Tillgängliggöra insatser i hälso- och sjukvård

Gå till huvudsidan: Remissversion: Autism

Remissversion: Autism

Förebyggande insatser

Tillgängliggöra insatser i hälso- och sjukvård

Att anpassa vårdbesök och insatser inom hälso- och sjukvården ger förutsättningar för delaktighet och mer jämlik vård och hälsa.

Målgrupp eller situation

Individer med autism som har kontakt med hälso- och sjukvården.

Kunskapsläge

Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) rekommenderar 

  • att individer med autism erbjuds kognitivt eller kommunikativt stöd (prioritet 2)
  • kompetensutveckling till personal inom hela hälso- och sjukvården (prioritet 3).

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.

Sammanfattning

Individer med autism kan uppfatta och uttrycka sina besvär på annorlunda sätt och ha svårt att förmedla och ta till sig information i vårdmötet. Därför är det avgörande att tillgängliggöra insatser i hälso- och sjukvård. Det innebär att man anpassar kommunikation, bemötande och miljö utifrån individens behov. Syftet är att individen, oavsett funktionsförmåga, får förutsättningar att vara delaktig och tillgodogöra sig vården.

Genomförande

Behovet av anpassningar och stöd varierar. Gott bemötande och generella anpassningar är till hjälp för alla och minskar behovet av individuella anpassningar. Vid svårigheter att förstå och hantera socialt samspel och att vara flexibel kan generella anpassningar vara avgörande för att skapa trygghet och delaktighet. 

Vid större behov behöver man fråga individen eller närstående hur vårdmötet kan anpassas för att skapa förutsättningar för delaktighet. Man behöver alltid försäkra sig om att man kommunicerar på ett sätt som individen kan tillgodogöra sig och att man har uppfattat individen rätt. Ibland kan man behöva avsätta mer tid för besöket. E-tjänsterna på 1177 kan vara ett alternativ när telefonkontakt är svårt för individen. 

Att tillgängliggöra insatser för individer med autism innebär att

  • vara tydlig och konkret 
  • skapa förutsägbarhet och struktur
  • ta hänsyn till över- eller underkänslighet för sinnesintryck.
  • Var kortfattad, konkret och använd ett rakt och enkelt språk. 
  • Använd visuella skalor, kroppskartor eller formulär om individen har svårt att svara på öppna frågor. 
  • Fråga en sak i taget och undvik negationer.
  • Ge tid för individen att fundera och svara.
  • Dela upp instruktioner i flera steg.
  • Skriv en sammanfattning som individen får med sig hem.
  • Inför och under vårdmötet, ge information om syftet, vad som ska hända och hur länge mötet ska pågå. Använd bilder, demonstrationsfilm eller informationsblad för att tydliggöra. 
  • Starta på utsatt tid. 
  • Ta hänsyn till individens begränsade uthållighet.
  • Använd visuellt stöd, t.ex. whiteboard, penna och papper och/eller bilder.
  • Använd klocka eller annat tidshjälpmedel för att tydliggöra tid.
  • Sitt bredvid eller snett mittemot individen.
  • Undvik onödig beröring.
  • Förbered individen inför nödvändig fysisk kontakt.
  • Visa förståelse för om individen vill ha luva, keps, solglasögon eller s.k. fingertrixare.

För att skapa goda förutsättningar i vårdmöten för individer med omfattande behov av stöd och anpassningar krävs extra tid för förberedelse och planering. Fråga individens närstående och/eller boendepersonal vad som är ett lämpligt upplägg och vilka anpassningar som kan underlätta. Under mötet behöver man vara inlyssnande, flexibel och ha tålamod.

Inför mötet med individen:

  • Kontakta individens närstående eller boendepersonal för att undersöka behovet av anpassningar. Ta reda på hur man bäst kommunicerar med individen.
  • Avsätt tillräckligt med tid för mötet.
  • Boka vid behov en serie möten med möjlighet att öva på och genomföra olika moment i flera steg. Använd om möjligt samma lokal.

I mötet med individen:

  • Använd kognitivt stöd för att tydliggöra tid och vad som ska hända under mötet.
  • Använd kommunikativt stöd, t.ex. alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), föremål, bilder eller att rita det man pratar om.
  • Skapa en lugn och avskalad miljö för att minimera störande intryck.
  • Erbjud hörselskydd, positioneringskuddar och taktila hjälpmedel, t.ex. pop it, piggboll eller fidget spinner. Det kan hjälpa individen att hantera situationen.

Material

Stöd i vårdmötet, Habilitering och hälsa, Region Stockholm

Till personal inom hälso- och sjukvård, Autismforum, Region Stockholm

Autism och tillgänglighet i vården, Autism Sverige (pdf, ny flik)

Bildstöd i vården Dart, Västra Götalandsregionen

Förstå mig rätt – metod för att minska missförstånd, Vårdgivarwebben Västra Götalandsregionen

Checklista Mina möten, Attention (pdf, ny flik)

Märkning

  • Utförare: Mödra- och barnhälsovård, Primärvård | Första linje, Psykiatrisk öppenvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk akutvård, Habilitering, Somatisk öppenvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk akutvård, Tandvård, Kommunal hälso- och sjukvård
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde, Logoped, Dietist, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator | Socionom, Psykoterapeut, Specialpedagog | Speciallärare, Tandvårdsyrke
  • Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp, Planering | Handläggning (inkl. myndighetsutövning) | Samordning, Psykoedukation med eller utan övningsmoment, Anpassning | Hjälpmedel, Omsorg | Omvårdnad, Psykosociala insatser, Psykologisk behandling, Läkemedelsbehandling, Medicinteknisk behandling, Hälsofrämjande insatser, Familj- och närståendestöd, Stöd i boende | Boendestöd, Stöd för studier, arbete och sysselsättning (inkl. rehabilitering), Ekonomiskt bistånd, Utbildning
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
  • Tillstånd: Autism