Behandling vid posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Remissversion: Depression och ångestsyndrom (2025)

Behandling och stöd

Behandling vid posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Översikt över rekommenderade behandlingar vid posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) hos vuxna.

Målgrupp eller situation

Vuxna individer med diagnostiserad PTSD.

Kunskapsläge

Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) anger att vuxna med PTSD

  • bör erbjudas traumafokuserad KBT med exponering (prioritet 3)
  • kan erbjudas behandling med antidepressiva läkemedel (prioritet 5)
  • kan erbjudas behandling med EMDR (prioritet 7) 
  • kan erbjudas basal kroppskännedom som tillägg till annan behandling (prioritet 7).

Kompetenskrav

Hälso- och sjukvårdspersonal enligt arbetsgivarens beslut.

Sammanfattning

För PTSD finns effektiv behandling. Behandlingen med högst prioritering i Socialstyrelsens nationella riktlinjer och som bör ges först är traumafokuserad KBT med exponering. Därefter rekommenderas läkemedelsbehandling. Tredjehandsalternativ är EMDR. Det vetenskapliga underlaget för behandling med EMDR är otillräckligt, men det finns god klinisk erfarenhet av att åtgärden har positiv effekt på symtom på PTSD. Basal kroppskännedom kan även erbjudas som tillägg till annan behandling.

Obehandlad PTSD kan leda till livslånga problem med ökad risk för suicidförsök, depression, missbruk och behov av vård. Tidig upptäckt och snabb tillgång till bedömning och effektiv behandling är av betydelse för tillståndets prognos.  

Genomförande

I enlighet med principen om stegvis vård påbörjas behandling på den insatsnivå som tar minst resurser i anspråk och som samtidigt kan förväntas matcha individens  behov och önskemål. Val av insats görs utifrån symtomens svårighetsgrad, påverkan på funktionsnivå och närvaro av riskfaktorer. Individens behov av psykosocialt stöd bör beaktas för att öka förutsättningar för önskade resultat. Kontinuerligt under behandlingen utvärderas effekten av insatsen för att säkerställa att individen förbättras, eller om ytterligare insatser behövs. 

Inledningsvis bör psykoedukativa insatser ges, varefter psykologisk eller medicinsk behandling förmedlas stegvis. Psykologisk behandling kan förmedlas på olika sätt:

  • vägledd självhjälp med självhjälpslitteratur
  • internetförmedlad behandling (IKBT)
  • gruppbehandling
  • individuell “face-to-face” behandling.

För vuxna med PTSD är samsjuklighet, komplexa tillstånd eller tidigare behandlingsförsök utan fullgott resultat vanligt förekommande. Behandlingsupplägget behöver anpassas efter individens  individuella behov och förutsättningar. När risken för avhopp bedöms som hög kan den psykologiska behandlingen intensifieras med tätare sessioner, alternativt kan man överväga att byta behandlingsmetod.

Psykoedukation bör erbjudas till alla individer  med depression och ångesttillstånd,  ska ges så snart det är möjligt och kan riktas både till individen och hens närstående. 

Psykoedukation omfattar information om sjukdomstillståndet, vad individen kan göra själv för att hantera sitt tillstånd samt olika behandlingsmetoder. Information om tillståndet och grundläggande behandlingsprinciper kan i sig verka ångestlindrande och utgör grunden för vidare behandling. Syftet med insatsen är att ge individen stöd i att utveckla egna strategier för att bättre förstå och hantera sin sjukdom samt förutsättningar för att fatta informerade beslut om sin egen behandling. Psykoedukation ges muntligt och/eller skriftligt, och anpassas efter individens förutsättningar och funktionsnivå.

Vid PTSD rekommenderas i första hand traumafokuserad KBT med exponering. Utgångspunkten för behandlingen bör vara en vetenskapligt utvärderad behandlingsmanual men med individuella anpassningar. Det finns flera traumafokuserade kbt-manualer som visat effekt vid PTSD.

I traumafokuserad KBT får individen under kontrollerade former närma sig både  traumatiska minnen och situationer, platser och personer som felaktigt blivit förknippade med traumarelaterad rädsla och fara. Målet är att förändra negativa föreställningar om sig själv och uppfattningar om att världen är farlig. Genom att bryta undvikandebeteenden som antas vidmakthålla PTSD-symtomen kan symtomen gradvis minska.

Antidepressiva läkemedel har begränsad effekt på PTSD-symptom hos vuxna. Psykologisk behandling är förstahandsval vid PTSD och en kombinationsbehandling med läkemedel ger inga tilläggseffekter.

Läkemedelsbehandling kan provas om påtagliga depressiva symtom eller ångestsymtom föreligger, om KBT inte gett tillräckligt god effekt eller om individen avböjer psykoterapi. 

Av läkemedlen rekommenderas i första hand SSRI. De olika SSRI-preparaten verkar ha likvärdig effekt vid PTSD, även om vissa preparat är mer välstuderade än andra.

Inför avslut av läkemedelsbehandling med SSRI bör individen  informeras om eventuella symtom vid utsättning av antidepressiva. I de allra flesta fall kan man undvika utsättningssymtom genom att långsamt trappa ner läkemedlet. Risken för återfall ökar efter utsättning, och vid eventuell försämring återgår man till den senaste framgångsrika behandlingen. Läkemedelsbehandling kan bli flerårig.

EMDR är en traumafokuserad psykoterapi som kan användas vid PTSD. Behandlingen syftar till att aktivera hjärnans förmåga att processa traumatiska minnen. Detta görs genom dubbelt uppmärksamhetsfokus med växelvis bilateral visuell, taktil och/eller auditiv stimulering till exempel genom att individen får följa behandlarens hand med ögonen. Stimulering bidrar till att individen får kontakt med minnen från traumarelaterade händelser, samt känslor, tankar och kroppsförnimmelser kopplat till minnet, som då kan bearbetas under ett avslappnat tillstånd.Genom processen skapas förutsättningar för nya tankar och perspektiv, som underlättar bearbetning av det traumatiska minnet.

Det är vanligt med kroppsliga besvär vid depression och ångestsyndrom, som i sin tur kan försämra individens mående ytterligare. Basal kropsskännedom är en fysioterapeutisk behandlingsmetod för att stärka kroppsuppfattningen. Metoden utgår från enkla rörelser och syftet är att upptäcka, förstå och stärka rörelsefunktioner och egna inneboende resurser.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger fler rekommendationer för behandling vid PTSD hos vuxna. Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall ge följande åtgärd vid PTSD:

  • antidepressiva läkemedel (SSRI-preparat) och KBT som kombinationsbehandling (prioritet 10).

Ibland ger Socialstyrelsen rekommendationen FoU, vilket innebär åtgärder som hälso- och sjukvården inte bör utföra rutinmässigt, utan endast inom ramen för forskning och utveckling i form av systematisk utvärdering. Vid PTSD hos vuxna har Socialstyrelsen gett följande åtgärder rekommendationen FoU:

  • korttids-PDT
  • interpersonell psykoterapi (IPT).

Socialstyrelsens nationella riktlinjer vill med rekommendationerna stödja hälso- och sjukvården att sluta använda följande åtgärd:

  • behandling med bensodiazepiner.

Uppföljning

Uppföljning av behandling vid depression och ångestsyndrom hos vuxna bör alltid göras  kontinuerligt på individnivå med hjälp av validerade skattningsskalor. En central intervention i slutet av behandlingar är att formulera en vidmakthållandeplan. Uppföljning och bedömning av kvarvarande symtom och funktionsnivå bör göras i samband med behandlingsavslut, och för tillstånd med risk för återfall kan man behöva följa upp även efter avslutad intervention.

Uppföljning av PTSD stöds av adekvat skattningsskala. Följande mått är rekommenderat för PTSD: 

  • PCL-5  - Posttraumatic Stress Disorder Checklist för DSM-5.

PCL-5 består av två delar, del A med inledande frågor som kartlägger trauma och del B som består av 20 frågor om svårighetsgrad av kärnsymtom för PTSD. Del B används för uppföljning.

Påverkan på funktion rekommenderas följas med patientskattad WHODAS (World Health Organization Disabililty Assessment Schedule). 

  • WHODAS 2.0 med 36 frågor, självadministrerad

Vid kartläggningen kan med fördel den längre versionen med 36 frågor användas för att få en bild av vilka livsområden som påverkas. 

  • WHODAS 2.0 med 12 frågor, självadministrerad

Vid uppföljning kan den kortare versionen med 12 frågor underlätta att skattningen besvaras vid fler tillfällen.

Märkning

  • Utförare: Mödra- och barnhälsovård, Primärvård | Första linje, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk akutvård, Habilitering, Somatisk öppenvård, Somatisk heldygnsvård, Tandvård, Somatisk akutvård, Kommunal hälso- och sjukvård, Individ- och familjeomsorg, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Äldreomsorg, Förskola | Pedagogisk omsorg, Skola | Elevhälsa, Familjecentral, Ungdomsmottagning, Mariamottagning
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator | Socionom, Psykoterapeut
  • Typ av behandling/stöd: Psykoedukation med eller utan övningsmoment, Psykosociala insatser, Psykologisk behandling, Läkemedelsbehandling, Hälsofrämjande insatser
  • Åldersgrupp: Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
  • Tillstånd: PTSD