socialtjänsten också avlasta individen och närstående. Samarbete med individens närstående kan främja individens möjligheter att tillgodogöra sig stöd och insatser.

Exempel på former för samverkan och samordning:

SIP
Om behov finns av insatser från både socialtjänst och hälso‑ och sjukvård ska en samordnad individuell plan (SIP) upprättas tillsammans med individen. 

Vård- och stödsamordnare/case manager
En vård- och stödsamordnare är en viktig resurs för individer som har komplexa behov och insatser från flera aktörer. Rollen innebär att fungera som en koordinator som samordnar insatser från socialtjänst, hälso- och sjukvård och andra aktörer. Genom att säkerställa att rätt stöd erbjuds vid rätt tidpunkt bidrar vård- och stödsamordnaren till att minska stress och ansvar för individen och närstående, samtidigt som individens behov och rättigheter sätts i fokus. Detta underlättar en trygg och sammanhållen stödinsats som är anpassad efter individens situation. 

Personligt ombud
Personligt ombud erbjuder stöd när behovet av hjälp är omfattande och kräver insatser från flera håll. Ombudet arbetar för att stärka individens egna förmåga att navigera i socialtjänstens och andra myndigheters system. Genom att agera som en förtroendeperson bidrar det personliga ombudet till att öka individens inflytande över sin egen situation och främja långsiktig stabilitet och välmående.

God man eller förvaltare
En god man eller förvaltare fungerar som stöd för individer som inte klarar av att ta tillvara sina ekonomiska intressen och rättigheter i samhället på egen hand. Stödet kan vara av samordnande karaktär och handla om att sköta ekonomi, bevaka individens intressen och rätt till vård och stöd.