Missbruk och beroende
Uppföljning på verksamhetsnivå
Systematisk uppföljning på verksamhetsnivå
Kunskap om individernas upplevelser, insatser och resultat gör det möjligt att utvärdera arbetets kvalitet, utveckla verksamheten och det nationella kvalitetsarbetet.
Målgrupp eller situation
Systematisk uppföljning ska genomföras för alla insatser som genomförs oavsett verksamhet. På verksamhetsnivå är det reglerat i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9).
Sammanfattning
Systematisk uppföljning på verksamhetsnivå innebär att utifrån verksamhetens kvalitetsledningssystem sammanställa den systematiska uppföljningen som görs på individnivå till ett resultat för gruppnivå.
Resultatet analyseras och kan sedan användas för att förbättra arbetet med enskilda individer, utveckla kvalitetsarbetet på verksamhetsnivå och som underlag för kunskapsstöd och nationella riktlinjer. Uppföljning och verksamhetsutveckling kan med fördel göras tillsammans med brukare.
Uppgifterna kan även användas som underlag till ledning och nämnder för beslut om resurser och insatser.
Genomförande
En verksamhet som jobbar med systematisk uppföljning får kunskap om
- verksamhetens målgrupper
- vilka insatser som används och resultatet av insatserna
- hur väl insatserna möter de behov som finnshur individerna uppfattar hjälpen de fått
- om verksamheten lever upp till krav och förväntningar.
- om ledningssystemet är ändamålsenligt uppbyggt för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten.
Den systematiska uppföljningen kan också användas till regionala och nationella register som på sikt ge ökad kvalitet på stöd- och vårdinsatser.
En samlad analys visar mönster och trender
Att bara utreda varje rapport, klagomål eller synpunkt på verksamhetens kvalitet för sig kan leda till att problem som finns med verksamhetens styrning inte uppmärksammas fullt ut. Genom att göra en samlad analys kan man också upptäcka mönster och trender som inte framkommit i utredningen av ett enskilt fall.
Processen i uppföljningen i sex steg
Socialstyrelsens skrift Systematisk uppföljning – beskrivning och exempel är framtagen främst för socialtjänsten. Den följer grundläggande principer för uppföljning av välfärdsverksamheter.
Här delas den grundläggande processen i systematisk uppföljning in i sex steg:
- planera systematisk uppföljning
- beskriv situationen före insats
- beskriv situationen under insats
- beskriv situationen efter insats
- sammanställ uppgifterna
- analysera resultaten på gruppnivå.
Systematisk uppföljning på verksamhetsnivå med ASI
Systematisk användning av ASI grund och uppföljning ger ett underlag för verksamheters uppföljning samt planering och utveckling av vård- och behandlingsinsatser. Genom att sammanställa enskilda individers data på gruppnivå skapas möjligheter till utvärdering och förbättring av verksamheten. Aktuell frågeställning som verksamheten söker svar på kan väljas ut utifrån en eller flera frågor från ASI för en samlad analys.
Uppföljning och verksamhetsutveckling genom brukarinflytande
Individernas uppfattning är en central aspekt på kvaliteten i verksamheten. Brukarinflytande på verksamhetsnivå genom till exempel brukarstyrda revisioner eller brukarenkäter kompletterar verksamhetens egna utvärdering.
Hantera avvikelser
Om en verksamhet inte når upp till krav och mål i föreskrifter och beslut föreligger en avvikelse som verksamheten måste hantera.
Identifierade avvikelser ska dels åtgärdas, dels ska processer och rutiner ses över så att den som bedriver verksamheten kan säkra att avvikelsen inte inträffar igen.
Systematisk förbättringsarbete
Delar i ett systematiskt förbättringsarbete:
- identifiera krav och mål
- planera arbetet
- göra riskanalyser
- utreda rapporter, klagomål och synpunkter
- egenkontroll
- utveckla och förbättra processer och rutiner.
Illustration från Socialstyrelsens handbok
Patientsäkerhet
Det är vårdgivaren som ansvarar för patientsäkerheten. Det innebär att verksamheten ska leva upp till kravet på god vård och att arbeta för att förebygga vårdskador. Man kan mäta patientsäkerheten genom att följa och analysera händelser, arbetssätt, medvetenhet och beredskap. Ofta är det brister i organisationen som orsakar att en individ skadas i vården. Det kan handla om brister i rutiner, teknik eller kommunikation.
Vårdgivaren ska arbeta systematiskt med patientsäkerheten genom att
- planera, leda och kontrollera verksamheten så att kraven på en god hälso- och sjukvård och tandvård upprätthålls
- arbeta förebyggande för att minska risken att patienter drabbas av vårdskador
- utreda händelser som har medfört en vårdskada eller hade kunnat göra det
- ge patienter och närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet
- anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till IVO
- informera patienter som har drabbats av en vårdskada
- dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten och årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse.
Material
Handbok i Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, Socialstyrelsen (pdf, ny flik)
Systematisk uppföljning – beskrivning och exempel, Socialstyrelsens skrift (pdf, ny flik)
Verksamhetssystem som stöd för uppföljning, förslag till gemensamma variabler för systematisk uppföljning inom socialtjänsten, Sveriges Kommuner och Regioner
Information om stöd till systematisk uppföljning, Kunskapsguiden