Remissversion: Depression och ångestsyndrom (2025)
Behandling och stöd
Utsättning av antidepressiva läkemedel
Råd och beaktande vid utsättning och avslut av behandling med antidepressiva läkemedel.
Målgrupp eller situation
Individer i alla åldrar som behandlas med antidepressiva läkemedel.
Kunskapsläge
Enligt genomgången vetenskaplig litteratur.
Kompetenskrav
Läkare.
Sammanfattning
Utsättningssymtom kan förekomma vid avslut av behandling med alla klasser av antidepressiva läkemedel, efter en behandlingstid på fyra–sex veckor. Ungefär 15 procent av de som avslutar antidepressiv medicinering upplever någon form av utsättningssymtom. Vanliga symtom inkluderar yrsel, gångsvårigheter, parestesier, tremor, synstörningar, huvudvärk, trötthet, mag-tarmbesvär, sömnstörningar, ångest och irritabilitet. I de allra flesta fall kan utsättningssymtom undvikas genom en gradvis nedtrappning av läkemedlet.
Genomförande
Symtomen uppträder vanligtvis inom en–sju dagar efter avslutad behandling. Faktorer som ökar risken för svårare utsättningsbesvär inkluderar längre behandlingstid, högre doser och kortare halveringstid på läkemedlet. Bland SSRI är paroxetin, och bland SNRI venlafaxin, särskilt förknippade med högre grad av utsättningssymtom. Dessa läkemedel bör därför inte sättas ut hastigt.
För de flesta individer är symtomen lindriga och försvinner inom två–tre veckor, men hos vissa kan de bli svåra och långdragna, i vissa fall i flera månader. Individer som tidigare har haft svåra utsättningssymtom eller starka biverkningar vid insättning av antidepressiva löper en ökad risk för att drabbas igen och kräver särskild uppmärksamhet.
Att skilja utsättningssymtom från återkomst av depression
Utsättningssymtom kan förväxlas med återkomst av depression, vilket kan leda till en onödig återgång till antidepressiv behandling. För att skilja mellan dessa tillstånd bör man notera att depressionssymtom oftast återkommer först två–tre veckor efter avslutad behandling. Vid misstanke om uttalade utsättningssymtom kan det vara lämpligt att återgå till den senaste dosen av läkemedlet. Om symtomen lindras inom ett dygn talar det för att de beror på utsättning. Därefter bör nedtrappningen ske i en långsammare takt.
Utsättningssymtom kan leda till rebound-effekt
Det finns ingen entydig förklaring till varför utsättningssymtom uppstår. Att snabb utsättning av antidepressiva leder till utsättningssymtom innebär inte att dessa läkemedel är beroendeframkallande. Klassiska tecken på beroende, såsom toleransökning och ruseffekter, förekommer inte. Alla läkemedel som påverkar nervsystemet genom att hämma eller förstärka signalöverföringen kan aktivera kompensatoriska mekanismer, vilket vid abrupt utsättning kan leda till fysiologisk obalans – en så kallad rebound-effekt.
Avsluta läkemedelsbehandling
För att minimera risken för utsättningssymtom bör läkemedlet trappas ned successivt. Innan nedtrappningen påbörjas bör individen informeras om möjliga symtom.
I okomplicerade fall kan dosen minskas gradvis under en–två månader. Nedtrappningstakten bör anpassas efter den kliniska bilden, och vid tecken på utsättningssymtom kan processen behöva förlängas (till exempel genom att minska dosen med 25 procent per månad). Nedtrappningen bör individualiseras med hänsyn till läkemedlets halveringstid, eventuella interaktioner, individens allmänna hälsotillstånd och övriga sjukdomar.
Uppföljning
Efter utsättning av antidepressiva läkemedel bör individen informeras om att vid återkomst av depressions- eller ångestsymtom söka vård för vidare bedömning.