Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi vid posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Remissversion: Depression och ångestsyndrom (2025)

Behandling och stöd

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi vid posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Behandling för vuxna med diagnostiserat posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Målgrupp eller situation

Individer med diagnostiserad PTSD.

Kunskapsläge

Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) anger att hälso- och sjukvården bör erbjuda traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (KBT) med exponering till vuxna med PTSD (prioritet 3).

Kompetenskrav

Psykolog eller legitimerad psykoterapeut med relevant psykoterapiinriktning, eller hälso- och sjukvårdspersonal med grundläggande psykoterapiutbildning (tidigare steg-1) med relevant inriktning under kvalificerad handledning.

Sammanfattning

Vid PTSD rekommenderas i första hand traumafokuserad KBT med exponering. Utgångspunkten för behandlingen bör vara en vetenskapligt utvärderad behandlingsmanual men med individuella anpassningar. Det finns flera traumafokuserade KBT-manualer som visat effekt vid PTSD.

I traumafokuserad KBT får individen under kontrollerade former närma sig både traumatiska minnen och situationer, platser och personer som felaktigt blivit förknippade med traumarelaterad rädsla och fara. Målet är att förändra negativa föreställningar om sig själv och uppfattningar om att världen är farlig. Genom att bryta undvikandebeteenden som antas vidmakthålla PTSD-symtomen kan symtomen gradvis minska. Behandlingen ger måttlig effekt på diagnosfrihet och PTSD-symtom.

Genomförande

Två centrala delar i traumafokuserad KBT är psykoedukation och exponering. Följande metoder används vid exponering: 

  • Exponering in vivo: individen får gradvis närma sig objektivt sett säkra situationer, platser och personer som förknippas med traumarelaterad fara och rädsla/obehag och bryta dessa associationer.
  • Imaginativ exponering: individen får vid upprepade tillfällen närma sig det traumatiska minnet genom att återberätta och sedan reflektera kring minnet tillsammans med behandlaren.
Individuell anpassning av KBT vid PTSD

För vuxna med PTSD är samsjuklighet, komplexa tillstånd eller tidigare behandlingsförsök utan fullgott resultat vanligt förekommande. Behandlingsupplägget behöver anpassas efter individens individuella behov och förutsättningar. När risken för avhopp bedöms som hög, kan den psykologiska behandlingen intensifieras med tätare sessioner, alternativt kan man överväga att byta behandlingsmetod.

KBT vid  PTSD kan förmedlas på olika sätt utifrån behov och personcentrering: 

  • vägledd självhjälp med självhjälpslitteratur
  • internetförmedlad behandling (IKBT)
  • gruppbehandling
  • individuell “face-to-face” behandling.

I enlighet med principen om stegvis vård rekommenderas individen att påbörja behandlingen på den insatsnivå som tar minst resurser i anspråk och som samtidigt kan förväntas möta individens behov.

Prolonged exposure terapeutmanual: Emotionell bearbetning vid PTSD enligt Foa et al.

Cognitive Processing Therapy for PTSD: A Comprehensive Therapist Manual enligt Resick & Monson.

Uppföljning

Uppföljning av behandling vid depression och ångestsyndrom hos vuxna bör alltid göras  kontinuerligt på individnivå med hjälp av validerade skattningsskalor. En central intervention i slutet av behandlingar är att formulera en vidmakthållandeplan. Uppföljning och bedömning av kvarvarande symtom och funktionsnivå bör göras i samband med behandlingsavslut, och för tillstånd med risk för återfall kan man behöva följa upp även efter avslutad intervention.

Uppföljning av PTSD stöds av adekvat skattningsskala. Följande mått är rekommenderat för PTSD: 

PCL-5 – Posttraumatic Stress Disorder Checklist för DSM-5
PCL-5 består av två delar, del A med inledande frågor som kartlägger trauma, och del B som består av 20 frågor om svårighetsgrad av kärnsymtom för PTSD. Del B används för uppföljning.

Påverkan på funktion rekommenderas följas med skattningsformuläret WHODAS (World Health Organization Disabililty Assessment Schedule). 

  • WHODAS 2.0 med 36 frågor, självadministrerad

Vid kartläggningen kan med fördel den längre versionen med 36 frågor användas för att få en bild av vilka livsområden som påverkas. 

  • WHODAS 2.0 med 12 frågor, självadministrerad

Vid uppföljning kan den kortare versionen med 12 frågor underlätta att skattningen besvaras vid fler tillfällen.

Material

Prolonged Exposure, American Psychological Association

PTSD, National Centre for PTSD Home

Cognitive Processing Therapy, American Psychological Association

Cognitive Therapy, American Psychological Association 

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), Kunskapsstöd för vårdgivare

PCL-5

WHODAS-12

WHODAS-36

Vidmakthållandeplan, formulär för utskrift till individen

Märkning

  • Utförare: Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Ungdomsmottagning
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Kurator | Socionom, Psykoterapeut
  • Typ av behandling/stöd: Psykosociala insatser
  • Åldersgrupp: Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår
  • Tillstånd: PTSD