Posttraumatiskt stressyndrom

Remissversion: Depression och ångestsyndrom (2025)

Om tillståndet

Posttraumatiskt stressyndrom

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är en reaktion på en traumatisk händelse.

Sammanfattning

Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, kan uppstå hos en individ som själv har utsatts för – eller bevittnat – mycket svåra, livshotande och traumatiska händelser, som naturkatastrofer, olyckor, våld, sexuella övergrepp samt psykisk eller fysisk misshandel. 

Efter påfrestande och potentiellt traumatiska händelser är det vanligt att individer utvecklar en akut, övergående stressreaktion. Majoriteten av dem som varit med om en potentiellt traumatisk händelse utvecklar inte PTSD. Cirka tio procent av de som blivit exponerade för potentiellt traumatisk händelse uppvisar en månad senare ihållande symtom av sådan svårighetsgrad och grad av funktionsbegränsning att diagnosen PTSD ställs. Det kan uppkomma när som helst efter traumat, men i de flesta fall inom några månader. 

Insatser i form av traumafokuserad KBT ger ofta effekt vid PTSD.

Posttraumatiskt stressyndrom kan uppstå efter att en individ utsatts för en exceptionellt hotande eller skrämmande händelse eller återkommande traumatiska händelser. Posttraumatiskt stressyndrom kännetecknas av

  • återupplevande av den traumatiska händelsen i nutid i form av livliga påträngande minnen, flashbacks eller mardrömmar, undvikande av tankar och minnen av den traumatiska upplevelsen
  • undvikande av aktiviteter, situationer eller människor som är associerade med upplevelsen.
  • kvarstående förhöjd alarmberedskap, såsom påtagligt ökad vakenhet eller förstärkt skrämselreflex på ett stimuli, till exempel oväntade ljud.

Förekomsten av PTSD bland barn och ungdomar varierar men är  generellt  lägre än för vuxna. Risken att drabbas är uppskattad till 1,5–5 procent hos ungdomar och cirka 5 procent hos vuxna. PTSD är dubbelt så vanligt bland kvinnor och bland utlandsfödda.

Den psykiatriska samsjukligheten är hög vid PTSD och innebär en förhöjd risk för utveckling av annan psykiatrisk problematik, framförallt övriga ångesttillstånd, substansbruk samt psykossjukdom. Det finns även en ökad risk för självmord.

Faktorer som kan öka risken för att utveckla PTSD  före, under och efter den traumatiska händelsen är till exempel

  • personlighetsrelaterad sårbarhet och psykiatrisk sjuklighet
  • typ av trauma och graden av hot som individen upplever under traumat,  samt förlust i samband med traumat
  • låg socioekonomisk status, brist på psykosocialt stöd
  • kulturell stigma
  • avsaknad av trygghet och omsorg från omgivningen
  • upprepat trauma.

Typ av trauma påverkar risken att utveckla PTSD. Högst risk har individer som deltagit i strid och individer som utsatts för avsiktligt, interpersonellt våld, våldtäkt, tortyr fångenskap och etniska rensningar. Lägre risk har individer som utsatts för olyckor och naturkatastrofer.

  • Barn och ungdomar berättar sällan om trauma.
  • Reaktioner på stress- och traumahändelser hos barn och ungdomar kan se mycket olika ut, från kortvarig oro och sömnsvårigheter till mer genomgripande och bestående psykopatologi.
  • Svåra barndomsupplevelser kan försena den språkliga, kognitiva och emotionella utvecklingen.

Ta ställning till om orosanmälan ska utfärdas till socialtjänsten.

För PTSD finns effektiv behandling, både för vuxna och för barn och ungdomar. Behandling vid PTSD består i första hand av traumafokuserad KBT med exponering.

Material

PTSD, Kunskapsstöd för vårdgivare

Material, Valdinararelationer

PTSD, Vårdguiden 1177

Trauma och stress, Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri (pdf, ny flik)

Märkning

  • Utförare: Mödra- och barnhälsovård, Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk akutvård, Habilitering, Somatisk öppenvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk akutvård, Tandvård, Kommunal hälso- och sjukvård, Individ- och familjeomsorg, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Äldreomsorg, Förskola | Pedagogisk omsorg, Skola | Elevhälsa, Familjecentral, Ungdomsmottagning, Mariamottagning
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde, Logoped, Dietist, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator | Socionom, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Personal i boende, daglig verksamhet och korttidsverksamhet | Personlig assistent | Boendestödjare, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog | Speciallärare, Tandvårdsyrke, Ledning | Administration, God man | Förvaltare
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
  • Tillstånd: PTSD