Remissversion: Depression och ångestsyndrom (2025)
Behandling och stöd
Kognitiv beteendeterapi vid generaliserat ångestsyndrom hos vuxna
Behandlingen fokuserar på att förändra tankemönster och beteenden vid generaliserat ångestsyndrom (GAD).
Målgrupp eller situation
Vuxna med diagnostiserad GAD.
Kunskapsläge
Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) anger att hälso- och sjukvården kan erbjuda kognitiv beteendeterapi (KBT) till vuxna med generaliserat ångestsyndrom (prioritet 5). Läkemedelsbehandling är enligt nationella riktlinjer den högst prioriterade insatsen (prioritet 3) för vuxna med GAD.
Kompetenskrav
Psykolog eller legitimerad psykoterapeut med relevant psykoterapiinriktning, eller hälso- och sjukvårdspersonal med grundläggande psykoterapiutbildning (tidigare steg-1) med relevant inriktning under kvalificerad handledning.
Sammanfattning
Vid GAD är psykologisk behandling med KBT ett alternativ till läkemedelsbehandling med antidepressiva, som är förstahandsbehandling vid GAD. KBT ger ofta minskning av ångest vid GAD. KBT är inriktad på att förändra dysfunktionella tankemönster och beteenden som vidmakthåller ångestsyndromet genom negativ förstärkning. Utgångspunkten för behandlingen bör vara en vetenskapligt utvärderad behandlingsmanual med individuella anpassningar.
Genomförande
Det finns flera olika KBT-modeller för GAD som har lite olika inramning. Fokus kan ligga på att öva på att stå ut med osäkerhet, testa nya beteenden för att få nya erfarenheter, korrigera ohjälpsamma tankar om oro och träna på var man riktar sin uppmärksamhet eller på att slappna av muskulärt.
Vanliga behandlingsinterventioner är
- psykoedukation
- exponering med responsprevention
- imaginär exponering
- beteendeexperiment
- schemaläggning av positiva aktiviteter
- tillämpad avslappning
- medveten närvaro
- kognitiv omstrukturering
- problemlösning
- stimuluskontroll (orosstund)
- identifiering av positiva och negativa antaganden om oro.
Målet med behandlingen är inte att eliminera all oro och ångest från individen, utan snarare att individen ska
- uppleva oron som mer kontrollerbar
- bli effektivare på problemlösning
- uppleva mindre ångest och mindre fysiologiska symtom
- öka sin funktionsnivå genom att lära sig att hantera situationer mer effektivt, vilket kan innefatta att inte längre undvika vissa situationer, eller att inte längre lägga lika mycket tid och energi på kontroller, återförsäkringsfrågor eller omarbetningar.
Förmedlingssätt
KBT vid GAD kan förmedlas på olika sätt utifrån behov och personcentrering:
- vägledd självhjälp med självhjälpslitteratur
- internetförmedlad behandling (IKBT)
- gruppbehandling
- individuell “face-to-face” behandling.
I enlighet med principen om stegvis vård rekommenderas individen att påbörja behandlingen på den insatsnivå som tar minst resurser i anspråk och som samtidigt kan förväntas möta individens behov.
Exempel på behandlingsmanualer med gott vetenskapligt stöd
Metacognitive therapy for anxiety and depression enligt Adrian Wells.
Unified protocol enligt David Barlow.
Hantera oro och ovisshet med KBT enligt Robichaud & Dugas.
Tillämpad Avslappning enligt Lars-Göran Öst.
Uppföljning
Uppföljning av behandling vid depression och ångestsyndrom hos vuxna bör alltid göras kontinuerligt på individnivå med hjälp av validerade skattningsskalor. En central intervention i slutet av behandlingar är att formulera en vidmakthållandeplan. Uppföljning och bedömning av kvarvarande symtom och funktionsnivå bör göras i samband med behandlingsavslut, och för tillstånd med risk för återfall kan man behöva följa upp även efter avslutad intervention.
Tillståndsspecifik skattningsskala GAD hos vuxna
Uppföljning av ångestsyndrom stöds av skattningsskala och följande mått är rekommenderat för GAD:
GAD-7 – Generalized Anxiety Disorder scale – 7 items
GAD-7 består av sju frågor om ångestsymtom (oro, anspänning, rastlöshet, irritabilitet, rädslor och svårigheter att kontrollera detta) de senaste två veckorna.
Funktion/hälsorelaterad livskvalitet hos vuxna
Påverkan på funktion rekommenderas följas med skattningformuläret WHODAS (World Health Organization Disabililty Assessment Schedule).
- WHODAS 2.0 med 36 frågor, självadministrerad
Vid kartläggningen kan med fördel den längre versionen med 36 frågor användas för att få en bild av vilka livsområden som påverkas.
- WHODAS 2.0 med 12 frågor, självadministrerad
Vid uppföljning kan den kortare versionen med 12 frågor underlätta att skattningen besvaras vid fler tillfällen.
Material
Generaliserat ångestsyndrom, Kunskapsstöd för vårdgivare