Interpersonell psykoterapi vid lindrig till medelsvår depression hos vuxna

Remissversion: Depression och ångestsyndrom (2025)

Behandling och stöd

Interpersonell psykoterapi vid lindrig till medelsvår depression hos vuxna

Interpersonell psykoterapi (IPT) fokuserar på hur individens sociala sammanhang och interpersonella relationer hänger ihop med depressionen.

Målgrupp eller situation

Vuxna med diagnostiserad lindrig till medelsvår depression.

Kunskapsläge

Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) för vård vid depression och ångestsyndrom anger att hälso- och sjukvården bör erbjuda IPT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 3).

Kompetenskrav

Psykolog eller legitimerad psykoterapeut med aktuell psykoterapinriktning, eller hälso- och sjukvårdspersonal med grundläggande psykoterapiutbildning (tidigare steg-1) med aktuell inriktning under kvalificerad handledning.

Sammanfattning

Interpersonell psykoterapi (IPT) är en strukturerad form av psykoterapi där man fokuserar på sambandet mellan problematiska relationer och den psykiska hälsan.

Målsättningen för behandlingen är att hjälpa individen att hantera sina relationer på ett bättre sätt, vilket i sin tur ska leda till att det psykiska måendet förbättras. Genom att huvudsakligen fokusera på relationsproblem utmärker sig IPT från andra psykologiska behandlingsmetoder. Utgångspunkten för behandlingen bör vara en vetenskapligt utvärderad behandlingsmanual men med individuella anpassningar.

Genomförande

Behandlingen delas in i tre faser, med ett på förhand bestämt innehåll. 

Inledningsfasen
Fokus ligger på att kartlägga relationer och kopplingen mellan interpersonella händelser och depressionssymtom. Utifrån konceptualiseringen riktas behandlingen in mot ett av nedan specifika fokusområden:

  • interpersonella svårigheter
  • interpersonell konflikt
  • ofrivillig rollförändring
  • komplicerad sorg.  

Mellanfasen
Specifika behandlingsinterventioner ges utifrån valt fokusområde. Även generella interventioner tillämpas. Generella interventioner tillämpas oavsett vilket fokusområde behandlingen har.

Avslutningsfasen
Högrisksituationer och tidiga varningssignaler kartläggs och en vidmakthållandeplan formuleras. I vidmakthållandeplanen ingår en summering av vilka strategier som har använts i behandlingen och vilka strategier som individen behöver fortsätta att tillämpa.

Individuell “face-to-face” behandling. Andra förmedlingssätt har ej forskningsstöd.

För vuxna med depression är till exempel samsjuklighet, komplexa tillstånd eller tidigare behandlingsförsök utan fullgott resultat vanligt förekommande. Behandlingsupplägget behöver anpassas efter individens individuella behov. Man kan behöva anpassa behandlingsupplägget efter det, men också efter individens livssituation och önskemål.

The Guide to Interpersonal Psychotherapy enligt Weissman, Markowitz, & Klerman.

Uppföljning

Uppföljning av behandling vid depression och ångestsyndrom hos vuxna bör alltid göras kontinuerligt på individnivå med hjälp av validerade skattningsskalor. En central intervention i slutet av behandlingar är att formulera en vidmakthållandeplan. Uppföljning och bedömning av kvarvarande symtom och funktionsnivå bör göras i samband med behandlingsavslut, och för tillstånd med risk för återfall kan man behöva följa upp även efter avslutad intervention.

Uppföljning stöds av skattningsskala för depressionssymtom. Följande mått är rekommenderade:

MADRS – Montgomery Åsberg Depression Rating Scale
MADRS är ett formulär som skattas av kliniker med tio frågor om depressiva symtom de senaste tre dagarna inklusive en fråga som skattas baserad på klinikerns observation av individens beteende. MADRS är skapad för att vara känslig för förändring vid behandling för depression hos vuxna. 

MADRS-S – Montgomery Åsberg Depression Rating Scale - Self Assessment
MADRS-S är ett självskattningsformulär med nio frågor om depressiva symtom de senaste tre dagarna. MADRS-S är skapad för att vara känslig för förändring vid behandling för depression hos vuxna. 

PHQ-9 – Patient Health Questionnaire-9 items 
PHQ-9 är ett självskattningsformulär med nio frågor som fångar frekvensen av kriterierna för egentlig depression under de två senaste veckorna samt har en fråga om grad av funktionsnedsättning. 

Påverkan på funktion rekommenderas följas med skattningsformuläret WHODAS (World Health Organization Disabililty Assessment Schedule). 

  • WHODAS 2.0 med 36 frågor, självadministrerad

Vid kartläggningen kan med fördel den längre versionen med 36 frågor användas för att få en bild av vilka livsområden som påverkas. 

  • WHODAS 2.0 med 12 frågor, självadministrerad

Vid uppföljning kan den kortare versionen med 12 frågor underlätta att skattningen besvaras vid fler tillfällen.

Material

Depression hos vuxna, 1177 för vårdpersonal

Depression, Kunskapsstöd för vårdgivare

MADRS

MADRS-S

PHQ-9 

Vidmakthållandeplan, formulär för utskrift till individen (pdf, ny flik)

Vårdförlopp depression hos vuxna, 1177 för vårdpersonal

WHODAS-12

WHODAS-36

Märkning

  • Utförare: Mödra- och barnhälsovård, Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Ungdomsmottagning, Mariamottagning
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Kurator | Socionom, Psykoterapeut
  • Typ av behandling/stöd: Psykologisk behandling
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår
  • Tillstånd: Depression