Delaktighet i vård, stöd och omsorg

Remissversion: Depression och ångestsyndrom (2025)

Kommunikation och delaktighet

Delaktighet i vård, stöd och omsorg

Individen ska vara delaktig i sin vård och behandling.

Målgrupp eller situation

Individer som får insatser från hälso- och sjukvården och/eller socialtjänsten.

Kunskapsläge

Att vara delaktig i den egna vård och beslut om insatser är en rättighet reglerad i hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsättningar.

Sammanfattning

Så långt det är möjligt ska individen göras delaktig i sin vård och behandling. För att att öka individens kunskap om sitt tillstånd, sina rättigheter och öka känslan av egenmakt tänk på att

  • informera om alternativ av olika behandlings- och stödinsatser
  • tydliggöra individens rättigheter
  • fråga efter individens egna preferenser
  • skapa möjligheter för individen att uttrycka sina synpunkter, önskemål och behov
  • fatta gemensamma beslut om behandling och/eller stödinsatser 
  • involvera individen i vårdplanen och vårdplaneringen.

Genomförande

Vid svår psykisk sjukdom kan det vara svårt att ta en aktiv roll i sin vård och behandling på grund av bristande sjukdomsinsikt, kognitiva nedsättningar, svårigheter att ta initiativ och fatta beslut samt bristande information om sina rättigheter och vårdplanering.  

Det finns många sätta att arbeta med att göra individen och de närstående delaktiga. I många psykopedagogiska program finns det metoder för att jobba med delaktighet. Om individen får insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården (och eventuellt fler aktörer) kan en samordnad individuell plan, SIP, upprättas om det finns behov av samordning. 

Ett strukturerat arbete utifrån metoden Delat beslutsfattande är ett sätt för vården och omsorgen att leva upp till lagstiftning om rättigheter, information, delaktighet, samtycke och individuell planering.

Metoden kan beskrivas som en process med följande innehåll: 

  • uppmärksamma att ett beslut behöver göras 
  • beskriv och tydliggör deltagarnas roller och ansvar 
  • presentera behandlingsalternativ
  • informera om nytta och riskförhållanden med de olika alternativen
  • undersök individens förståelse, värderingar och förväntningar
  • identifiera deltagarnas preferenser
  • diskussion
  • fatta ett beslut som alla personer samtycker till
  • planera uppföljning.

Huvudprinciper i metoden:

  • individen ska vara aktivt deltagande i sin behandling
  • individen kan bidra med nödvändig information till vården och omsorgen
  • målet är att alltid fatta gemensamma beslut
  • individen är en jämlik part och man arbetar tillsammans.

Den professionell behandlarens uppgifter:

  • stödja individens egen återhämtning
  • vara konsult mer än expert
  • bidra med den information som individen behöver för att kunna fatta ett beslut
  • förmedla för- och nackdelar med olika behandlingsalternativ
  • värdera individens kunskap lika högt som sin egen
  • stödja individen genom processen
  • involvera individens nätverk.

Märkning

  • Utförare: Mödra- och barnhälsovård, Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk akutvård, Somatisk öppenvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk akutvård, Tandvård, Kommunal hälso- och sjukvård, Individ- och familjeomsorg, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Äldreomsorg, Förskola | Pedagogisk omsorg, Skola | Elevhälsa, Familjecentral, Ungdomsmottagning, Mariamottagning
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde, Logoped, Dietist, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator | Socionom, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Personal i boende, daglig verksamhet och korttidsverksamhet | Personlig assistent | Boendestödjare, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog | Speciallärare, Tandvårdsyrke, Ledning | Administration
  • Typ av behandling/stöd: Psykosociala insatser, Psykologisk behandling, Stöd för studier, arbete och sysselsättning (inkl. rehabilitering)
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
  • Tillstånd: Ångest och depression