Logopedisk utredning

Innehållet i utredningen anpassas efter individens förutsättningar och behov. Vid behov kan man göra en del av utredningen och bedömningen i individens hemmiljö eller annan annan relevant miljö, till exempel förskola, skola eller arbetsplats. Det ger ofta värdefull och kompletterande information. Ett alternativ kan vara att be närstående att filma samspelssituationer i vardagsmiljön.  

Utredningen inleds med kartläggning av individens befintliga kommunikation. Man undersöker närståendes kunskaper om, och förhållningssätt till, kommunikation samt förutsättningar för att kunna genomföra en insats. 

Informera om hur utredningen går till

Innan utredningen görs ska individen och eventuellt närstående eller vårdnadshavare informeras om 

• vad syftet med utredningen är och vad resultatet av utredningen kan leda till
• vilka delar som ingår i utredningen
• när utredningen planeras att starta och när den förväntas vara klar.

Observera att man alltid ska fråga efter samtycke till en utredning.

• Vilka aktiviteter och intresseområden som individen vill och/eller behöver kommunicera i. 
• I vilka situationer och aktiviteter som individens kommunikation fungerar bra. 
• Vilka språkliga förmågor individen besitter. 
• Hur individens språkliga profil ser ut.
• Förutsättningarna för inlärning och utveckling (genom s.k. dynamisk bedömning).  
• Vilka faktorer som möjliggör eller hindrar individens kommunikation i vardagslivet.
• Vilka anpassningar som behöver göras. 
• Om det finns behov av insatser och i så fall vilka.

CELF-5

CELF-5 är ett bedömningsinstrument för identifiering, diagnostisering och uppföljning av språk- och kommunikationsstörningar hos barn och ungdomar 5:0–16:11 år. Bedömningsinstrumentet bedömer receptiv och expressiv språkförmåga, liksom semantiska och syntaktiska aspekter av språket. 

Children’s communication checklist-2 (CCC-2)

Checklista för screening av språksvårigheter för barn 4:0–16:11 år. 

ComFor-2

ComFor-2 är ett bedömningsinstrument för barn och vuxna på en utvecklingsnivå på 12–60 månader utan eller med begränsad verbal kommunikation. 

Grammatiktest för barn (GRAMBA)

Testar grammatisk förmåga hos barn 3–6 år. 

ITPA-3

Kartläggning av språklig förmåga hos barn 6-13 år.

Renfrew ordförrådstest 

Bedömer expressivt ordförråd hos barn 3-11:11 år. 

Svenska versionen av Communicative Development Inventories (SE-CDI)

Föräldraskattning av språklig förmåga. Det finns två olika skattningar: 

• Ord och gester: 8–16 månader 
• Ord och satser: 16–30 månader.  

The New Reynell Developmental Language Scale (NRDLS)

Ett språktest avpassat för barn 2–7 år med tillhörande svenska normer. 

TROG-2

Ett bedömningsinstrument för att mäta receptiv grammatisk förståelse hos barn och ungdomar, 4–16 år. 

Bedömningsintrumentet bedömer receptiv och expressiv språkförmåga.

Resultatet av utredningen återges till individen, eventuellt närstående, utredningsteamet samt andra berörda parter i individens omgivning, till exempel förskolan eller skolan. Säkerställ att informationen är begriplig och uppfattats rätt av individen och de närstående. Erbjud visuellt stöd vid behov.

Utifrån utredningsresultat och individens prioriterade aktivitetsområden kan man ge förslag och rekommendationer för insatser. Målet är ökad språkförståelse, ett funktionellt kommunikationssätt och att individen kan vara delaktig och påverka sin vardag. 

Insatserna planeras i samråd med individen och närstående och/eller personal i förskolan, skolan eller LSS-verksamhet. Exempel på insatser som kan erbjudas:

• kommunikativt stöd
• gruppintervention, t.ex. Akktiv eller Hanen
• utprovning av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK)
• tal- och språkträning.