Kognitiv beteendeterapi vid lindrig till medelsvår depression hos barn och ungdomar

Beteendeaktivering  inleds med en noggrann kartläggning av aktivitetsnivå och dagliga vanor för att identifiera mönster som bidrar till att vidmakthålla depressionen. Fokus ligger på att gradvis öka deltagandet i positiva och meningsfulla aktiviteter, vilket syftar till att främja välmående och öka engagemanget i vardagen. 

Genom att bryta den depressiva spiralen av undvikande och passivitet kan barnet eller ungdomen successivt uppleva fler positiva stunder och färre negativa konsekvenser kopplade till inaktivitet. Indirekt minskar detta även risken för negativa tankar, då ökade positiva erfarenheter kan bidra till en mer gynnsam självbild och ökad livskvalitet.

Samarbetet med barnet eller ungdomen kompletteras regelmässigt med föräldrakontakter som, beroende på behov, inriktas på allt från informationsutbyte till insatser som fokuserar på föräldrarnas bemötande och omhändertagande eller insatser inriktade på barnets trygghet. För barn före pubertet sker behandlingen i större utsträckning via föräldrarna eller andra omsorgspersoner, som tränas i 

• aktivt lyssnande, validering
• problemhantering 
• hur de kan hjälpa att tona ner uppmärksamhet på misslyckanden
• att uppmuntra till beteendeaktivering och bryta passivitet.

Symtom- och funktionsskattningar är olika användbara beroende på barnets ålder och mognadsgrad. Man använder ofta kompletterande föräldraskattningar. Val av skalor görs utifrån den kliniska bilden.

Depression

QIDS-A17 – Quick Inventory of Depressive Symptomatology, Adolescents – 17 items
QIDS-A17 är ett skattningsformulär som avser unga 12–17 år och kan skattas av ungdomar, föräldrar och kliniker. Det innefattar 17 frågor om upplevelser de senaste sju dagarna inom nio kriteriedomäner: sömn, nedstämdhet/irritabilitet, aptit/vikt, koncentration, självbild, döds/självmordstankar, intresse, energi och att känna sig långsam eller rastlös. Formuläret tar alltså hänsyn till att depression hos barn och ungdomar  kan ha varierande symtombild, men poängsättningen blir mer komplex. 

MADRS-S – Montgomery Åsberg Depression Rating Scale- Self Assessment
MADRS-S är ett självskattningsformulär med nio frågor om depressiva symtom de senaste tre dagarna. MADRS-S är skapad för att vara känsligt för förändring vid behandling för depression hos vuxna men kan också användas av ungdomar. 

PHQ-9 – Patient Health Questionnaire – 9 items
PHQ-9 är ett självskattningsformulär med nio frågor som fångar frekvensen av kriterierna för egentlig depression under de två senaste veckorna samt har en fråga om grad av funktionsnedsättning. Den är konstruerad för vuxna men kan också användas av unga från tolv års ålder. 

RCADS-depression subskala

Samtidig ångest och depression

RCADS- 47 – Revised Child Anxiety and Depression Scale med 47 frågor
RCADS är en vidareutveckling av Spence ångestskala (SCAS) med tillägg av en delskala för depression. RCADS med 47 frågor och subskalor korresponderar bra mot flera ångestsyndrom i DSM-systemet (social fobi, paniksyndrom, GAD, tvångssyndrom, separationsångest) och depression. Barnet ska bedöma hur hen känner sig för närvarande och skatta på en fyrgradig skala (0=aldrig, 1=ibland, 2=ofta, 3=alltid). Totalpoäng för 47 frågor är mellan 0–141. RCADS finns i föräldraversioner, RCADS-P. Beroende på individens ålder och mognadsgrad används föräldraskattning och/eller självskattning. 

Påverkan på funktion rekommenderas att följas med det/de instrument som är adekvat/a utifrån den kliniska bilden.

CGAS – klinikerskattad Children Global Assessment Scale
CGAS är väl etablerat i Sverige och ett uppföljningsmått i kvalitetsregistret för barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), Qbup. För att skattningen ska vara tillförlitlig krävs att klinikern har specifik utbildning och kalibrerat sin bedömning.

WSAS-Y/P – ungdoms- och/eller föräldraskattad Work and Social Adjustment scale, youth version
WSAS-Y är avsedd för barn och ungdomar 6–19 år och WSAS-P fylls i av föräldrar för att skatta deras barns svårigheter. Respondenten skattar hur mycket upplevda problem påverkar funktion i fem vardagliga områden. 

SDQ –Strengths and Difficulties Questionnaire
SDQ består av 25 frågor och finns för flera åldersgrupper. För barn två–fyra år skattas SDQ av föräldrar/lärare. Föräldra- och självskattning finns för barn 4–17 år och barn 11–17 år. 

För skattning av hälsorelaterad livskvalitet rekommenderas följande:

KIDSCREEN-10
Ett kort index med 10 frågor som mäter allmän hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar.