Kognitivt stöd

Kognitivt stöd är allt som gör det lättare att förstå, tydliggöra, planera, komma ihåg och organisera vardagen. Insatserna kan handla om

• struktur och rutiner
• dygnsrytm och rutiner för sömn
• strategier för att hantera tid
• strategier för att komma ihåg
• att upprätthålla motivation och koncentration
• anpassning av miljö
• förhållningssätt och bemötande
• kognitiva hjälpmedel.

Ofta behövs olika former av kognitivt stöd som förstärker varandra. Det behöver även säkerställas att stödet fungerar i den miljö där det ska användas.

Att implementera ett kognitivt stöd i vardagen kräver tålamod och att individen och närstående och/eller personal vet hur stödet ska användas i vardagen. I många fall behöver individen också själv prova för att se vinsten med det kognitiva stödet. Därför behöver insatsen följas upp och utvärderas gemensamt. 

Efter en behovsbedömning i socialtjänsten kan man också få vissa stödinsatser därifrån, till exempel boendestöd, kontaktperson, god man eller personligt ombud.

Vardagen kan underlättas genom:

Rutiner

• Bestämda rutiner för dagen och veckan.
• Schema som synliggör vilka aktiviteter som är planerade och i vilken ordning de ska utföras, t.ex. en avgränsad uppgift eller aktivitet, delar av dagen, hela dagen eller en vecka. 
• Förtydligande av rutiner och övergångar med hjälp av text, först-sedan-bilder, föremål, musik eller doft.
• En tydlig och överskådlig kalender där viktiga aktiviteter är inlagda.
• En planering där aktiviteter planeras in utifrån individens energinivå och aktivitetens krav på energinivå.
• Veckomatsedel.

Visuell översikt

• Bilder som förenklar för hjärnan att ta in information.
• En whiteboard som är placerad väl synligt.
• Olika färger som kan underlätta att överblicka vilka aktiviteter dagen består av.
• Digitala planeringsverktyg som vid behov kan delas med andra.
• Förkortningar som triggar minnet.

Strukturera och förenkla uppgifter

• Dela upp en större uppgift i mindre delmoment.
• Använda checklistor.
• Steg för steg-instruktioner för uppgifter som t.ex. att städa, laga mat, tvätta.
• Identifiera vilka aktiviteter som bör undvikas att utföra på specifika tider, t.ex. aktiviteter som fördröjer sänggående eller gör att man kommer för sent till skola eller jobb.
• Förbereda genom att t.ex. lägga fram kläder som en del i kvällsrutinen för att minska stressen på morgonen.
• Använda autogiro och e-faktura.

Främja en balanserad dygnsrytm och god sömnhygien genom att

• stiga upp och gå och lägga sig på samma tider under veckans alla dagar
• ha tydliga kvälls- och morgonrutiner
• ta hjälp med att vakna, t.ex. väckarklockor eller appar med successivt stigande ljus, behagliga väckningsljud, ett larm i rätt sömncykel eller väckning av en närstående eller boendestödjare
• undvika att sova på dagen och balansera dagsvila så att det inte påverkar nattsömnen negativt 
• vara fysiskt aktiv och helst utomhus och i dagsljus
• äta på fasta tider
• ta medicin på samma tid varje dag
• i möjligaste mån undvika nikotin, kaffe, energidrycker och alkohol, särskilt sent på dagen och kvällen
• gå igenom dagen, morgondagens planering och eventuella orosmoment i god tid före sänggående
• vid behov prova tyngdtäcke (finns med olika tyngd och i olika material).

Hjälpsamma strategier för att uppfatta tidens gång och vara medveten om hur lång tid något tar:

• Ta hjälp av tidur, speciella klockor och timers som kan visualisera tid och påminna.
• Använd ett planeringsverktyg där tidsramar för aktiviteter synliggörs med en tydlig början och ett tydligt slut.
• Bestäm hur lång tid varje moment i en specifik uppgift eller rutin får ta.
• Planera in ALL tid, förutom själva aktiviteten även förberedelse, transport, återhämtning och omställning till nästa aktivitet.

Minska belastning och stress i vardagen genom

• att göra-listor, t.ex. med bilder, papper och penna, röstinspelning på mobilen, digitala planeringsverktyg
• ljud- eller textpåminnelser för att påbörja eller avsluta aktivitet, t.ex. på mobilen, i klocka eller i kalender
• medicindoserare med alarm
• fast placering för föremål som är viktiga och som används ofta
• checklista med föremål som ska med till skolan eller arbetet
• timer på spis, kaffebryggare, strykjärn och andra apparater
• fast dag i månaden för betalning av fakturor.

Att upprätthålla motivationen och koncentrationsnivån kan underlättas genom

• korta arbetspass med tydliga och avgränsade uppgifter
• inplanerade pauser för möjlighet att röra på sig
• att fokusera på en sak i taget och städa undan sådant som inte behövs i stunden
• att involvera och ta stöd av andra
• en lista med möjlighet att bocka av uppgifter vartefter de blir gjorda
• så få störande ljud-, ljus- och synintryck som möjligt
• medvetenhet om hur de egna energinivåerna ser ut över en dag och vilka aktiviteter som tar respektive ger energi
• föremål för sensorisk eller motorisk stimulans, t.ex. stressbollar, fidget-leksaker, tangles, tyngdväst eller bolldyna att sitta på.

Främja förmågan att hantera sinnesintryck, reglera uppmärksamhet och aktivitetsnivå genom att

• reducera distraherande intryck som surrande fläktar eller stark belysning
• erbjuda möjlighet att avskärma sig eller sitta avskilt
• rensa och sortera i hemmet, slänga det som ska slängas och förvara det som ska sparas
• ha fast placering och ändamålsenliga förvaringssystem för olika saker, gärna uppmärkt med text och/eller bild
• använda pärmar med registersystem för struktur på viktiga papper
• utföra extra anpassningar i skolmiljö eller på arbetsplatsen genom t.ex. tydliggöra vad som ska göras och bryta ner lektions- eller arbetmoment.

Visa förståelse och respekt för individens situation genom bemötande och förhållningssätt. Det kan man göra genom att

• dela upp information i flera steg och stämma av att individen har uppfattat informationen rätt
• använda visuellt stöd för att tydliggöra
• ta hänsyn till behov av paus
• ge tät och återkommande feedback
• erbjuda skriftliga minnesanteckningar.

Gör dagen, lektionen, mötet, arbetsdagen eller andra situationer mer begriplig, meningsfull och hanterbar genom att svara på frågorna:

• Vad ska jag göra?
• Varför ska jag göra det?
• Var ska jag vara?
• När ska jag göra det?
• Hur ska ska jag göra?
• Hur länge ska jag hålla på?
• Med vem ska jag göra det?
• Behöver jag ha med mig något?
• Vad händer efteråt?

Många individer kan vara i behov av stöd för att komma in i nya rutiner eller använda ett kognitivt stöd. Information om det kognitiva stödets funktion, nytta och användning kan därför behöva ges också till närstående eller personal i individens vardag. Det är en stor fördel om kognitivt stöd introduceras redan under uppväxtåren. 

När man introducerar ett kognitivt stöd bör det göras genom aktiviteter som individen förknippar med lust, glädje och motivation. Till exempel kan tidshjälpmedel användas för att räkna ner tiden till en aktivitet man längtar efter och ett schema kan synliggöra när och hur ofta aktiviteten äger rum.

På 1177 Vårdguiden finns information om hjälpmedel för kognitivt stöd, vart man vänder sig, hur bedömning och utprovning går till samt eventuella avgifter. Observera att sortimentet för hjälpmedel samt regler för förskrivning ser olika ut över landet.

• Vid behov av medicinteknisk produkt eller konsumentprodukt tillämpas förskrivningsprocessen som består av följande steg: utprovning, information, instruktion och träning, samt utvärdering och uppföljning. 
• Information bör ges muntligt och skriftligt och anpassas till mottagaren och vid behov närstående och personal; det gäller särskilt vid kognitiva funktionsnedsättningar. Vissa användarmanualer för hjälpmedel kan behöva förenklas. Inlärning av ett nytt hjälpmedel underlättas ofta genom stegvisa instruktioner. 
• Förskrivning görs enligt lokala riktlinjer inom respektive kommun och region.