Adhd Depression och ångestsyndrom Missbruk och beroende Schizofreni och liknande tillstånd Självskadebeteende Remissversion: Depression och ångestsyndrom Remissversion: Autism

Psykodynamisk korttidsterapi vid lindrig till medelsvår depression hos vuxna

Gå till huvudsidan: Remissversion: Depression och ångestsyndrom (2025)

i NR

Märkning

Uppdaterad: 2025-05-13
Utförare: Mödra- och barnhälsovård, Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Ungdomsmottagning, Mariamottagning
Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Kurator | Socionom, Psykoterapeut
Typ av behandling/stöd: Psykologisk behandling
Åldersgrupp: Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår
Tillstånd: Depression

Målgrupp eller situation

Vuxna med lindrig till medelsvår depression.

Kunskapsläge

Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) anger att hälso- och sjukvården kan erbjuda psykodynamisk korttidsterapi (korttids-PDT) vid lindrig till medelsvår depression (prioritet 7). Kognitiv beteendeterapi (KBT) och Interpersonell terapi (IPT) är två andra psykologiska behandlingsmetoder som prioriteras högre och som bör erbjudas vid lindrig till medelsvår depression.

Kompetenskrav

Psykolog eller legitimerad psykoterapeut med aktuell psykoterapinriktning, eller hälso- och sjukvårdspersonal med grundläggande psykoterapiutbildning (tidigare steg-1) med aktuell inriktning under kvalificerad handledning.

Sammanfattning

I psykodynamisk korttidsterapi har individens livshistoria stor betydelse. Behandlingen utgår från antagandet att individens nuvarande reaktioner och agerande är ett resultat av individens tidigare erfarenheter. Därför fokuserar behandlingen på att bearbeta relationer, upplevelser och minnen. Utgångspunkten för behandlingen bör vara en vetenskapligt utvärderad behandlingsmanual men med individuella anpassningar.

Genomförande

I psykodynamisk korttidsterapi arbetar man med en avgränsad problemställning. Stor vikt läggs vid hur individens problematik tar sig uttryck i den pågående terapirelationen, och mönster i agerande lyfts fram och tolkas. Man arbetar bland annat med motstånd, önskningar, drömmar och fantasier. För att hjälpa individen till ökad självkännedom använder terapeuten frågor, klargöranden och tolkningar.

Under behandlingen får individen en ökad kännedom om sina känslor och reaktioner. Därigenom kan individens självbild och självkänsla förändras och symtom minskas. Utöver symtomförbättring är ökad mognad och insikt ett mål i terapin, eftersom det kan leda fram till mer konstruktiva sätt att förhålla sig till andra människor och livssituationer.

Uppföljning

Uppföljning av behandling vid depression och ångestsyndrom hos vuxna bör alltid göras kontinuerligt på individnivå med hjälp av validerade skattningsskalor. En central intervention i slutet av behandlingar är att formulera en vidmakthållandeplan. Uppföljning och bedömning av kvarvarande symtom och funktionsnivå bör göras i samband med behandlingsavslut, och för tillstånd med risk för återfall kan man behöva följa upp även efter avslutad intervention.

Skattningsinstrument för uppföljning av depression

Uppföljning stöds av skattningsskala för depressionssymtom. Följande mått är rekommenderade:

MADRS – Montgomery Åsberg Depression Rating Scale
MADRS är ett formulär som skattas av kliniker med tio frågor om depressiva symtom de senaste tre dagarna inklusive en fråga som skattas baserad på klinikerns observation av individens beteende. MADRS är skapad för att vara känslig för förändring vid behandling för depression hos vuxna.

MADRS-S – Montgomery Åsberg Depression Rating Scale – Self Assessment
MADRS-S är ett självskattningsformulär med nio frågor om depressiva symtom de senaste tre dagarna. MADRS-S är skapad för att vara känslig för förändring vid behandling för depression hos vuxna.

PHQ-9 – Patient Health Questionnaire-9 items
PHQ-9 är ett självskattningsformulär med nio frågor som fångar frekvensen av kriterierna för egentlig depression under de två senaste veckorna samt har en fråga om grad av funktionsnedsättning.