Remissversion: Depression och ångestsyndrom (2025)
Kartläggning och utredning
Fördjupad bedömning av generaliserat ångestsyndrom hos vuxna
En fördjupad bedömning är en förutsättning för eventuell diagnostisering och val av insatser.
Målgrupp eller situation
Fördjupad bedömning genomförs vid misstanke om generaliserat ångestsyndrom (GAD) efter bedömning inom primärvård eller specialistpsykiatri.
Kunskapsläge
Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) för vård vid depression och ångestsyndrom anger att
- individer med symtom på depression eller ångestsyndrom bör erbjudas hög tillgänglighet till en primär bedömning av vårdbehov (prioritet 1)
- vuxna och ungdomar med depression och ångestsyndrom bör erbjudas en strukturerad klinisk bedömning av suicidrisk (prioritet 1)
- strukturerade intervjuer med MINI och SCID rekommenderas som stöd i den diagnostiska processen och bör användas i specialistpsykiatri (prioritet 3) och kan användas i primärvård (prioritet 4).
Kompetenskrav
Läkare och/eller psykolog. Eventuellt i teamsamverkan med annan vårdpersonal som är utbildad för uppgiften enligt verksamhetens riktlinjer.
Sammanfattning
En fördjupad bedömning av GAD kan göras i samband med den initiala bedömningen, men kan också genomföras vid ett senare tillfälle. Om strukturerade diagnosinstrument används i den primära bedömningen finns det sällan anledning att använda dem igen.
Genomförande
En fördjupad bedömning innebär en mer detaljerad och kunskapsmässigt välinformerad klinisk kartläggning av individens utvecklingshistoria, debutålder och förlopp samt symtombild under besvärsperioder, inklusive differentialdiagnostik. I bedömningen behövs ofta information från närstående och tidigare journaler. Det är vanligtvis fördelaktigt att den fördjupade bedömningen sker inom ramen för samma vårdkontakt för att undvika informationsförlust mellan den initiala och den fördjupade bedömningen.
Vid misstanke om GAD finns vägledning enligt nedan. Man tar ställning till samsjuklighet och eventuell differentialdiagnostik, och värderar kriterierna enligt DSM-5. Om individen bedöms lida av GAD klassificerar man enligt ICD-10.
Centrala frågeställningar för den anamnestiska intervjun vid GAD:
- Oroar du dig större delen av tiden för olika vardagssaker?
- Kan du bryta oron på egen hand?
- Påverkar dina symtom hur du fungerar i skolan/arbetet, på fritiden och i relationer?
Skattningsskalor och bedömningsinstrument
Bedömningsinstrument är ett komplement till den kliniska bedömningen, och ska inte ensamt användas i ett diagnostiskt syfte. Skattningsformulär kan även vara ett stöd för symtomuppföljning under, och för utvärdering efter behandling
Differentialdiagnostik och samsjuklighet
Nedan listas vanliga differentialdiagnoser vid GAD:
- Depression: Vid depression är fokus på negativa tankar om det förflutna, känslor av hopplöshet och ett minskat intresse för aktiviteter, snarare än en övergripande oro för vad som kan hända i framtiden. En depression är episodisk till sin karaktär medan GAD har ett mer ihållande mönster.
- Paniksyndrom: Vid paniksyndrom handlar ångesten oftare om att undvika panikattacker och fysiska reaktioner på ångest, snarare än en generaliserad och konstant oro som vid GAD.
- Social ångest: Vid social ångest är ångesten oftast fokuserad på sociala situationer och rädslan för att bli negativt bedömd, medan GAD innebär en bredare och mer generaliserad oro präglat av förväntansångest inför till exempel sociala situationer.
- OCD (tvångssyndrom): Här är ångesten kopplad till specifika tvångstankar och beteenden, medan GAD har en mer generell oro utan koppling till tvångshandlingar.
- PTSD (posttraumatiskt stressyndrom): Ångesten vid PTSD är kopplad till tidigare trauma och kan utlösas av påminnelser om den traumatiska händelsen, vilket skiljer sig från den breda och långvariga oron vid GAD.
- Utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser: Vid utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser, såsom adhd eller autism, är det svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll, socialt samspel eller rigiditet som står i fokus. Även om oro kan förekomma vid utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser, är den ofta situationsbunden och kopplad till specifika utmaningar, snarare än en genomgående och ospecifik oro som vid GAD.
- Personlighetssyndrom: Vid generaliserat ångestsyndrom (GAD) domineras svårigheterna av en konstant och överdriven oro för en mängd olika områden, såsom arbete, hälsa och relationer, ofta tillsammans med kroppsliga symtom som muskelspänningar och rastlöshet. GAD liknar personlighetssyndrom genom att symtomen är del av ett varaktigt mönster, kopplat till en förhöjd ångestnivå. Vid personlighetssyndrom finns ett mönster av tanke-, känslo- och beteendestilar som påverkar relationer och självbild. Även om ångest kan vara en del av ett personlighetssyndrom, är den oftast knuten till interpersonella svårigheter eller specifika händelser snarare än den generaliserade och omfattande oro som är typisk för GAD.
Vanlig förekommande samsjuklighet
Cirka två tredjedelar av individerna med GAD har minst en ytterligare diagnos, såsom
- depression
- andra ångestsyndrom t.ex. social ångest, paniksyndrom och specifika fobier
- substansmissbruk
- somatiska sjukdomar, t.ex. kroniska hälsoproblem, såsom gastrointestinala besvär (IBS), huvudvärk och muskelspänningar
- personlighetssyndrom (hög samsjuklighet mellan ångestsyndrom och personlighetssyndrom,ca 50 procent)
- utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser.
Standardiserade instrument GAD
Strukturerade instrument kan komplettera den kliniska intervjun, men det kräver utbildning och medvetenhet om instrumentens begränsningar, samt att de utförs på ett korrekt sätt. En begränsning är att de inte tar med alla syndrom, samt att de bara tar upp symtom som definieras i DSM-5s kriterieuppsättningar. När instrumenten används ska de ses som ett komplement i den diagnostiska bedömningen. Resultaten behöver vägas samman med hela den kliniska bilden, annars finns risk för över- eller feldiagnostik.
Validerade skattningsskalor bör användas vid ställd diagnos för att skatta svårighetsgraden samt för att följa upp behandling.
Strukturerade diagnostiska intervjuer
M.I.N.I. (Mini International Neuropsychiatric Interview)
SCID-Intervju (används ofta bara inom specialistpsykiatrisk vård)
Validerad skattningsskala
GAD-7 – Generalized Anxiety Disorder scale – 7 items
GAD-7 består av sju frågor om ångestsymtom (oro, anspänning, rastlöshet, irritabilitet, rädslor och svårigheter att kontrollera detta) de senaste två veckorna.
Funktion/hälsorelaterad livskvalitet hos vuxna
Påverkan på funktion rekommenderas följas med skattningsformuläret WHODAS (World Health Organization Disabililty Assessment Schedule).
- WHODAS 2.0 med 36 frågor, självadministrerad
Vid kartläggningen kan med fördel den längre versionen med 36 frågor användas för att få en bild av vilka livsområden som påverkas.
- WHODAS 2.0 med 12 frågor, självadministrerad
Vid uppföljning kan den kortare versionen med 12 frågor underlätta att skattningen besvaras vid fler tillfällen.
Diagnostisering och fortsatt handläggning
När tillräcklig information har samlats in sammanfattas bedömningen och ställning tas till följande:
- art och grad av symtom och funktionsnedsättning inom olika områden
- om dessa motsvarar diagnoskriterier (för ett eller flera tillstånd)
- eventuell tilläggsproblematik/psykiatrisk samsjuklighet
- eventuellt behov av ytterligare kompletterande undersökningar.
Sammanfattning av bedömningen dokumenteras i journalen. Återföring görs till eventuella inremitterande verksamheter.
Koder ICD-10
ICD-10; F41.1 Generaliserat ångestsyndrom.
Kodning sker fortsatt med ICD 10-koder tills övergången till ICD 11, 2028.
Vid ställd diagnos
- Överväg tillsammans med individen vilka insatser och behandlingar som ska sättas in.
- Överväg om individen behöver sjukskrivas.
- Upprätta en vårdplan och vid behov en krisplan.
Om diagnos inte ställs
- Vid misstanke om annan diagnos görs fortsatt bedömning inriktad mot den.
- Kvarvarande l psykiska besvär, som inte uppfyller kriterier för diagnos, bör erbjudas insatser på adekvat vårdnivå.
- Hänvisa eller lotsa till socialtjänst om individen har behov av socialt stöd.
Material
Generaliserat ångestsyndrom, Kunskapsstöd för vårdgivare
ICD-11 – preliminär arbetsversion av den svenska översättningen