Kognitiv beteendeterapi vid hälsoångest hos vuxna

Remissversion: Depression och ångestsyndrom (2025)

Behandling och stöd

Kognitiv beteendeterapi vid hälsoångest hos vuxna

Behandlingen fokuserar på att förändra tankemönster och beteenden vid hälsoångest.

Målgrupp eller situation

Vuxna med hälsoångest.

Kunskapsläge

Det saknas rekommendationer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hälsoångest. Tillståndet är kliniskt vanligt förekommande både i primärvård och specialiserad vård.

Forskning visar att kognitiv beteendeterapi (KBT) är en effektiv behandling vid hälsoångest hos vuxna. Behandlingen ger signifikant minskning av hälsoångest, men också av generell ångest och depressiva symptom.

Kompetenskrav

Psykolog eller legitimerad psykoterapeut med relevant psykoterapiinriktning, eller hälso- och sjukvårdspersonal med grundläggande psykoterapiutbildning (tidigare steg-1) med relevant inriktning under kvalificerad handledning.

Sammanfattning

KBT är förstahandsval för individer med hälsoångest, givet intresse för psykologisk behandling. Behandlingen är typiskt 10 till 14 veckor lång och kan förmedlas på de sätt som beskrivs nedan.

Genomförande

Huvudsakliga komponenter i KBT vid hälsoångest är

  • exponering
  • responsprevention
  • kognitiv omstrukturering.

Vanligtvis är behandling med KBT fokuserad på endera exponering och responsprevention eller kognitiv omstrukturering. Studier som jämfört dessa två former av KBT i randomiserade prövningar har inte funnit några påtagliga skillnader i effekt eller mekanismer.

Exponering innebär ett systematiskt närmande till de stimuli som triggar individens hälsoångest. Exponering kan vanligtvis kategoriseras enligt följande:

  • Interoceptiv exponering
    Baseras på antagandet att kroppsliga förnimmelser är associerade med hälsoångest och att denna association kan brytas genom exponering för de kroppsliga förnimmelserna. Exponeringsövningar är lika de vid behandling med KBT för paniksyndrom och kan innefatta 
    • hyperventilering för att framkalla yrselkänslor 
    • pulshöjande aktivitet för att framkalla upplevelsen att hjärtat bultar 
    • kraftig muskelanspänning för att framkalla darrningar.
  • Exponering in vivo
    Detta innebär att systematiskt närma sig situationer som är förknippade med sjukdom och/eller död. Övningar kan innebära att läsa om en sjukdom som man oroar sig för, att titta på videoklipp från sjukvårdssammanhang, eller att besöka ett sjukhus eller en kyrkogård eller läsa dödsannonser.
  • Imaginär exponering
    Detta innebär att medvetet närma sig tankar om sjukdom och vilka konsekvenser sjukdomen skulle kunna ha.

Exponering bör kombineras med responsprevention, vilket innebär att avstå från beteenden som på kort sikt kan minska oro eller upplevelse av osäkerhet, men som på lång sikt kan bidra till vidmakthållande av problematiken. Det kan innebära att avstå från att söka information om symptom på internet, att inte söka lugnande besked från familjemedlemmar när man upplever ett oroande symptom, eller att avvakta med att ringa 1177 eller söka sjukvård när man känner sig orolig.

Kognitiv omstrukturering innebär att individen tränar sin förmåga att identifiera negativa automatiska tankar kopplade till kroppsliga förnimmelser och sjukdom och att korrigera dessa. Detta görs typiskt genom beteendeexperiment där individen genom empirisk undersökning samlar in information som potentiellt är inkongruent med den ursprungliga negativa tanken. För en individ som är rädd att kroppen är så skör att hjärtat kommer att sluta fungera vid hård ansträngning kan ett beteendeexperiment vara ta ut sig ordentligt på ett löpband och på så sätt pröva sanningshalten i tanken.

Likt vid i princip all KBT ingår också psykoedukation om hälsoångest och en idiosynkratisk analys av hur individens tankar, kroppsliga förnimmelser och beteenden samspelar på ett sätt som kan bidra till att vidmakthålla besvären. Terapeut och individ har kontakt åtminstone en gång per vecka och genom hela behandlingen genomför individen övningar i hemmiljö.

KBT vid hälsoångest kan förmedlas på olika sätt utifrån behov och personcentrering: 

  • vägledd självhjälp med självhjälpslitteratur
  • internetförmedlad behandling (IKBT)
  • gruppbehandling
  • individuell “face-to-face” behandling.

I enlighet med principen om stegvis vård rekommenderas individen att påbörja behandlingen på den insatsnivå som tar minst resurser i anspråk och som samtidigt kan förväntas möta individens behov.

Psychological treatment of health anxiety and hypochondriasis: a biopsychological approach enligt Abramowitz & Braddock.

Uppföljning

Uppföljning av behandling vid depression och ångestsyndrom hos vuxna bör alltid göras kontinuerligt på individnivå med hjälp av validerade skattningsskalor. En central intervention i slutet av behandlingar är att formulera en vidmakthållandeplan. Uppföljning och bedömning av kvarvarande symtom och funktionsnivå bör göras i samband med behandlingsavslut, och för tillstånd med risk för återfall kan man behöva följa upp även efter avslutad intervention.

Uppföljning av hälsoångest stöds av adekvat skattningsskala. Följande mått är rekommenderat för hälsoångest:

Health Anxiety Inventory (HAI) – kort version SHAI-14 för uppföljning
HAI finns i en längre version (64 items) och i två kortare versioner (18 respektive 14 items). 14-itemsversionen (SHAI-14) rekommenderas i kliniska sammanhang. SHAI-14 består av 14 frågor om oro för sjukdom och uppmärksamhet på kroppsliga symtom.

Påverkan på funktion rekommenderas att följas med skattningsformuläret WHODAS (World Health Organization Disabililty Assessment Schedule). 

  • WHODAS 2.0 med 36 frågor, självadministrerad.

Vid kartläggningen kan med fördel den längre versionen med 36 frågor användas för att få en bild av vilka livsområden som påverkas. 

  • WHODAS 2.0 med 12 frågor, självadministrerad.

Vid uppföljning kan den kortare versionen med 12 frågor underlätta att skattningen besvaras vid fler tillfällen.

Märkning

  • Utförare: Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Ungdomsmottagning
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Kurator | Socionom, Psykoterapeut
  • Typ av behandling/stöd: Psykologisk behandling
  • Åldersgrupp: Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår
  • Tillstånd: Hälsoångest