Adhd Depression och ångestsyndrom Missbruk och beroende Schizofreni och liknande tillstånd Självskadebeteende Remissversion: Autism

Uppföljning av stödinsatser i förskolan och skolan

Gå till huvudsidan: Remissversion: Autism

Märkning

Uppdaterad: 2025-08-12
Utförare: Förskola | Pedagogisk omsorg, Skola | Elevhälsa
Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Kurator | Socionom, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog | Speciallärare, Ledning | Administration
Typ av behandling/stöd: Utbildning
Åldersgrupp: Barn (0-17 år)

Målgrupp eller situation

Barn och elever med svårigheter att förstå och hantera socialt samspel och att vara flexibla, däribland barn och elever med autism.

Kunskapsläge

Skollagen och Skolverkets allmänna råd anger vad skolan ska dokumentera och följa upp. Skolinspektionen har identifierat ett behov av ökad systematik i uppföljningen av effekter av insatser.

Kompetenskrav

Enligt arbetsgivarens beslut.

Sammanfattning

I förskolan ansvarar rektor för att stöd följs upp och utvärderas. I skolan är det läraren som följer upp och utvärderar generella anpassningar och extra anpassningar. Rektor beslutar hur uppföljningen och utvärdering av särskilt stöd och åtgärdsprogram ska göras.

Genomförande

Uppföljning görs för att fortlöpande utveckla och justera insatser så att de möter barnets eller elevens behov. Uppföljning kan ske vid olika tidpunkter utifrån olika insatser och genomförs av de som ansvarar för insatserna. Uppföljning av stödinsatser i förskola och skola avser

Alla insatser ska också följas upp med en planerad utvärdering. Vid utvärderingen görs en systematisk analys och helhetsbedömning, om möjligt i samråd med eleven och vårdnadshavare. Anpassa bemötande och kommunikation så att barnet eller eleven både förstår och kan uttrycka sin åsikt. Börja med att samla in relevant information och uppgifter om det som ska följas upp, till exempel betyg, närvaro, stödinsatsernas omfattning och resultat. Gör en analys av hur stödinsatserna möter barnets eller elevens behov. I analysen jämför man, tolkar och förklarar samt problematiserar och granskar åtgärderna för att kunna avgöra om åtgärderna bör fortsätta, förändras, intensifieras eller avslutas.

Om barnet eller eleven har insatser från sjukvården och vårdnadshavare ger sitt samtycke kan insatserna även följas upp i samverkan.

Följa upp ledning och stimulans i förskolan och skolan

De generella anpassningar som görs för hela gruppen, dvs arbetet med att organisera och planera för undervisningen inom ramen för ledning och stimulans samt tillgängliggöra lärmiljöer, bör följas upp inom ramen för skolans systematiska kvalitetsarbete. De insatser eller anpassningar som ges på gruppnivå men som är förutsättningar för att ett enskilt barn eller elev ska må bra och utvecklas i förskolan eller skolan ska följas upp individuellt. Uppföljningen kan genomföras på olika sätt beroende på vad som avses.

Exempel på frågor till barn eller elever för att följa upp ledning och stimulans:

Trivs du i förskolan eller skolan?
Lyssnar andra på dig i förskolan eller skolan?
Får du den hjälp och uppmuntran du behöver för att lära dig?
Är det tydligt vad du ska göra i förskolan eller skolan?
Känner du att du kommer till din rätt och utvecklas i skolan, både socialt och kunskapsmässigt?

Exempel på frågor till lärare eller arbetslag för att följa upp ledning och stimulans?

Hur planerar vi för att alla elever ska kunna ta till sig undervisningen?
Hur genomför vi undervisningen så att alla elever kan ta till sig undervisningen?
Hur stimulerar vi elever att vilja lära sig?
Hur säkerställer vi att eleverna får förutsättningar att utveckla sociala förmågor och välmående?

Följa upp tillgänglighet i lärmiljöer

Exempel på frågor till barn i förskolan:

Vad tycker du bäst om att göra här?
Var är det roligast att vara?
Vet du var leksaker och annat som du vill använda finns?
Är det lätt att hitta rum där du kan göra olika saker?
Vad gör du om du behöver hjälp med något?
Får du veta när du gjort något bra?

Exempel på frågor till elever för att följa upp tillgänglighet i lärmiljöer:

Tycker du att det är tydligt vad du ska göra i skolan och hur?
Undervisar läraren på ett sätt som fungerar för dig? Är material och uppgifter anpassade utifrån dina förutsättningar?
Är det lätt att hitta det du behöver i klassrummet?
Kan du koncentrera dig och lära dig i klassrummet? Vad behöver du för att kunna fokusera?
Har till exempel stressboll, hörselkåpor och skärmar varit till hjälp för dig?
Har du haft nytta av digitala hjälpmedel?
Har du förslag på hur skolan kan bli en bättre plats för lärande och trivsel?
Känner du dig trygg i skolan? Vad skulle kunna öka din känsla av trygghet?
Får du positiv och tydlig återkoppling när du gör något bra?

Exempel på frågor till lärare eller arbetslag för att följa upp tillgänglighet i lärmiljöer:

Hur säkerställer vi att elever vet vad de ska göra (vad, var, med vem, när, hur, hur länge och vad händer sen)
Hur bidrar skolans lärmiljö till elevernas förutsättningar att nå kunskapsmålen?
Är vårt arbetssätt effektivt i förhållande till nyttan för eleverna?
Finns det tillräckliga fysiska anpassningar i lärmiljön för elever med olika funktionsnedsättningar?
Finns det alternativa läromedel eller tekniska hjälpmedel för elever med olika inlärningsstilar eller behov, t.ex. talande böcker eller text-till-tal-program?
Tar vi reda på hur eleverna upplever den sociala, pedagogiska och fysiska lärmiljön?

Följa upp stöd till barn i förskolan

Uppföljningen ska ske kontinuerligt utifrån insatser och behov och bör inkludera en analys av

om insatser har genomförts som planerat
i vilken utsträckning stödet haft förväntad effekt
om barnet utvecklas i riktning mot målområdena i läroplanen
nya omständigheter som påverkar behovet av stöd
barnets och vårdnadshavares upplevelse av stödet.

Exempel på frågor till barnet och/eller vårdnadshavare för att följa upp stöd i förskolan:

Vad har du lärt dig på förskolan?
Finns det något som är svårt? Vad är roligt?
Vilka andra barn är du med på förskolan?
Får du hjälp på förskolan och av vem?
Finns det något du är extra stolt över att du kan göra nu?
Vad skulle du vilja göra mer av eller lära dig i förskolan?

Formulera om frågorna om de ställs till vårdnadshavare.

Exempel på frågor till förskollärare och arbetslag för att följa upp stöd i förskolan:

Har observationer genomförts och vad har de visat?
Vilket stöd har getts?
Hur har stödet anpassats för att möta barnets behov?
Har det tillkommit svårigheter och vilket stöd behöver barnet för att överkomma dessa?
Finns särskilda intressen eller talanger hos barnet som kan utvecklas vidare?
Vilka framsteg ser ni hos barnet?

Följa upp extra anpassningar

Uppföljning av extra anpassningar bör göras kontinuerligt för att säkerställa att eleven

uppnår kunskapskraven
fungerar bra tillsammans med kamrater
har en bra relation till de vuxna på skolan
trivs och känner sig trygg i skolan.

Exempel på underlag som kan användas vid uppföljningen:

betyg och resultat på prov och andra tester
närvarostatistik
observationer genomförda av speciallärare eller specialpedagog
lärarens observationer i det dagliga arbetet
samtal med elev och vårdnadshavare
självskattning och kamratbedömning, t.ex. enkäter, intervjuer eller skattningsformulär
formativ bedömning
annan kartläggning av kunskapsutvecklingen.

Exempel på frågor till eleven för att följa upp om anpassningarna hjälper:

Har anpassningarna hjälpt dig i inlärningen?
Har du fått hjälp att delta i grupparbeten och lärande tillsammans med andra?
Har du fått tillräcklig hjälp?
Har du fått vara med och påverka anpassningarna?
Finns det något mer som du skulle vilja ha eller behöver för att underlätta ditt lärande eller din vardag i skolan?
Märker du någon skillnad i hur du upplever skolan och klarar ditt skolarbete sedan anpassningarna infördes?

Det är bra att konkretisera frågorna ytterligare och ange den specifika anpassningen, till exempel elevens eget färgschema, tidshjälpmedel och skolmaterial.

Exempel på frågor till lärare eller arbetslag för att följa upp extra anpassningar:

Möter anpassningarna elevens behov i undervisningen?
Märks några positiva förändringar eller framsteg hos eleven sedan anpassningarna infördes?
Syns skillnader i elevens beteende, engagemang eller lärande?
Finns det svårigheter att upprätthålla anpassningarna? Behövs stöd för detta?
Vilken feedback ger eleven och vårdnadshavare på anpassningarna?

Om genomförda anpassningar har haft önskad effekt bör man arbeta för att vidmakthålla effekten över tid. Om genomförda anpassningar inte gett tillfredsställande effekt bör detta leda till att kartlägga ytterligare för att komma fram till förslag på justeringar i de extra anpassningarna. Vid behov ska även en utredning av behov av särskilt stöd genomföras.

Följa upp särskilt stöd

En uppföljning av åtgärdsprogrammet bör inkludera en analys av

om elevens behov, definierade i den pedagogiska utredningen, tillgodoses av åtgärderna
om åtgärderna genomförts som planerat
i vilken utsträckning mål och delmål har uppnåtts
om eleven utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen
nya omständigheter påverkar elevens behov av stöd
det särskilda stödets effekt på elevens framtida förutsättningar för fortsatta studier.

Exempel på underlag som kan användas vid uppföljningen:

betyg och resultat på prov och andra tester
närvarostatistik
observationer genomförda av speciallärare eller specialpedagog
lärarens/elevassistentens observationer i det dagliga arbetet
samtal med eleven och vårdnadshavare
självskattning och kamratbedömning, exempelvis enkäter, intervjuer eller skattningsformulär
formativ bedömning
annan kartläggning av kunskapsutvecklingen.

Uppföljningen visar om åtgärdsprogrammet behöver uppdateras med justering av behovsbeskrivning och/eller planerade åtgärder.

Dokumentera

Vad som ska dokumenteras och hur dokumentationen ska göras varierar beroende på vilken typ av stöd som uppföljningen handlar om.

Ledning och stimulans:

Det finns inget lagkrav på specifik dokumentation av ledning och stimulans. Förskolan har krav på dokumentation som syftar till att följa barnens utveckling och lärande men också att analysera och utvärdera utbildningens kvalitet. Skolans ledning och stimulans kan dokumenteras i Skolverkets omdömesblanketter.

Stöd till barn i förskolan:

Stödinsatser för enskilt barn i förskolan ska dokumenteras och följas upp. Dokumentationen ska visa hur förskolan möter barnets behov och stödjer utveckling och lärande. I förskolan finns inte rätten till åtgärdsprogram på det sätt som det finns för grundskolan och gymnasieskolan, utan det är rektorn som bestämmer hur insatserna ska följas upp och dokumenteras.

Extra anpassningar:

Krav på dokumentation av extra anpassningar skiljer sig åt beroende på skolform. I årskurs 1–5 ska extra anpassningar dokumenteras och följas upp i elevens skriftliga individuella utvecklingsplan, IUP, medan det i årskurs 6–9 är upp till rektor hur extra anpassningar dokumenteras. I gymnasiet finns inget formellt krav på dokumentation men det är rektors ansvar att stödja lärarna i deras arbete att utveckla effektiva former för dokumentation.

Särskilt stöd:

Skolan ska dokumentera utredningar om behov av särskilt stöd skriftligt. Åtgärdsprogrammet är en samlad dokumentation av elevens behov och de insatser som har eller ska genomföras.