Remissversion: Depression och ångestsyndrom (2025)
Behandling och stöd
Repetitiv transkraniell magnetstimulering vid medelsvår till svår depression hos vuxna
Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS) har god effekt vid medelsvår till svår depression.
Målgrupp eller situation
Individer som diagnostiserats med medelsvår till svår egentlig depression i primärvård och specialistpsykiatri.
Kunskapsläge
Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) anger att hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling med rTMS till vuxna med medelsvår till svår depression (prioritet 3).
Kompetenskrav
Ansvarig för rTMS-verksamhet: specialist i psykiatri med god kunskap om rTMS.
Ordinera rTMS: specialist eller ST-läkare i psykiatri.
Administrera rTMS: legitimerad sjukvårdspersonal, alternativt skötare eller annan ej legitimerad sjukvårdspersonal på delegation.
Sammanfattning
Repetitiv Transkraniell Magnetstimulering (rTMS) är en behandlingsmetod för depression. Behandlingen sker i vaket tillstånd genom att en elektromagnetisk spole riktas mot specifika områden i hjärnan och skapar ett elektromagnetiskt fält som påverkar neuronen i områden som sannolikt har med depression att göra. Vanligtvis får individen dagliga behandlingar under fyra veckor, ibland längre. Generellt är behandlingen väl tolererad och biverkningarna få. Behandlingen kan därför vara ett bra alternativ till antidepressiva läkemedel eller psykologisk behandling.
Det vetenskapliga underlaget har blivit starkare de senaste åren och Socialstyrelsen uppgraderade därför rekommendationsgraden till att den bör erbjudas för individer med medelsvår till svår depression, oavsett vårdnivå.
Genomförande
Under rTMS-sessionerna är individen vaken och i sittande position. Behandlingen ger ingen omedelbar känsloupplevelse förutom en knäppande/stickande sensation över skalpen. Behandlingen tar mellan 3 och 40 minuter per tillfälle beroende på protokoll. Vanligen ges behandling en gång per dag under vardagar. Effekt brukar ses mot slutet av andra behandlingsveckan men kan variera mellan individer.
Om rTMS har fungerat väl vid depression kan behandlingen vara ett förstahandsval vid återinsjuknande. Vid utebliven effekt av rTMS bör alternativa behandlingar prövas.
Beskrivning av behandlingen
Högfrekvent (≥ 5 Hz) repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS) över vänstra dorsolaterala prefrontala cortex (DLPFC) eller lågfrekvent (≤ 1 Hz) rTMS över högra DLPFC, givet i 20 sessioner. Vid rTMS alstrar en elektromagnetisk spole ett magnetiskt fält över skalpen, vilket skapar en ström i de kortikala hjärnceller som befinner sig nära spolen och som leder till att dessa celler aktiveras eller hämmas.
Inställningen av H-spole eller 8-spole sker enligt tillverkarens instruktioner. Tröskelvärde för behandlingen tas fram med hjälp av aktivering av motorcortex för tummen på vänster sida. Spolen placeras i coronarlinjen, med en riktning mot näsan (45 graders vinkel från horisontalplan) 5 cm från sagitallinjen. Man provocerar därefter fram en muskelaktivering av m. abduktor pollicis genom gradvis ökning av energin. När muskelryckning noteras vid 3 av 5 stimuli minskar man energin tills ingen aktivering fås fram. Den energin är tröskelvärdet. Sedan flyttar man fram spolen cirka 5 cm för att komma rakt över DLPFC där behandlingen ska ges.
Det finns olika behandlingsprogram som är godkända för behandling av depression.
Det vanligaste protokollet är idag Thetaburst, där en behandlingssession tar cirka 4 min men 10 Hz förekommer också, där en behandlingssession tar cirka 40 min.
Absoluta kontraindikationer
- Metallföremål i eller nära huvudet. Individer med metallföremål i eller nära huvudet, såsom aneurysmklämmor, cochleaimplantat, eller annan inopererad metallisk elektronik eller enheter, bör inte genomgå rTMS. Den magnetiska pulsen kan värma upp metallföremålen och orsaka skada (tandimplantat utgör inget hinder).
- Icke välbehandlad epilepsi.
- Aktivt beroendesyndrom.
Relativa kontraindikationer
- Pacemaker eller ICD.
- Neurologiska sjukdomar som kan medföra ökad risk vid behandling t.ex. allvarlig eller nyligen debuterad hjärnsjukdom, cerebrala arteriella aneurysm eller förhöjt intrakraniellt tryck, hjärntumör.
- Andra somatiska sjukdomar som kan medföra ökad risk vid behandling t.ex. aortaaneurysm och färsk hjärtinfarkt.
- Behandling med läkemedel som höjer kramptröskeln.
Graviditet
Det finns begränsade data kring behandling med rTMS under graviditet. Därför bör behandlingen användas med försiktighet och endast om de potentiella fördelarna överväger riskerna.
Uppföljning
Uppföljning av behandling vid depression och ångestsyndrom hos vuxna bör alltid göras kontinuerligt på individnivå med hjälp av validerade skattningsskalor. En central intervention i slutet av behandlingar är att formulera en vidmakthållandeplan. Uppföljning och bedömning av kvarvarande symtom och funktionsnivå bör göras i samband med behandlingsavslut, och för tillstånd med risk för återfall kan man behöva följa upp även efter avslutad intervention.
Skattningsinstrument för uppföljning av depression
Uppföljning stöds av skattningsskala för depressionssymtom. Följande mått är rekommenderade:
MADRS - Montgomery Åsberg Depression Rating Scale
MADRS är ett formulär som skattas av kliniker med tio frågor om depressiva symtom de senaste tre dagarna inklusive en fråga som skattas baserad på klinikerns observation av individens beteende. MADRS är skapad för att vara känslig för förändring vid behandling för depression hos vuxna.
MADRS-S - Montgomery Åsberg Depression Rating Scale - Self Assessment
MADRS-S är ett självskattningsformulär med nio frågor om depressiva symtom de senaste tre dagarna. MADRS-S är skapad för att vara känslig för förändring vid behandling för depression hos vuxna.
PHQ-9 - Patient Health Questionnaire-9 items
PHQ-9 är ett självskattningsformulär med nio frågor som fångar frekvensen av kriterierna för egentlig depression under de två senaste veckorna samt har en fråga om grad av funktionsnedsättning.
CGI - sjukdomens svårighetsgrad
Behandlingsresultat ska rapporteras till kvalitetsregister ECT.
Funktion/hälsorelaterad livskvalitet hos vuxna
Påverkan på funktion rekommenderas följas med skattningsformuläret WHODAS (World Health Organization Disabililty Assessment Schedule).
- WHODAS 2.0 med 36 frågor, självadministrerad
Vid kartläggningen kan med fördel den längre versionen med 36 frågor användas för att få en bild av vilka livsområden som påverkas.
- WHODAS 2.0 med 12 frågor, självadministrerad
Vid uppföljning kan den kortare versionen med 12 frågor underlätta att skattningen besvaras vid fler tillfällen.
Material
Depression hos vuxna, 1177 för vårdpersonal
Depression, Kunskapsstöd för vårdgivare
Om ECT-behandling, Kvalitetsregister ECT
Riktlinjer för ECT, Svenska psykiatriska föreningen
Vidmakthållandeplan, formulär för utskrift till individen (pdf, ny flik)
Vårdförlopp depression hos vuxna, 1177 för vårdpersonal
Utvärdering av transkraniell magnetstimulering vid depression, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Regional medicinsk riktlinje rTMS, Västra Götalandsregionen (pdf, ny flik)