Remissversion: Depression och ångestsyndrom (2025)
Behandling och stöd
Behandling vid specifik fobi hos barn och ungdomar
Det finns effektiv behandling vid specifik fobi hos barn och ungdomar. Tidig upptäckt och snabb tillgång till bedömning och behandling är av betydelse för tillståndets prognos.
Målgrupp eller situation
Barn och ungdomar med specifik fobi.
Kunskapsläge
Enligt riktlinjer för ångest- och tvångssyndrom från Svensk barn- och ungdomspsykiatrisk förening (SFBUP) och läkemedelsverket ska barn och ungdomar med specifik fobi erbjudas insatser för behandling, såsom psykopedagogisk behandling och KBT,.
Kompetenskrav
Hälso- och sjukvårdspersonal enligt arbetsgivarens beslut.
Sammanfattning
Behandling vid specifik fobi hos barn och ungdomar inleds vanligtvis med psykopedagogisk behandling. Vid behov kan KBT prövas. Målet med behandlingsinsatserna är att barnet eller ungdomen ska nå psykosocial funktion på en nivå förväntad för deras ålder och kognitiva förutsättningar, få en god livskvalitet och lära sig att hantera symtom på egen hand.
Genomförande
Behandlingsinsatserna bör planeras utifrån tillståndets svårighetsgrad, barnets ålder och de psykosociala faktorer som bedöms vara av betydelse. Graden av delaktighet från föräldrar eller andra omsorgspersoner anpassas efter barnets eller ungdomens specifika problembild och förutsättningar Behov av samverkan med förskola/skola ska övervägas.
Psykopedagogisk behandling är vanligtvis första steget vid behandling av barn och ungdomar med specifik fobi. När enbart psykopedagogisk behandling inte har gett tillräcklig effekt kan KBT prövas. Behandlingen kan även inledas med KBT eftersom den inledande delen i behandlingen består av psykoedukation. Det finns idag inte något läkemedel i Sverige som är godkänt av Läkemedelsverket för behandling av specifik fobi hos barn. Läkemedelsbehandling för kortsiktig ångestlindring, i synnerhet behovsmedicinering, bör undvikas.
Psykopedagogisk behandling specifik fobi
Psykopedagogisk behandling (PB) bör erbjudas under cirka fyra veckor. Behandlingen syftar till att ge barn eller ungdomar och föräldrar kunskap om sjukdomstillståndet och strategier att hantera symtom. I behandlingen anpassas antalet sessioner efter barnets eller ungdomens och familjens behov. Vid svårare sjukdomstillstånd bör den psykopedagogiska behandlingen begränsas för att inte fördröja andra adekvata behandlingsinsatser. Vid utebliven/otillräcklig effekt genomförs en förnyad bedömning och eventuellt byte av behandlingsstrategi.
Kognitiv beteendeterapi (KBT)
KBT kan ges individuellt eller i grupp, med olika grad av föräldrainvolvering. Vid ångestsyndrom kan behandlingen även erbjudas som internetförmedlad KBT (IKBT), med stöd via video och/eller chatt. Behandlingsinterventioner anpassas efter individens symtombild.
Vid specifik fobi bygger behandlingen på gradvis exponering för objektet eller situationen som utlöser ångesten. Exponeringen genomförs ofta vid ett enda tillfälle under cirka tre timmar. Exponering vid ett tillfälle ger lika god effekt som exponering vid flera tillfällen. Exponeringen kan ske enskilt med barnet eller ungdomen, eller tillsammans med föräldrar. Det kan också bli aktuellt med kognitiv omstrukturering för att ersätta felaktiga tankar eller föreställningar.
Uppföljning
Uppföljning av behandling vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar bör alltid göras kontinuerligt på individnivå med hjälp av validerade skattningsskalor. En central intervention i slutet av behandlingar är att formulera en vidmakthållandeplan. Uppföljning och bedömning av kvarvarande symtom och funktionsnivå bör göras i samband med behandlingsavslut, och för tillstånd med risk för återfall kan man behöva följa upp även efter avslutad intervention.
Skattningsinstrument för uppföljning av specifik fobi hos barn och ungdomar
Symtom- och funktionsskattningar är olika användbara beroende på barnets eller ungdomens ålder och mognadsgrad. Man använder ofta kompletterande föräldraskattningar. Val av skalor görs utifrån den kliniska bilden.
Följande symtomskattningsskala rekommenderas vid specifik fobi:
Subskala specifik fobi från SCARED-R (Screen for Child Anxiety Related Emotional Disorders Revised).
Det finns även ett antal olika fobiskalor som fokuserar på specifika fobier, till exempel EMETQ-13, spindelfobiskalan, ormfobiskalan och injektions- och blodfobiskalor.
Skattningsskala vid samtidig specifik fobi och depression
RCADS- 47 – Revised Child Anxiety and Depression Scale med 47 frågor
RCADS är en vidareutveckling av Spence ångestskala (SCAS) med tillägg av en delskala för depression. RCADS med 47 frågor och subskalor korresponderar bra mot flera ångestsyndrom i DSM-systemet (social fobi, paniksyndrom, GAD, tvångssyndrom, separationsångest) och depression. Barnet eller ungdomen ska bedöma hur hen känner sig för närvarande och skatta på en fyrgradig skala (0=aldrig, 1=ibland, 2=ofta, 3=alltid). Totalpoäng för 47 frågor är mellan 0–141. RCADS finns i föräldraversioner, RCADS-P. Beroende på individens ålder och mognadsgrad används föräldraskattning och/eller självskattning.
Funktion/hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar
Påverkan på funktion rekommenderas att följas med det/de instrument som är adekvat/a utifrån den kliniska bilden.
CGAS – klinikerskattad Children Global Assessment Scale
CGAS är väl etablerat i Sverige och ett uppföljningsmått i kvalitetsregistret för barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), Qbup. För att skattningen ska vara tillförlitlig krävs att klinikern har specifik utbildning och kalibrerat sin bedömning.
WSAS-Y/P – ungdoms- och/eller föräldraskattad Work and Social Adjustment scale, youth version
WSAS-Y är avsedd för barn och ungdomar 6–19. WSAS-P fylls i av föräldrar för att skatta deras barns svårigheter. Respondenten skattar hur mycket upplevda problem påverkar funktion i fem vardagliga områden.
SDQ – Strengths and Difficulties Questionnaire
SDQ består av 25 frågor och finns för flera åldersgrupper. För barn och ungdomar två–fyra år skattas SDQ av föräldrar/lärare. Föräldra- och självskattning finns för barn och ungdomar 4–17 år och barn och ungdomar 11–17 år.
För skattning av hälsorelaterad livskvalitet rekommenderas följande:
KIDSCREEN-10
Ett kort index med tio frågor som mäter allmän hälsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar.
Material
Riktlinjer för ångest- och tvångssyndrom, Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri
Vidmakthållandeplan, formulär för utskrift till individen, (pdf, ny flik)
CGAS, mini-guide och webbutbildning, Barn- och ungdomspsykiatri
EMETQ-13, Kunskapsstöd för vårdgivare (pdf, ny flik)
Injektions- och blodfobiskalan, information och formulär (pdf, ny flik)
KIDSCREEN-10, information och formulär
RCADS, information, Kompetenscentrum psykisk ohälsa
SCARED-R subskala specifik fobi (individ) (pdf, ny flik)
SCARED-R subskala specifik fobi (förälder) (pdf, ny flik)
SDQ, information och formulär, Kompetenscentrum psykisk ohälsa
WSAS-Y och WSAS-P, formulär, Rucklab (pdf, ny flik)