Läkemedelsbehandling av depression hos äldre

Remissversion: Depression och ångestsyndrom (2025)

Behandling och stöd

Läkemedelsbehandling av depression hos äldre

Behandling med läkemedel har god effekt vid depression hos äldre, men medför även vissa risker.

Målgrupp eller situation

Äldre med diagnostiserad depression.

Kunskapsläge

Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer för läkemedelsbehandling av depression och ångestsyndrom hos äldre.

Kompetenskrav

Läkare.

Sammanfattning

Läkemedelsbehandling är effektivt vid depression hos äldre. Dock bör man ta hänsyn till att det ofta tar längre tid hos äldre tills läkemedelsbehandlingen ger full effekt och att effekten av antidepressiv medicinering kan vara sämre. SSRI är förstahandsval, men kan medföra ökad blödningsrisk, särskilt i kombination med trombocythämmande läkemedel och antikoagulantia.  

Det är vanligt med återkommande depression. Detta kan motverkas genom fortsatt behandling. I vissa fall (till exempel vid långvarig sjukdom eller samtidig hjärnskada) bör man överväga profylaktisk långtidsbehandling redan efter en första depressiv episod.

Uteslut att det inte rör sig om andra orsaker som kan ge depressiva symtom, till exempel somatisk sjukdom, ensamhet, bristande omvårdnadsbehov eller demens.

Genomförande

En lägre start- och underhållsdos rekommenderas hos äldre. Sätt in halva startdosen av läkemedel enligt FASS och titrera upp långsamt. Undvik tricykliska antidepressiva läkemedel om det inte är absolut nödvändigt med tanke på kolinerga biverkningar.

  • SSRI rekommenderas i första hand på grund av mild biverkningsprofil. Maxdosen för citalopram är 20 mg och för escitalopram 10 mg, på grund av dosberoende förlängning av Q-T intervallet hos äldre. 
  • Mirtazapin har färre antikolinerga effekter och kan vara lämpligt vid terapisvikt eller om sedering och/eller aptitstimulering önskas.
  • SNRI kan prövas vid bristande effekt av SSRI även hos äldre, men det ger en risk för hypertoni. Följ därför blodtrycket. 
  • Bupropion har visat sig vara säker och effektiv i behandling av depression hos äldre. Det kan förbättra symtom som passivitet och har inte visat ökad risk när det gäller hjärtsjukdomar eller antikolinergiska biverkningar. 
  • Kombinationen SSRI och tiaziddiuretika ger en risk för hyponatremi.

Man måste ta extra hänsyn till biverkningar om individen har en hjärtsjukdom och värdera risken för eventuell försämring av hjärtsjukdomen. Ta alltid EKG. Undvik tricykliska antidepressiva som kan medföra kolinerga biverkningar. 

Vid otillräcklig behandlingseffekt kan man överväga tilläggsbehandling.

Tilläggsbehandling med litium rekommenderas hos äldre individer med svåra depressiva besvär, särskilt vid återkommande depression.

Vissa studier har visat att tillägg med en låg dos aripiprazol också kan vara effektiv. Det har dock konstaterats biverkningar som akatisi, extrapyramidala symtom och ökade drömmar.

Eventuella sömnsvårigheter bör inte behandlas med alimemazin på grund av risk för dagtrötthet och extrapyramidala biverkningar. Undvik också propavan på grund av lång halveringstid och risk för dagtrötthet.

Uppföljning

Uppföljning av behandling vid depression och ångestsyndrom hos vuxna bör alltid göras kontinuerligt på individnivå med hjälp av validerade skattningsskalor.En central intervention i slutet av behandlingar är att formulera en vidmakthållandeplan. Uppföljning och bedömning av kvarvarande symtom och funktionsnivå bör göras i samband med behandlingsavslut, och för tillstånd med risk för återfall kan man behöva följa upp även efter avslutad intervention.

Uppföljning stöds av skattningsskala för depressionssymtom. Följande mått är rekommenderade:

MADRS – Montgomery Åsberg Depression Rating Scale
MADRS är ett formulär som skattas av kliniker med tio frågor om depressiva symtom de senaste tre dagarna inklusive en fråga som skattas baserad på klinikerns observation av patientens beteende. MADRS är skapad för att vara känslig för förändring vid behandling för depression hos vuxna. 

MADRS-S – Montgomery Åsberg Depression Rating Scale – Self Assessment
MADRS-S är ett självskattningsformulär med nio frågor om depressiva symtom de senaste tre dagarna. MADRS-S är skapad för att vara känslig för förändring vid behandling för depression hos vuxna. 

PHQ-9 – Patient Health Questionnaire-9 items 
PHQ-9 är ett självskattningsformulär med nio frågor som fångar frekvensen av kriterierna för egentlig depression under de två senaste veckorna samt har en fråga om grad av funktionsnedsättning. 

Geriatric Depression Scale
kan användas vid depression hos äldre.

Påverkan på funktion rekommenderas följas med patientskattad WHODAS (World Health Organization Disabililty Assessment Schedule). 

  • WHODAS 2.0 med 36 frågor, självadministrerad

Vid kartläggningen kan med fördel den längre versionen med 36 frågor användas för att få en bild av vilka livsområden som påverkas. 

  • WHODAS 2.0 med 12 frågor, självadministrerad

Vid uppföljning kan den kortare versionen med 12 frågor underlätta att skattningen besvaras vid fler tillfällen.

Märkning

  • Utförare: Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk akutvård, Äldreomsorg
  • Yrkesroll: Läkare
  • Typ av behandling/stöd: Läkemedelsbehandling
  • Åldersgrupp: Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Medelsvår, Svår
  • Tillstånd: Depression