Adhd Depression och ångestsyndrom Missbruk och beroende Schizofreni och liknande tillstånd Självskadebeteende Remissversion: Depression och ångestsyndrom

Tecken hos nyblivna föräldrar

Gå till huvudsidan: Remissversion: Depression och ångestsyndrom (2025)

Märkning

Uppdaterad: 2025-04-29
Utförare: Mödra- och barnhälsovård, Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk akutvård, Habilitering, Somatisk öppenvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk akutvård, Kommunal hälso- och sjukvård, Tandvård, Individ- och familjeomsorg, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Äldreomsorg, Förskola | Pedagogisk omsorg, Skola | Elevhälsa, Familjecentral, Ungdomsmottagning, Mariamottagning
Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde, Logoped, Dietist, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator | Socionom, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Personal i boende, daglig verksamhet och korttidsverksamhet | Personlig assistent | Boendestödjare, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog | Speciallärare, Tandvårdsyrke, Ledning | Administration, God man | Förvaltare
Åldersgrupp: Vuxna (18-64 år)
Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
Tillstånd: Ångest och depression

Målgrupp eller situation

Nyblivna föräldrar.

Kunskapsläge

Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) för vård vid depression och ångestsyndrom anger att hälso- och sjukvården

bör identifiera depression med EPDS hos nyförlösta kvinnor (prioritet 3)
kan erbjuda förebyggande psykosocial eller psykologisk behandling till blivande och nyblivna föräldrar med risk att utveckla depression (prioritet 4)
kan erbjuda förstärkta och individualiserade hembesök till nyblivna föräldrar med risk att utveckla depression (prioritet 6).

Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) för graviditet, förlossning och tiden efter anger att

mödrahälsovården och psykiatrin samt primärvården och barnhälsovården bör arbeta enligt rutiner för samverkan (prioritet 1).
hälso- och sjukvården kan erbjuda multiprofessionell bedömning och behandling till gravida eller nyförlösta med misstänkt eller fastställd psykisk sjukdom, som behöver vård från flera instanser(prioritet 4)
personal i mödrahälsovården kan erbjudas regelbunden konsultation av en psykolog med kompetens i perinatal psykisk hälsa (prioritet 5).

Kompetenskrav

Enligt arbetsgivarens beslut.

Sammanfattning

Det finns stora risker med oupptäckt och obehandlad psykisk ohälsa hos nyblivna föräldrar. Psykisk ohälsa under denna period av livet riskerar att påverka det nyfödda barnet och relationen mellan förälder och barn negativt. Depression hos nyblivna föräldrar är vanligt och man behöver identifiera detta tillstånd snabbt. En depression, särskilt om den blir långvarig, kan få negativa effekter för barnets kognitiva, sociala och emotionella utveckling. I Sverige, och i världen i stort, drabbas ungefär 13 procent av kvinnorna av depressionssymtom under de första månaderna efter förlossningen, vilket är något högre än under andra perioder i livet.

Övergående, mild till måttlig psykisk ohälsa är kopplat till små eller måttliga effekter på barnets utveckling.

Genomförande

Eftersom depression efter en förlossning är ett allvarligt tillstånd för både förälder och barn bör symtom på depression tas på allvar och lämpliga åtgärder bör skyndsamt sättas in.

Tidiga tecken på depression och ångest hos nyblivna föräldrar liknar symtomen hos andra vuxna.

Under spädbarnstiden kan psykisk ohälsa medföra skuld- och otillräcklighetskänslor hos föräldern, och i vissa fall riskera att påverka samspelet med barnet.

Riskfaktorer

Ökad risk för depression efter förlossningen har kvinnor som

saknar socialt stöd i sin omgivning
lidit av psykisk ohälsa tidigare i livet
drabbats av depression efter tidigare förlossningar
utsatts för våld i nära relation
varit med om svåra livshändelser.

Screening med EPDS

Edinburgh Postnatal Depression Scale, EPDS, är ett självskattningsformulär med tio frågor som utvecklats för att identifiera depression hos nyförlösta kvinnor. Formuläret erbjuds samtliga nyblivna mödrar inom barnhälsovården (BVC) då barnet är sex till åtta veckor gammalt. Formuläret bör användas som utgångspunkt för ett samtal med kvinnan och vara en del av ett väl förankrat program för psykisk hälsovård.

Formulärets sensitivitet är något låg, vilket innebär att en grupp nyförlösta med depression riskerar att inte uppmärksammas trots denna screening. Därför bör också en klinisk bedömning av nyblivna föräldrars mående göras för att på så vis uppmärksamma eventuella symtom som inte identifierats av formuläret. En rad studier, främst på nyblivna mammor, har visat att EPDS också fångar upp tecken på ångesttillstånd och kan fånga hela spännvidden av psykisk ohälsa och sjukdom.

Även den icke-födande föräldern bör uppmärksammas

Även den icke-födande föräldern bör uppmärksammas för sin risk att utveckla depression. Den icke-födande föräldern ska erbjudas ett enskilt föräldrasamtal på BVC då barnet är tre till fem månader. Om tecken på nedstämdhet framkommer vid samtalet erbjuds även denna förälder screening med EPDS. Formuläret är validerat för nyblivna pappor i Sverige, med samma gränsvärde som för mammor. Men formuläret verkar mer fånga upp symtom på pappornas stress och oro än symtom på depression. Det bör därför användas selektivt och i kombination med bedömningssamtal.

Uppföljning

Vid utfall på screening med EPDS, eller vid annan indikation på behov av extra insatser på grund av nedstämdhet hos en nybliven förälder, erbjuds som första insats uppföljande stödsamtal hos BHV-sjuksköterska (personcentrerad counselling). Psykolog inom barnhälsovården konsulteras vid behov.

Vid lindrig till måttlig depression som är relaterad till förlossning eller föräldraskap kan behandling hos psykolog inom barnhälsovården erbjudas. I annat fall bör behandling ges på vårdcentral. Behov av läkarbedömning bör alltid övervägas.

Vid svår depression bör konsultation med, och vid behov remittering till, specialistpsykiatri ombesörjas. Beakta även barn som anhöriga och gör orosanmälan till socialtjänst vid behov.