Kognitiv beteendeterapi vid paniksyndrom hos vuxna

Remissversion: Depression och ångestsyndrom (2025)

Behandling och stöd

Kognitiv beteendeterapi vid paniksyndrom hos vuxna

Behandlingen fokuserar på att förändra tankemönster och beteenden vid paniksyndrom.

Målgrupp eller situation

Vuxna med paniksyndrom.

Kunskapsläge

Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) anger att hälso- och sjukvården bör erbjuda kognitiv beteendeterapi (KBT) till vuxna med paniksyndrom (prioritet 3). Det starka stödet för KBT stödjer sig huvudsakligen på forskning av manualbaserade behandlingsprogram.

Kompetenskrav

Psykolog eller legitimerad psykoterapeut med relevant psykoterapiinriktning, eller hälso- och sjukvårdspersonal med grundläggande psykoterapiutbildning (tidigare steg-1) med relevant inriktning under kvalificerad handledning.

Sammanfattning

KBT bör utgöra förstahandsalternativ för de flesta individer med paniksyndrom eftersom effekten är likvärdig med läkemedelsbehandling, mer bestående och förenad med mindre risk för biverkningar. KBT behandlar bättre agorafobisymtom och skyddar bättre mot återfall efter avslutad behandling.

Utgångspunkten för behandlingen bör vara en vetenskapligt utvärderad behandlingsmanual men med individuella anpassningar.

Genomförande

Målet med KBT vid paniksyndrom är att lära individen att hantera sin ångest så att den inte hindrar vardagen. Behandlingen inleds med en kartläggning av katastroftankar, skrämmande fysiska upplevelser och individens undvikande- och säkerhetsbeteenden. Fortsatta behandlingskomponenter innehåller

  • beteendeexperiment, för att minska undvikande- och säkerhetsbeteenden
  • kognitiv omstrukturering, för att t.ex utmana katastroftankar
  • exponering, in-vivo för t.ex ångestframkallande situationer
  • interoceptiv exponering för t.ex för ångestväckande symtom som yrsel eller hjärtklappning
  • återfallsprevention och vidmakthållandeplan.

Insatser som riskerar att vidmakthålla besvären, till exempel bensodiazepiner, sjuk-/aktivitetsersättning utan rehabiliteringsplan eller färdtjänst, bör undvikas. Istället bör man välja aktiverande behandlingsinsatser.

Individuell anpassning av KBT-behandlingen

För vuxna med ångestsyndrom är till exempel samsjuklighet, komplexa tillstånd eller tidigare behandlingsförsök utan fullgott resultat vanligt förekommande. Man kan behöva anpassa behandlingsupplägget efter det, men också efter individens livssituation och önskemål.

KBT vid paniksyndrom kan förmedlas på olika sätt utifrån behov och personcentrering: 

  • vägledd självhjälp med självhjälpslitteratur
  • internetförmedlad behandling (IKBT)
  • gruppbehandling
  • individuell “face-to-face” behandling.

I enlighet med principen om stegvis vård rekommenderas individen att påbörja behandlingen på den insatsnivå som tar minst resurser i anspråk och som samtidigt kan förväntas möta individens behov.

Mastery of Your Anxiety and Panic – Therapist Guide enligt Craske & Barlow.

Unified protocol enligt David Barlow.

Uppföljning

Uppföljning av behandling vid depression och ångestsyndrom hos vuxna bör alltid göras kontinuerligt på individnivå med hjälp av validerade skattningsskalor.En central intervention i slutet av behandlingar är att formulera en vidmakthållandeplan. Uppföljning och bedömning av kvarvarande symtom och funktionsnivå bör göras i samband med behandlingsavslut, och för tillstånd med risk för återfall kan man behöva följa upp även efter avslutad intervention.

Uppföljning av paniksyndrom stöds av adekvat skattningsskala. Följande mått är rekommenderat för paniksyndrom:

PDSS-SR - Panic Disorder Severity Scale – Self-rated
PDSS-SR består av sju frågor om förekomst och grad av panikattacker eller begränsade attacker, om oro för att få attacker, om undvikande/rädsla för platser eller situationer som skulle kunna utlösa en attack, samt i vilken mån besvären stört arbetsförmåga eller socialt liv.

Påverkan på funktion rekommenderas följas med skattningsformuläret WHODAS (World Health Organization Disabililty Assessment Schedule). 

  • WHODAS 2.0 med 36 frågor, självadministrerad

Vid kartläggningen kan med fördel den längre versionen med 36 frågor användas för att få en bild av vilka livsområden som påverkas. 

  • WHODAS 2.0 med 12 frågor, självadministrerad

Vid uppföljning kan den kortare versionen med 12 frågor underlätta att skattningen besvaras vid fler tillfällen.

Märkning

  • Utförare: Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Ungdomsmottagning
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Kurator | Socionom, Psykoterapeut
  • Typ av behandling/stöd: Psykologisk behandling
  • Åldersgrupp: Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår
  • Tillstånd: Panikångest