Psykopedagogisk behandling (PB) vid depression hos barn och ungdomar

Behandlingen omfattar följande:  

• Psykoedukation
  Information om depression, både muntligt och skriftligt. Man informerar om hur depressionen uppkommit hos barnet eller ungdomen, om samspel mellan ärftlighet/sårbarhet och om stressorer/belastning. Information om vidmakthållande faktorer vid depression samt visuell illustrering av den depressiva spiralen ska också ges. 
• Stabilitet och säkerhet 
  Säkerhetsplanering för att förebygga självskada och suicid upprättas i samband med bedömningen. Stabilisering i form av översyn av vardagsrutiner för mat, sömn, fysisk aktivitet samt skadligt bruk.
• Samverkan med skolan
  Eventuell kravminskning kan behöva övervägas. 
• Stöd till föräldrar
  Identifiera och remittera föräldern till egen hjälp vid behov. 
• Identifiering av och arbete med stress- och vidmakthållande faktorer
  Kartläggning av faktorer som utlöser symtom, samt de undvikandebeteenden som vidmakthåller problembilden.
• Arbete med familjeklimat
  Jobba till exempel med att minska kritik, främja kravanpassning, tid tillsammans, problemlösning, kommunikation och emotionellt stöd.
• Arbete med kamratrelationer
  Hjälp barnet eller ungdomen att ta kontakt, uttrycka behov, utmana negativa tolkningar, och med social färdighetsträning.
• Hantering av stressorer
  Till exempel tidigare och/eller pågående konflikter och våld i familjen, utsatthet, övergrepp, mobbning eller andra belastningar.
• Uppföljning
  Kontinuerlig uppföljning av de depressiva symtomen, eventuell samsjuklighet och suicidrisk. Uppföljning av kvarstående symtom och livsmål, till exempel förbättring av sociala färdigheter.
• Motverka återfall
  Formulera en vidmakthållandeplan

Symtom- och funktionsskattningar är olika användbara beroende på barnets eller ungdomens ålder och mognadsgrad. Man använder ofta kompletterande föräldraskattningar. Val av skalor görs utifrån den kliniska bilden.

Följande skattningsskalor används vid depression:

QIDS-A17 – Quick Inventory of Depressive Symptomatology, Adolescents – 17 items
QIDS-A17 är ett skattningsformulär som avser barn och ungdomar 12–17 år och kan skattas av barn och ungdomar, föräldrar och kliniker. Det innehåller  17 frågor om upplevelser de senaste sju dagarna inom nio kriteriedomäner: 

• sömn 
• nedstämdhet/irritabilitet 
• aptit/vikt 
• koncentration 
• självbild 
• döds/självmordstankar 
• intresse 
• energi och att känna sig långsam eller rastlös. 

Formuläret tar alltså hänsyn till att depression hos barn och ungdomar  kan ha varierande symtombild men poängsättningen blir mer komplex.

MADRS-S – Montgomery Åsberg Depression Rating Scale-Self Assessment
MADRS-S är ett självskattningsformulär med nio frågor om depressiva symtom de senaste tre dagarna. MADRS-S är skapad för att vara känsligt för förändring vid behandling för depression hos vuxna men kan också användas av ungdomar. 

PHQ-9 – Patient Health Questionnaire – 9 items
PHQ-9 är ett självskattningsformulär med nio frågor som fångar frekvensen av kriterierna för egentlig depression under de två senaste veckorna samt har en fråga om grad av funktionsnedsättning. Den är konstruerad för vuxna men kan också användas av barn och ungdomar från tolv års ålder.

RCADS-depression subskala

Skattningsskala vid samtidig ångest och depression

RCADS- 47 – Revised Child Anxiety and Depression Scale med 47 frågor
RCADS är en vidareutveckling av Spence ångestskala (SCAS) med tillägg av en delskala för depression. RCADS med 47 frågor och subskalor korresponderar bra mot flera ångestsyndrom i DSM-systemet (social fobi, paniksyndrom, GAD, tvångssyndrom, separationsångest) och depression. Barnet eller ungdomen ska bedöma hur hen känner sig för närvarande och skatta på en fyrgradig skala (0=aldrig, 1=ibland, 2=ofta, 3=alltid). Totalpoäng för 47 frågor är mellan 0–141. Beroende på individens ålder och mognadsgrad används föräldraskattning och/eller självskattning. RCADS finns i föräldraversioner, RCADS-P. 

Påverkan på funktion rekommenderas att följas med det/de instrument som är adekvat/a utifrån den kliniska bilden.

CGAS – klinikerskattad Children Global Assessment Scale
CGAS är väl etablerat i Sverige och ett uppföljningsmått i kvalitetsregistret för barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), Qbup. För att skattningen ska vara tillförlitlig krävs att klinikern har specifik utbildning och kalibrerat sin bedömning. 

WSAS-Y/P – ungdoms- och/eller föräldraskattad Work and Social Adjustment scale, youth version
WSAS-Y är avsedd för barn och ungdomar 6–19 år. WSAS-P fylls i av föräldrar för att skatta deras barns svårigheter.  Respondenten skattar hur mycket upplevda problem påverkar funktion i fem vardagliga områden.

SDQ – Strengths and Difficulties Questionnaire
SDQ består av 25 frågor och finns för flera åldersgrupper. För barn två–fyra år skattas SDQ av föräldrar/lärare. Föräldra- och självskattning finns för barn och ungdomar 4–17 år och barn och ungdomar 11–17 år. 

För skattning av hälsorelaterad livskvalitet rekommenderas:

KIDSCREEN-10
Ett kort index med tio frågor som mäter allmän hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar.