Remissversion: Depression och ångestsyndrom (2025)
Behandling och stöd
Kognitiv beteendeterapi vid lindrig till medelsvår depression hos vuxna
Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid depression fokuserar i hög grad på beteendeaktivering och förhållningssätt till negativa tankar. Behandlingen kan ges enskilt och i grupp.
Målgrupp eller situation
Vuxna med diagnostiserad lindrig till medelsvår depression.
Kunskapsläge
Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) anger att hälso- och sjukvården bör erbjuda kognitiv beteendeterapi (KBT) till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 2).
Kompetenskrav
Psykolog eller legitimerad psykoterapeut med aktuell psykoterapiinriktning, eller hälso- och sjukvårdspersonal med grundläggande psykoterapiutbildning (tidigare steg-1) med aktuell inriktning under kvalificerad handledning.
Sammanfattning
KBT vid depression fokuserar på beteendeaktivering och att lära individen att utmana negativa förväntningar, tankemönster och känslor. Behandlingen kan dock innehålla fler inslag, till exempel färdighetsträning, problemlösning eller acceptans. Det finns olika KBT-modeller med olika mycket fokus på dessa behandlingskomponenter. Utgångspunkten för behandlingen bör vara en vetenskapligt utvärderad behandlingsmanual men med individuella anpassningar.
Genomförande
Att arbeta med beteenden
Beteendeaktivering är en central behandlingsmetod i KBT vid depression. Utgångspunkten är i inlärningsteori och ett strukturerat arbete med beteendeförändring. Syftet med metoden är att främja beteenden som kan ha en positiv effekt på individens tankemönster, sinnesstämning och livskvalitet.
Följande inslag ingår i beteendeaktivering:
- beteendeanalys
- målformulering i beteendetermer
- registrering av aktiviteter, beteenden och sinnesstämning
- aktivitetsschema.
Beteendeaktivering innebär i praktiken att individen börjar testa och utvärdera alternativa aktiviteter i relation till det befintliga, depressiva, beteendemönstret. Exempel på beteenden som ofta (men inte alltid) behöver öka i frekvens är sociala aktiviteter, fysisk aktivitet, och kost- och sömnrutiner. Samtidigt är det ofta aktuellt att försöka minska förekomsten av oro, ältande och olika typer av flykt- och undvikandebeteenden.
Att arbeta med tankar
Att identifiera, medvetandegöra och hitta alternativa förhållningssätt till ohjälpsamma tankemönster är en annan central del av KBT vid depression.
Följande inslag ingår i arbete med tankar:
- analys i form av en fallkonceptualisering
- registrering av negativa automatiska tankar
- utmana negativa automatiska tankar, till exempel genom sokratisk frågeteknik och beteendeexperiment
- identifiera och utmana kognitiva grundantaganden och livsregler.
Andra relevanta inslag i en KBT-behandling vid depression:
- färdighetsträning
- problemlösning
- acceptans
- medveten närvaro.
Förmedlingssätt
KBT vid depression kan förmedlas på olika sätt utifrån behov och personcentrering:
- vägledd självhjälp med självhjälpslitteratur
- internetförmedlad behandling (IKBT)
- gruppbehandling
- individuell “face-to-face” behandling.
I enlighet med principen om stegvis vård rekommenderas individen att påbörja behandlingen på den insatsnivå som tar minst resurser i anspråk och som samtidigt kan förväntas möta individens behov.
Exempel på behandlingsmanualer med gott vetenskapligt stöd
Beteendeaktivering vid depression: en handbok för terapeuter enligt Martell et al.
Unified protocol enligt David Barlow.
Cognitive Behavior Therapy, Basics and Beyond enligt Judith Beck.
Uppföljning
Uppföljning av behandling vid depression och ångestsyndrom hos vuxna bör alltid göras kontinuerligt på individnivå med hjälp av validerade skattningsskalor. En central intervention i slutet av behandlingar är att formulera en vidmakthållandeplan. Uppföljning och bedömning av kvarvarande symtom och funktionsnivå bör göras i samband med behandlingsavslut, och för tillstånd med risk för återfall kan man behöva följa upp även efter avslutad intervention.
Skattningsinstrument för uppföljning av depression
Uppföljning stöds av skattningsskala för depressionssymtom. Följande mått är rekommenderade:
MADRS – Montgomery Åsberg Depression Rating Scale
MADRS är ett formulär som skattas av kliniker med tio frågor om depressiva symtom de senaste tre dagarna inklusive en fråga som skattas baserad på klinikerns observation av patientens beteende. MADRS är skapad för att vara känslig för förändring vid behandling för depression hos vuxna.
MADRS-S – Montgomery Åsberg Depression Rating Scale – Self Assessment
MADRS-S är ett självskattningsformulär med 9 frågor om depressiva symtom de senaste tre dagarna. MADRS-S är skapad för att vara känslig för förändring vid behandling för depression hos vuxna.
PHQ-9 – Patient Health Questionnaire-9 items
PHQ-9 är ett självskattningsformulär med nio frågor som fångar frekvensen av kriterierna för egentlig depression under de två senaste veckorna samt har en fråga om grad av funktionsnedsättning.
Funktion/hälsorelaterad livskvalitet hos vuxna
Påverkan på funktion rekommenderas följas med patientskattad WHODAS (World Health Organization Disabililty Assessment Schedule).
- WHODAS 2.0 med 36 frågor, självadministrerad
Vid kartläggningen kan med fördel den längre versionen med 36 frågor användas för att få en bild av vilka livsområden som påverkas.
- WHODAS 2.0 med 12 frågor, självadministrerad
Vid uppföljning kan den kortare versionen med 12 frågor underlätta att skattningen besvaras vid fler tillfällen.
Material
Depression hos vuxna, 1177 för vårdpersonal
Depression, Kunskapsstöd för vårdgivare
Vidmakthållandeplan, formulär för utskrift till individen