Remissversion: Depression och ångestsyndrom (2025)
Behandling och stöd
Behandling vid hälsoångest hos vuxna
Översikt över rekommenderade behandlingar vid hälsoångest hos vuxna.
Målgrupp eller situation
Vuxna med hälsoångest.
Kunskapsläge
Det saknas rekommendationer i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hälsoångest. Tillståndet är kliniskt vanligt förekommande både i primärvård och specialiserad vård.
Forskning visar att kognitiv beteendeterapi (KBT) är en effektiv behandling vid hälsoångest hos vuxna. Behandlingen ger signifikant minskning av hälsoångest, men också av generell ångest och depressiva symtom. Forskning visar även att SSRI ger en signifikant minskning av hälsoångest jämfört med placebo.
Kompetenskrav
Hälso- och sjukvårdspersonal enligt arbetsgivarens beslut.
Sammanfattning
KBT är den mest beforskade behandlingen vid hälsoångest hos vuxna och har tydligt vetenskapligt stöd för god effekt. Därför bör vuxna med hälsoångest i första hand erbjudas KBT, givet intresse för psykologisk behandling.
Även behandling med SSRI ger symtomlindring vid hälsoångest. SSRI rekommenderas till individer som föredrar läkemedelsbehandling.
Genomförande
I enlighet med principen om stegvis vård påbörjas behandling på den insatsnivå som tar minst resurser i anspråk och som samtidigt kan förväntas matcha individens behov och önskemål. Kontinuerligt under behandlingen utvärderas effekten av insatsen för att säkerställa att individen förbättras, eller om ytterligare insatser behövs. Inledningsvis bör psykoedukativa insatser ges, varefter psykologisk eller medicinsk behandling förmedlas stegvis.
Psykologisk behandling kan förmedlas på olika sätt:
- vägledd självhjälp med självhjälpslitteratur
- internetförmedlad behandling (IKBT)
- gruppbehandling
- individuell “face-to-face” behandling.
För vuxna med hälsoångest är samsjuklighet, komplexa tillstånd eller tidigare behandlingsförsök utan fullgott resultat vanligt förekommande. Behandlingsupplägget behöver anpassas efter individens individuella behov och förutsättningar.
Psykoedukation
Psykoeduktion bör erbjudas till alla individer med depression och ångesttillstånd. Insatsen ska ges så snart det är möjligt och kan riktas både till individen och hens närstående.
Psykoedukation omfattar information om sjukdomstillståndet, vad individen kan göra själv för att hantera sitt tillstånd samt olika behandlingsmetoder. Information om tillståndet och grundläggande behandlingsprinciper kan i sig verka ångestlindrande och utgör grunden för vidare behandling. Syftet med insatsen är att ge individen stöd i att utveckla egna strategier för att bättre förstå och hantera sin sjukdom samt förutsättningar för att fatta informerade beslut om sin egen behandling. Psykoedukation ges muntligt och/eller skriftligt, och anpassas efter individens förutsättningar och funktionsnivå.
Kognitiv beteendeterapi
KBT är förstahandsval för individer med hälsoångest, givet intresse för psykologisk behandling. Huvudsakliga komponenter i KBT vid hälsoångest är
- interoceptiv exponering
- exponering in vivo
- imaginär exponering
- responsprevention
- kognitiv omstrukturering.
Vanligtvis är behandling med KBT fokuserad på endera exponering och responsprevention eller kognitiv omstrukturering. Studier som jämfört dessa två former av KBT i randomiserade prövningar har inte funnit några påtagliga skillnader i effekt eller mekanismer.
Läkemedelsbehandling
Läkemedelsbehandling vid hälsoångest har visat sig ge en signifikant minskning av symtom jämfört med placebo.
Uppföljning
Uppföljning av behandling vid depression och ångestsyndrom hos vuxna bör alltid göras kontinuerligt på individnivå med hjälp av validerade skattningsskalor. En central intervention i slutet av behandlingar är att formulera en vidmakthållandeplan. Uppföljning och bedömning av kvarvarande symtom och funktionsnivå ska göras i samband med behandlingsavslut, och för tillstånd med risk för återfall kan man behöva följa upp även efter avslutad intervention.
Tillståndsspecifika skattningsskalor
Uppföljning av hälsoångest stöds av adekvat skattningsskala. Följande mått är rekommenderat för hälsoångest:
Health Anxiety Inventory (HAI) – kort version SHAI-14 för uppföljning
HAI finns i en längre version (64 items) och i två kortare versioner (18 resp. 14 items). 14-itemsversionen (SHAI-14) rekommenderas i kliniska sammanhang. SHAI-14 består av 14 frågor om oro för sjukdom och uppmärksamhet på kroppsliga symtom.
Funktion/hälsorelaterad livskvalitet hos vuxna
Påverkan på funktion rekommenderas att följas med skattingsformuläret WHODAS (World Health Organization Disabililty Assessment Schedule).
- WHODAS 2.0 med 36 frågor, självadministrerad
Vid kartläggningen kan med fördel den längre versionen med 36 frågor användas för att få en bild av vilka livsområden som påverkas.
- WHODAS 2.0 med 12 frågor, självadministrerad
Vid uppföljning kan den kortare versionen med 12 frågor underlätta att skattningen besvaras vid fler tillfällen.