Remissversion: Depression och ångestsyndrom (2025)
Behandling och stöd
Behandling vid social ångest hos vuxna
Översikt över rekommenderade behandlingar vid social ångest hos vuxna.
Målgrupp eller situation
Vuxna med diagnostiserad social ångest.
Kunskapsläge
Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) anger att vuxna med social ångest bör erbjudas
- kognitiv beteendeterapi (KBT) (prioritet 3)
- behandling med antidepressiva läkemedel (prioritet 5)
- basal kroppskännedom som tillägg till annan behandling (prioritet 7).
Det starka stödet för KBT stödjer sig huvudsakligen på forskning av manualbaserade behandlingsprogram.
Kompetenskrav
Hälso- och sjukvårdspersonal enligt arbetsgivarens beslut.
Sammanfattning
För social ångest rekommenderas i första hand KBT. Det finns flera olika KBT-baserade behandlingsmodeller med vetenskapligt stöd för behandling av social ångest. Vanligen innehåller behandlingen psykoedukation, beteendeexperiment, känslohantering och uppmärksamhetsträning. Utgångspunkten för behandlingen bör vara en vetenskapligt utvärderad behandlingsmanual men med individuella anpassningar. Ett alternativ till psykologisk behandling är läkemedelsbehandling.
Genomförande
I enlighet med principen om stegvis vård påbörjas behandling på den insatsnivå som tar minst resurser i anspråk och som samtidigt kan förväntas matcha individens behov och önskemål. Kontinuerligt under behandlingen utvärderas effekten av insatsen för att säkerställa att individen förbättras, eller om ytterligare insatser behövs. Inledningsvis bör psykoedukativa insatser ges, varefter psykologisk eller medicinsk behandling förmedlas stegvis.
Psykologisk behandling kan förmedlas på olika sätt:
- vägledd självhjälp med självhjälpslitteratur.
- internetförmedlad behandling (IKBT).
- gruppbehandling.
- individuell “face-to-face” behandling.
Notera att internetbaserad KBT kan vara särskilt lämpad för individer med social ångest.
För vuxna med social ångest är samsjuklighet, komplexa tillstånd eller tidigare behandlingsförsök utan fullgott resultat vanligt förekommande. Behandlingsupplägget behöver anpassas efter individens individuella behov och förutsättningar.
Psykoedukation
Psykoedukation bör erbjudas till alla individer med depression och ångesttillstånd, ska ges så snart det är möjligt och kan riktas både till individen och hens närstående.
Psykoedukation omfattar information om sjukdomstillståndet, vad individen kan göra själv för att hantera sitt tillstånd samt olika behandlingsmetoder. Information om tillståndet och grundläggande behandlingsprinciper kan i sig verka ångestlindrande och utgör grunden för vidare behandling. Syftet med insatsen är att ge individen stöd i att utveckla egna strategier för att bättre förstå och hantera sin sjukdom samt förutsättningar för att fatta informerade beslut om sin egen behandling. Psykoedukation ges muntligt och/eller skriftligt, och anpassas efter individens förutsättningar och funktionsnivå.
Kognitiv beteendeterapi (prioritet 3)
KBT är förstahandsbehandling vid social ångest. Insatsen ger en mycket stor effekt på andelen som svarar på behandling.
Målet är att individen via nyinlärning i beteendeexperiment ska uppnå minskad rädsla för och undvikande av sociala situationer.
Behandlingen inleds med en kartläggning av problemsituationer, negativa automatiska tankar och individens undvikande- och säkerhetsbeteenden. Fortsatta behandlingskomponenter innehåller
- beteendeexperiment tillämpas med syfte att ge möjlighet till nyinlärning, både i situationer i individens vardagsliv och via arrangerade rollspel med videofeedback, för att minska undvikande- och säkerhetsbeteenden
- kognitiv omstrukturering, för att t.ex. utmana katastroftankar
- uppmärksamhetsträning genom att skifta fokus
- återfallsprevention och vidmakthållandeplan.
Läkemedelsbehandling (prioritet 5)
Ett alternativ till psykologisk behandling är läkemedelsbehandling. Vid social ångest har antidepressiva läkemedel måttlig till stor effekt på symtom och remission. I första hand rekommenderas SSRI. De olika SSRI-preparaten bedöms ha likvärdig effekt mot social ångest, men sertralin rekommenderas i första hand baserat på en sammanvägning av evidensläge, effekt- och biverkningsprofil.
Vid läkemedelsbehandling ska individen få information om eventuella symtom i inledningen av behandlingen och vanliga biverkningar samt information som ger en rimlig förväntan på effekt av behandlingen.
Basal kroppskännedom som tillägg till annan behandling (prioritet 7)
Det är vanligt med kroppsliga besvär vid depression och ångestsyndrom, som i sin tur kan försämra individens mående ytterligare. Basal kroppskännedom är en fysioterapeutisk behandlingsmetod för att stärka kroppsuppfattningen. Metoden utgår från enkla rörelser och syftet är att upptäcka, förstå och stärka rörelsefunktioner och egna inneboende resurser.
Övriga rekommendationer
ångest hos vuxna. Följande åtgärder kan i undantagsfall (prioritet 8-10) ges vid social ångest:
- antidepressiva läkemedel och KBT som kombinationsbehandling (prioritet 10)
- korttids-PDT med fokus på social ångest (prioritet 10).
Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger följande insatser rekommendationen FoU:
- IPT
- mindfulnessbaserad stressreduktion eller mindfulnessbaserad kognitiv terapi.
FoU innebär åtgärder som hälso- och sjukvården inte bör utföra rutinmässigt, utan endast inom ramen för forskning och utveckling i form av systematisk utvärdering.
Icke-göra
Socialstyrelsens nationella riktlinjer vill med rekommendationerna stödja hälso- och sjukvården att sluta följande åtgärd:
- bensodiazepiner.
Uppföljning
Uppföljning av behandling vid depression och ångestsyndrom hos vuxna bör alltid göras kontinuerligt på individnivå med hjälp av validerade skattningsskalor. En central intervention i slutet av behandlingar är att formulera en vidmakthållandeplan. Uppföljning och bedömning av kvarvarande symtom och funktionsnivå bör göras i samband med behandlingsavslut, och för tillstånd med risk för återfall kan man behöva följa upp även efter avslutad intervention.
Tillståndsspecifika skattningsskalor social ångest hos vuxna
Uppföljning av social ångest stöds av adekvata skattningsskalor. Följande mått är rekommenderade för social ångest:
SPIN (Social Phobia Inventory)
SPIN består av 17 frågor kring upplevelser senaste veckan i domänerna rädsla, undvikande och fysiologisk arousal.
LSAS-SR (Liebowitz Social Anxiety Scale)
LSAS-SR består av 48 frågor – frågor om grad av ångest och frågor om grad av undvikande i 24 typsituationer. Formuläret lämpar sig mycket bra för kartläggning och bedömning av svårighetsgrad av social ångest.
Funktion/hälsorelaterad livskvalitet hos vuxna
Påverkan på funktion rekommenderas följas med skattningsformuläret WHODAS (World Health Organization Disabililty Assessment Schedule).
- WHODAS 2.0 med 36 frågor, självadministrerad
Vid kartläggningen kan med fördel den längre versionen med 36 frågor användas för att få en bild av vilka livsområden som påverkas.
- WHODAS 2.0 med 12 frågor, självadministrerad
Vid uppföljning kan den kortare versionen med 12 frågor underlätta att skattningen besvaras vid fler tillfällen.
Material
Läkemedelsbehandling av depression- och ångestsyndrom, Läkemedelsverket
Social ångest (fobi), Kunskapsstöd för vårdgivare
Internetpsykiatri, Region Stockholm