Remissversion: Depression och ångestsyndrom (2025)
Förebyggande insatser
Förebyggande insatser för blivande föräldrar
Tidiga insatser i hälso- och sjukvård och/eller socialtjänst kan förebygga att föräldrar utvecklar psykisk ohälsa eller att symtom på psykisk ohälsa förvärras.
Målgrupp eller situation
Blivande föräldrar.
Kunskapsläge
Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) anger att hälso- och sjukvården kan erbjuda förebyggande psykosocial eller psykologisk behandling till blivande och nyblivna föräldrar med risk att utveckla depression (prioritet 4).
Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) för graviditet, förlossning och tiden efter anger att
- mödrahälsovården och psykiatrin samt primärvården och barnhälsovården bör arbeta enligt rutiner för samverkan (prioritet 1)
- multiprofessionell bedömning och behandling kan erbjudas till gravida eller nyförlösta med misstänkt eller fastställd psykisk sjukdom, som behöver vård från flera instanser (prioritet 4)
- personal i mödrahälsovården kan erbjudas regelbunden konsultation av en psykolog med kompetens i perinatal psykisk hälsa (prioritet 5).
Kompetenskrav
Enligt arbetsgivarens beslut.
Sammanfattning
Tidiga hälsofrämjande och förebyggande insatser bör därför ges vid såväl lindriga som måttliga och svåra tillstånd. God samverkan bör också ske mellan mödrahälsovård och barnhälsovård, vårdcentral/hälsocentral, specialistpsykiatri och/eller socialtjänst.
Genomförande
För att kunna ge riktade insatser och psykologisk behandling tidigt så ska man inom mödrahälsovården ställa frågor redan vid inskrivningen om bland annat
- nedstämdhet
- depression
- aktuell eller tidigare psykisk sjukdom
- aktuell eller tidigare behandling inom psykiatrin
- våld i nära relationer.
Ibland behöver den gravida eller paret extra besök hos barnmorskan inom mödrahälsovården för att eventuella riskfaktorer ska kartläggas och stöd ska hinna planeras. Det bör finnas kontinuitet i kontakten, då psykologiska och sociala frågor kan behöva aktualiseras under hela graviditeten. Ibland behövs kontinuerlig konsultation och samverkan mellan barnmorska och till exempel läkare och psykolog.
Kontakt med barnhälsovården bör vid behov aktualiseras redan under graviditeten. Vid oro för det väntade barnet bör samverkan med socialtjänst initieras.
Föräldraskapsstöd
Föräldraskapsstöd i mindre grupper kan ge många positiva effekter. Bland annat kan det stärka föräldrarnas förmåga att möta barnets behov och underlätta omställningen efter graviditeten och förlossningen.
Gravida med lindrig till måttlig psykisk ohälsa
Förebyggande insatser kan till exempel vara
- utökat stöd av barnmorskan
- kontakt med familjerådgivning, socialtjänst eller psykolog
- stöd i grupp eller med hjälp av internetbaserade program
- kontakt med barnhälsovården som etableras före barnets födelse.
Gravida med tidigare eller aktuell allvarlig psykisk sjukdom
Vid tidigare allvarlig psykisk sjukdom (bland annat svår depression) planeras för det förebyggande stöd som behövs, till exempel genom
- samarbete med vårdcentral, hälsocentral eller specialistpsykiatri
- samverkansmöten med berörda instanser som socialtjänst eller familjerådgivning
- kontakt med psykolog inom mödrahälsovården
- regelbunden konsultation för barnmorskorna med psykolog inom mödrahälsovården
Vid aktuell allvarlig psykisk sjukdom bör den gravida bedömas inom specialistpsykiatrin och samverkan mellan mödrahälsovård och psykiatri inledas.
Våldsutsatta löper ökad risk för psykisk ohälsa
Att vara våldsutsatt under graviditeten innebär allvarliga risker för såväl den gravida som barnet. Forskning tyder på att risken för våldsutsatthet ökar i takt med att graviditeten fortskrider. Risken för att drabbas av ångest och depression är klart förhöjd hos individer som utsätts för våld i en nära relation.
Rutinmässiga frågor om våld redan under graviditeten är ett sätt att tidigt identifiera och stödja blivande föräldrar som utsätts för våld, och därigenom förebygga den psykiska ohälsa som det för med sig. Barn som upplever våld i hemmet löper också en ökad risk att utveckla psykisk ohälsa. Att motverka att barn växer upp i familjer där det förekommer våld är därför en förebyggande insats även för barnets framtida psykiska hälsa.
Material
Graviditet, förlossning och tiden efter, Socialstyrelsen
Webbstöd till vården, Nationellt centrum för kvinnofrid
Screening med EPDS, Rikshandboken i barnhälsovård
Upptäcka och stödja barn utsatta för våld i nära relationer, Rikshandboken i barnhälsovård
Enskilda föräldrasamtal, Rikshandboken
Om hembesök, Rikshandboken