Autism hos äldre

Med ökad ålder finns generellt en minskad benägenhet att anpassa sig och kompensatoriska förmågor försämras hos alla med åldern. För individer med autism kan åldrandet förstärka autistiska symtom och öka svårigheterna att hantera vardagen. Äldre med autism har ofta mer exekutiva svårigheter jämfört med andra äldre och brukar rapportera problem i dagligt fungerande inom de flesta områden. 

Svårigheter med att automatisera vardagsrutiner gör att äldre med autism ofta blir känsliga för förändringar och oförutsägbara händelser. Känslighet för sinnesintryck har en tendens att förvärras med ökad ålder. Det finns också exempel på att autistiska drag kan minska med åldern.

När strukturen och rutinen med ett arbetsliv eller daglig verksamhet försvinner vid pensionering, eller om en stöttande partner lämnar eller dör, kan den äldre med autism stå helt utlämnad till att organisera tillvaron inklusive sociala kontakter på egen hand. Det kan dels förstärka symtomen, dels utlösa tidigare dolda problem, vilket i sin tur kan leda till psykisk ohälsa, sociala problem och somatisk sjukdom. För individer som levt ensamma eller saknat daglig sysselsättning kan omsorgspersonal bli den viktigaste och ibland enda sociala kontakten.

Med ökad ålder och tillkommande funktionsnedsättningar som till exempel hörsel- och synnedsättning, i kombination med ett större omsorgsbehov, kan följande autistiska symtom leda till problem i vardagen: 

• rigiditet och svårigheter med förändringar
• begränsade intressen som bidrar till isolering
• svårigheter att förstå och hantera känslor
• över- och underreaktion på sinnesintryck
• svårigheter att identifiera och kommunicera kroppsliga symtom.

Vården uppfattar ofta autism hos äldre som tecken på ångest, nedstämdhet, utmattningstillstånd, tvångssyndrom eller begynnande demensutveckling.

Sociala problem och svårigheter

Äldre med autism kan uppleva mer ensamhet och ha

• lägre inkomst
• sämre självkänsla och självförtroende
• svårt att hantera sin vardag
• svårt att känna sig bekväma och passa in i nya sammanhang.

Förekomsten hos äldre är till stor del okänd, men ett par studier visar att autism hos äldre sannolikt är underdiagnostiserat.

Äldre med autism drabbas av samma åldersrelaterade ohälsa som individer utan autism. Det finns en risk att åldersrelaterade problem och även allvarlig somatisk sjukdom missas hos individer med autism eftersom de kan uppfatta och uttrycka besvären på ett annorlunda sätt och vara mindre benägna att söka vård. 

Livsstilsrelaterade hälsoproblem är vanliga hos äldre med autism. Det kan till exempel handla om 

• ensidiga matvanor
• övervikt eller undervikt
• brist på fysisk aktivitet.

Äldre i allmänhet rapporterar oftare kroppslig ohälsa när det rör sig om psykisk problematik. Sannolikt gäller detta också äldre med autism. Hos äldre med autism kan man särskilt behöva uppmärksamma

• sömnsvårigheter
• depressiva symtom
• självskadebeteende
• självmordstankar
• ångest över flera års tid.

Autism hos äldre orsakas av samma faktorer som autism hos barn.

Med korrekt diagnos, rätt stöd och individanpassat bemötande kan många äldre med autism leva ett gott liv med välbefinnande och hög livskvalitet. Stödet bör utformas utifrån den äldres önskemål, intressen, styrkor och behov. Om rätt stöd sätts in blir också samtidiga sjukdomar och problem lättare att behandla.

Framgångsrikt stöd vid autism hos äldre kräver noggrann kartläggning och kompetens hos omgivningen. Det kan behövas tvärprofessionell kompetens och samverkan mellan 

• psykiatri (helst äldrepsykiatri)
• geriatrik
• minnesmottagning
• primärvård
• socialtjänst (LSS-verksamhet, hemtjänst och äldreomsorg)
• habilitering.

Allt fler individer med autism som bor i bostad med särskild service eller har andra insatser enligt LSS når en högre ålder. Därför behöver LSS-verksamheter och den kommunala primärvården utveckla sin kunskap om äldre med autism, och utveckla gemensamma arbetsformer i tvärprofessionella team för bästa stöd.

Kognitivt och kommunikativt stöd

Att få stöd att skapa och upprätthålla rutiner i vardagen så att tillvaron blir tydlig och förutsägbar motverkar stress och frustration. Kognitivt stöd, till exempel tidshjälpmedel, kan vara till hjälp. Olika typer av kommunikativt stöd underlättar för individen att förstå och att göra sig förstådd. 

Läkemedelsbehandling

Det finns ingen läkemedelsbehandling som påverkar kärnproblematiken vid autism. 

Det är vanligt att äldre med autism har många mediciner och därför angeläget att medicinering ses över regelbundet.

Närstående till äldre med autism är ofta de som kompenserar för svårigheterna genom att stötta och backa upp. I bästa fall är det något som alla är nöjda med och som fungerar väl. Men det kan ibland skapa negativa mönster i relationerna och närstående kan uppleva en tung omsorgsbörda. 

När man utformar stöd och behandling för äldre med autism bör stöd till närstående ingå som en självklar del.