Remissversion: Autism
Kartläggning och utredning
Kartläggning av lärmiljöer
I kartläggning av lärmiljön identifierar förskolan eller skolan behov av förbättringar genom att göra genomlysningar av befintliga lärmiljöer.
Målgrupp eller situation
Fysisk, social och pedagogisk miljö för barn och elever i förskola eller skola.
Kunskapsläge
Kartläggningsmaterial baseras på beprövad erfarenhet och rekommendationer från SPSM, Skolverket, Barnombudsmannen och Myndigheten för delaktighet.
Kompetenskrav
Personal i skolan utifrån arbetsgivarens beslut.
Sammanfattning
Lärmiljön är den fysiska, pedagogiska och sociala miljö som ett barn eller en elev vistas i under en förskole- eller skoldag och inkluderar även fritidshemmet. Kartläggning av lärmiljöer ska genomlysa förskolans eller skolans miljöer utifrån olika perspektiv och nivåer för att hitta förbättringsområden och göra lärmiljöerna tillgängliga för alla barn och elever.
Genomförande
För att göra lärmiljön tillgänglig för barn och elever med olika förutsättningar och behov behöver förskolan och skolan kartlägga vad i lärmiljön som fungerar och vad som behöver förbättras.
Kartläggning på olika nivåer: organisation, grupp och individ
Kartläggningen ska ge svar på hur lärmiljön fungerar på olika nivåer.
- Organisationsnivå
Bedömning och prioritering av resurser och kompetensbehov. Schema, lokaler, rutiner, resurser, kompetenser, förhållningssätt, värdegrund, samarbete inom och utanför den egna verksamheten. - Gruppnivå
Om förskolan eller skolan har en god lärmiljö och pedagogiska strategier som skapar delaktighet för alla. Arbetssätt, ledarskap, stimulans, gruppens klimat, bedömning, material, gruppkonstellation, möblering, ljud, ljus. - Individnivå
I vilken mån lärandet utgår från kunskap om behov, förmågor och förutsättningar hos det enskilda barnet eller eleven. Vad fungerar väl, vilka utvecklingsområden finns, vilka behov och förutsättningar har barnet eller eleven?
Exempel på frågeställningar i kartläggning av pedagogisk miljö
Vilka arbetssätt och metoder används för att säkerställa tillgänglighet i den pedagogiska miljön? Undersök förutsättningarna organisatoriskt, på grupp- och individnivå.
- På vilket sätt används tydliggörande pedagogik, vilka insatser genomförs redan och stödjer de barnen eller eleverna mot utbildningens mål?
- Vilket visuellt stöd finns som stödjer barnens eller elevernas utveckling och måluppfyllelse?
- Hur tydliggörs övergångar som barnen eller eleverna behöver klara av under dagen?
- Finns det möjligheter för barnen eller eleverna att ta paus vid behov?
- Behöver läromedel anpassas för att möta barnens eller elevernas behov och förutsättningar?
- På vilket sätt får barnen eller eleverna stöd eller hjälpmedel, utifrån sina förmågor, att hantera, planera och förhålla sig till tid, såsom lektionstid och tid för att utföra uppgifter?
- Är schemat lagt så att övergångar underlättas och håltimmar undviks, och så att mängden prov och läxor blir rimlig?
- Tar förskolan eller skolan reda på barnens eller elevernas styrkor, förutsättningar och förmågor så att lärmiljön kan tillgängliggöras utifrån dessa?
Exempel på frågeställningar i kartläggning social lärmiljö
Vilka förhållningssätt, arbetssätt och metoder används för att säkerställa tillgänglighet i den sociala miljön? Undersök förutsättningarna organisatoriskt, på grupp- och individnivå.
- Har alla barn eller elever tillgång till minst en positiv vuxenkontakt i verksamheten?
- Möter den sociala miljön barnens eller elevernas behov av delaktighet, trygghet och studiero?
- Främjar verksamheten utveckling och delaktighet i samspel och gemensamma aktiviteter så att de blir tillgängliga för alla barn eller elever?
- Har verksamheten möjlighet att erbjuda pauser från det sociala samspelet?
- Underlättas och tillgängliggörs sociala situationer för barnen eller eleverna?
- Vilket stöd finns tillgängligt för elever som är i behov av stöd i sociala sammanhang?
- Hur ser klimatet och relationerna ut i gruppen?
- Har de vuxna på förskolan eller skolan ett gott bemötande av barnen eller eleverna i konfliktsituationer? Finns behov av gemensamma eller förändrade strategier? På vilket sätt tar vuxna på skolan ansvar för situationer som uppstår?
- Är kommunikationen anpassad så att alla barn eller elever har förutsättningar att ta till sig innehållet?
Exempel på frågeställningar i kartläggning av fysisk miljö
Används förskolans eller skolans lokaler på ett sätt som bidrar till en tillgänglig fysisk lärmiljö? Undersök förutsättningarna organisatoriskt, på grupp- och individnivå.
Lokaler
- Har förskolan eller skolan varierade flexibla lärmiljöer, t.ex. kollaborativa ytor, samlingsytor, avskärmade ytor, egen arbetsplats, reflektionsytor, läshörna?
- Utgår barnens eller elevernas placeringar utifrån deras förmåga eller behov: grupper, rader, enskilt, avskärmat?
Auditiv miljö
- Hur är ljudvolymen i lokalerna? Går det att göra enkla förändringar, t.ex. att sätta upp olika typer av avskiljare, tassar på stolar och bord?
- Har barnen eller eleverna vid behov tillgång till hörselkåpor?
Visuell miljö
- Hur är belysningen? Kan den förbättras med enkla medel?
- Hur kan miljön intryckssaneras för att öka tydlighet och fokus? Är det för mycket saker på väggarna?
- Kan glasväggar, glasdörrar och invändiga glasrutor täckas för med frostad film eller draperi?
- Är det lätt att hitta i lokalerna? Finns orienteringsskyltar, är rummen tydligt uppmärkta med t.ex. foto, text, bildstöd eller andra visuella hjälpmedel?
- Är det tydligt uppmärkt i rummet var saker finns?
Luftmiljö
- Finns dofter som kan upplevas besvärande?
- Hur upplevs luftkvaliteten? Kan den förbättras med enkla medel?
- Finns och följs rutiner för vädring?
Utemiljö
- Finns miljöer som möter olika intressen?
- Finns miljöer för aktivitet och återhämtning, enskilt eller tillsammans med andra?
- Finns miljöer som bjuder in social samvaro?
- Hur visualiseras förutsättningarna och förväntningar vid vistelse i utemiljön?
Barns och elevers delaktighet i kartläggning av lärmiljöer
- Hur görs barnen eller eleverna delaktiga i vilka anpassningar som behövs?
- Hur stödjer verksamheten barnens eller elevernas möjligheter att uttrycka sig i frågor som handlar om den sociala, pedagogiska och fysiska lärmiljön?
- Hur tas barnens eller elevernas tankar tillvara?
- Används verktyg för att skapa delaktighet såsom samtal, intervjuer, observationer och enkäter?
Uppföljning
Utifrån kartläggningen görs anpassningar för att skapa en tillgänglig lärmiljö. De följs sedan upp inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.
Material
Kommentarer till allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, Skolverket
Studiepaket NPF, Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM
Tillgänglig utbildning, Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM