Sjukskrivning vid depression och ångestsyndrom

En rekommendation om sjukskrivning baseras på en försäkringsmedicinsk bedömning och förutsätter att man har bedömt att arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning och att behov av sjukskrivning bedöms föreligga. 

Eftersom en och samma sjukdom kan påverka arbetsförmågan på olika sätt behöver man alltid bedöma arbetsförmågan efter individens unika förutsättningar och sysselsättning. Det är den försäkringsmedicinska bedömningen som avgör om och i vilken grad sjukskrivning kan rekommenderas. Om sjukskrivning behövs är det bra att överväga om den kan begränsas till deltid. 

Sjukskrivning är en aktiv åtgärd och ses som en integrerad del av vård, behandling och rehabilitering. Sjukskrivning bör ha ett tydligt syfte som tillsammans med behandling och andra rehabiliterande åtgärder bidrar till att individen återfår arbetsförmågan. En passiv sjukskrivning, det vill säga en sjukskrivning utan planering eller rehabiliterande insatser, kan leda till vårdskada, social isolering och risk för förlorad försörjning. Ju längre sjukskrivningsperioden är desto svårare kan det vara att återgå till arbete. Därför bör man alltid undvika sjukskrivning längre än nödvändigt.

Försäkringsmedicinsk bedömning 

Den försäkringsmedicinska bedömningen bygger på en medicinsk bedömning med korrekt diagnos och innebär en bedömning av

• funktionsnedsättning
• aktivitetsbegränsning i förhållande till sysselsättningens krav 
• arbetsförmåga och behov av sjukskrivning 
• behov av behandlings- eller rehabiliteringsinsatser
• behov av koordineringsinsatser.

Sjukskrivning och rehabilitering

Individens behov, samt aktuella riktlinjer och kunskapsstöd för den aktuella diagnosen, avgör vilka insatser som behövs. Ofta behövs en kombination av sjukskrivning och olika behandlingsinsatser, rehabiliteringsinsatser samt eventuellt koordineringsinsatser. 

När man har bedömt att det finns medicinsk indikation för sjukskrivning utfärdar man intyg till arbetsgivaren och Försäkringskassan. 

Arbetsgivaren bedömer rätten till sjuklön eller rätten till ledighet från arbete och Försäkringskassan bedömer rätten till sjukpenning. 

I hälso- och sjukvårdens process för sjukskrivning och relaterad rehabilitering ingår

• sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan 
• medicinsk rehabilitering 
• återgång till arbete eller annan sysselsättning 
• koordineringsinsatser för att främja återgång till arbetslivet 
• samverkan med andra aktörer.

Vägledning vid sjukskrivning

Depressiv episod

• Vid lindrig förstagångsdepression bör sjukskrivning undvikas.
• Vid lindrig depressiv episod kan individen sjukskrivas upp till tre månader, i första hand partiell sjukskrivning för att i möjligaste mån bibehålla aktivitetsnivå och sociala kontakter.
• Vid medelsvår till svår depressiv episod kan arbetsförmågan vara nedsatt. Sjukskrivning på heltid, alternativt partiell sjukskrivning, upp till sex månader.

Vid sjukskrivning för depressiv episod kan återgång i arbete normalt ske före avslutad behandling. Bibehållen aktivitet och arbete kan vara främjande för läkning. Okomplicerade förstagångsdepressioner uppnår vid adekvat behandling ofta förbättrad funktion inom tre månader. Full läkning kan dröja upp till sex månader och i vissa fall betydligt längre. Stora individuella skillnader förekommer. 

Recidiverande depression

• Vid lindrig recidiverande depression i akut fas kan arbetsförmågan vara nedsatt och sjukskrivning kan behövas på heltid, alternativt partiell sjukskrivning, upp till sex månader.
• Vid medelsvår recidiverande depression, med kvarstående kognitiv funktionsnedsättning, kan sjukskrivning behövas upp till ett år eller längre. Överväg partiell sjukskrivning.
• Vid svår recidiverande depression kan inte alltid full arbetsförmåga återställas.

Vid recidiverande depression förekommer stora individuella skillnader vid samtliga svårighetsgrader av tillståndet. Risken för återfall ökar med antalet tidigare depressioner. Risken för återfall är också större vid kvarstående symtom efter tidigare episoder. Utan samsjuklighet och kognitiva restsymtom är förväntad tid för helt återvunnen funktionsförmåga densamma som vid depressiv episod, det vill säga upp till sex månader. Vid komplicerande samsjuklighet, kvarstående kognitiv nedsättning, eller efter flera tidigare depressioner, kan tiden bli längre.

Om sjukfallet inte avslutats inom ramen för rekommenderad sjukskrivning kan psykiatrisk kompetens behövas för att bedöma arbetsförmågan.

Vägledning vid sjukskrivning för GAD, paniksyndrom, specifik fobi och social ångest

• Vid lindrigt till svårt ångestsyndrom bör sjukskrivning om möjligt undvikas.
• Vid medelsvårt till svårt ångestsyndrom kan arbetsförmågan vara tillfälligt nedsatt upp till fyra veckor. Partiell sjukskrivning bör övervägas.
• Vid svårt ångestsyndrom kan sjukskrivningstiden vara längre än fyra veckor med sjukskrivning på heltid eller partiellt.

Vägledning vid sjukskrivning för PTSD

• Vid lindrig eller inte fullt utvecklad PTSD och när arbetet innebär ett socialt stöd bör sjukskrivning undvikas.
• Vid lindrig till medelsvår PTSD kan individen sjukskrivas partiellt eller på heltid upp till tre månader.
• Medelsvår till svår PTSD med psykisk eller somatisk samsjuklighet kräver ofta längre sjukskrivning partiellt eller heltid upp till ett år.
• Vid svår PTSD med uttalad samsjuklighet och när samtliga behandlingsinsatser haft utebliven effekt kan arbetsförmågan bli permanent nedsatt.

Vägledning vid sjukskrivning för individer med diagnostiserat tvångssyndrom

• Vid lindrigt till medelsvårt tvångssyndrom kan sjukskrivning i många fall undvikas.
• Vid medelsvårt till svårt tvångssyndrom kan arbetsförmågan vara tillfälligt nedsatt. Sjukskrivningstiden bör vara kort, upp till åtta veckor. Överväg partiell sjukskrivning.
• Vid svårt tvångssyndrom kan sjukskrivning behövas upp till sex månader heltid, alternativt kan partiell sjukskrivning behövas.
• Vid svårt tvångssyndrom när samtliga behandlingsinsatser har haft utebliven effekt kan arbetsförmågan vara permanent nedsatt.

En rehabiliteringskoordinator kan ge stöd med samordning av insatser och samverkan med externa funktioner. En rehabiliteringskoordinator stödjer individer som är sjukskrivna, utifrån individens  önskemål och förutsättningar. Syftet är att underlätta för individen att återgå till arbetet eller börja arbeta. 

Rehabiliteringskoordinatorn samordnar insatser internt inom hälso- och sjukvården, och samverkar även ofta med externa parter, till exempel individens arbetsgivare och Försäkringskassan.