Sjukskrivning

Schizofreni och liknande tillstånd

Behandling och stöd

Sjukskrivning

Vägledning inför försäkringsmedicinsk bedömning, individer med schizofreni och liknande tillstånd.

Målgrupp eller situation

Individer med schizofreni och liknande tillstånd vars arbetsförmåga helt eller delvis påverkas av sjukdomen.

Kunskapsläge

Insatsen beskrivs i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd.

Kompetenskrav

Legitimerad läkare.

Sammanfattning

  • Läkare gör en försäkringsmedicinsk bedömning av sjukdomens konsekvens på arbetsförmågan
  • Vid psykotiska syndrom kan sjukskrivning upp till ett år eller längre behövas.
    I rehabiliteringsfasen kan en gradvis minskande sjukskrivningsgrad rekommenderas
  • Vid psykotiska syndrom med svårare, kroniska tillstånd kan arbetsförmågan bli varaktigt nedsatt

Genomförande

Arbetsförmågan varierar mellan individer och i olika faser av sjukdom. Den akuta fasen (cirka en till tre månader) kräver ofta slutenvård och då är sjukskrivning på heltid motiverad. Stabiliseringsfasen (ofta ett år eller mera) karakteriseras av svårigheter som kan yttra sig på många sätt, till exempel känslighet för sinnesintryck och stress. 

I många fall kan behandling och arbetslivsinriktad rehabilitering vid psykossjukdom sträcka sig över flera år. Långa perioder med enbart sjukskrivning bör dock undvikas så långt som möjligt. Det är viktigt att involvera arbetsgivaren i ett tidigt skede av sjukskrivning, då anpassningar i arbetet ofta är nödvändigt under stabiliseringsfasen.

Att tänka på vid sjukskrivning:

  • Förmedla hopp om återhämtning.
  • Så snart som möjligt stödja individen till att återgå i vardagliga rutiner.
  • Bedömningen av individens arbetsförmåga är en del av vård och behandling.
  • Stöd till arbete enligt IPS-modellen är en rekommenderad individanpassad metod som ökar sannolikheten för att individen ska kunna arbeta.

Sjukskrivning är aktuell när arbetsförmågan är nedsatt i individens ordinarie sysselsättning. Vid en sjukskrivning görs en värdering av individens arbetsförmåga i relation till de arbetsuppgifter hen utför. Vid arbetslöshet eller studier värderas arbetsförmågan mot förmågan att söka arbete eller studera. 

Inför en sjukskrivning ska den sjukskrivande läkaren göra en försäkringsmedicinsk bedömning, d v s en individuell bedömning av individens förutsättningar och funktionsförmåga, arbetets art, möjligheter till anpassning och planerade eller genomförda behandlingsinsatser. Bedömningen ska omvärderas vid varje förnyelse av sjukskrivning.

Bedöm nedsättningen av arbetsförmåga med hjälp av:

  • individens upplevelse av stress och svårigheter
  • närståendes upplevelse av individens svårigheter
  • funktionsbedömning av arbetsterapeut
  • neuropsykologisk utredning 
  • skattning av symtom
Ta hänsyn till samtidiga problem och gör fortlöpande bedömningar och anpassningar

Vid ställningstagande till sjukskrivning bör man ta hänsyn till samtidiga problem som till exempel kognitiva svårigheter, beroendeproblematik, förekomst av depression eller andra psykiatriska tillstånd. Funktionsnedsättningen ändras beroende på sjukdomsutveckling och förmåga till kompensation, därför behöver man fortlöpande göra medicinska bedömningar och överväga vilka anpassningar som är lämpliga.

Läs mer om funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsning och rehabilitering vid sjukskrivning för psykotiska syndrom i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd.

En rehabiliteringskoordinator kan ge stöd med samordning av insatser och samverkan med externa funktioner. En rehabiliteringskoordinator stödjer individer som är sjukskrivna, utifrån individens önskemål och förutsättningar. Syftet är att underlätta för individen att återgå till arbetet eller börja arbeta. 

Rehabiliteringskoordinatorer samordnar insatser internt inom hälso- och sjukvården, och samverkar även ofta med externa parter som till exempel individens arbetsgivare och Försäkringskassan.

Sjukpenning är en ersättning som individen kan få om arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom.

De första två veckorna individen är sjuk betalar oftast arbetsgivaren sjuklön i stället för vanlig lön. För att få sjuklön krävs det att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom och det är arbetsgivaren som gör den bedömningen.

Om individen fortfarande är sjuk efter två veckor kan hen ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan. Ansökan skickas in tillsammans med läkarintyg. Om individen är anställd utan rätt till sjuklön, kan hen i stället ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan, men då ska först en sjukanmälan lämnats till Försäkringskassan den första sjukdagen.

Saknar man anställning ska sjukanmälan göras till Försäkringskassan den första sjukdagen, därefter ska en ansökan om sjukpenning skickas in till dem. Man ska ha en sjukpenninggrundande inkomst och vara anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.  

Även vid studier med studiestöd från CSN ska individen sjukanmäla sig till försäkringskassan, helst den första sjukdagen. Då kan man få behålla bidrag och lån medan man är sjuk. De kan också ta hänsyn till att man varit sjuk när de prövar studieresultat.

Aktivitetsersättning är en ersättning som individen kan få om hen är 19 till 29 år och har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som gör att hen inte kan arbeta under minst ett år. Under tiden med aktivitetsersättning kan individen få stöd och hjälp med att kunna börja arbeta. Individen ansöker om aktivitetsersättning hos Försäkringskassan och ansvarig läkare skriver ett läkarutlåtande som bifogas ansökan. 

Sjukersättning är en ersättning som individen kan få om hen är mellan 30 till 64 år och har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att hen aldrig kommer att kunna arbeta, varken nu eller i framtiden. Individen ansöker om sjukersättning hos försäkringskassan och läkaren skriver ett läkarutlåtande som bifogas ansökan.

Ekonomiskt bistånd Om individ blir sjuk men saknar anställning eller av annan anledning inte kan få sjukpenning eller annan ersättning, kan en ansökan om ekonomiskt bistånd göras hos socialtjänsten i kommunen. Till ansökan ska bifogas läkarintyg samt den ansökan om sjukpenning som gjorts hos Försäkringskassan.

Uppföljning

Vid varje förnyelse av sjukskrivning ska en ny värdering av individens funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning göras.

Märkning

  • Utförare: Mödra- och barnhälsovård, Somatisk öppenvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk akutvård, Tandvård, Kommunal hälso- och sjukvård, Äldreomsorg, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Skola | Elevhälsa, Förskola | Pedagogisk omsorg, Familjecentral, Ungdomsmottagning
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare
  • Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp, Planering | Handläggning (inkl. myndighetsutövning) | Samordning, Psykoedukation med eller utan övningsmoment, Anpassning | Hjälpmedel, Omsorg | Omvårdnad, Psykosociala insatser, Psykologisk behandling, Läkemedelsbehandling, Medicinteknisk behandling, Hälsofrämjande insatser, Familj- och närståendestöd, Stöd i boende | Boendestöd, Stöd för arbete och sysselsättning (inkl. rehabilitering), Ekonomiskt bistånd
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
  • Tillstånd: Schizofreni och liknande tillstånd