Missbruk och beroende
Behandling och stöd
Läkemedelsbehandling vid alkoholabstinens
Alkoholabstinens kan ge farliga komplikationer och är därför angeläget att behandla effektivt med läkemedel, förstahandsvalet är bensodiazepiner.
Målgrupp eller situation
Individer med alkoholabstinens.
Kunskapsläge
Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) anger att hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling med bensodiazepiner till individer med
- förhöjd risk för abstinensepilepsi eller delirium tremens (prioritet 1)
- alkoholabstinens i allmänhet (prioritet 2).
Kompetenskrav
Förskrivs av legitimerad läkare, kan administreras av sjuksköterska. Kan administreras av skötare på delegation.
Sammanfattning
Alkoholabstinens inträder när en längre tids omfattande alkoholintag upphör. Förstahandsvalet vid läkemedelsbehandling av alkoholabstinens är bensodiazepiner (oxazepam, diazepam), som har god evidens och risk-nytto-profil. Även klometiazol kan användas, men har sämre evidens och lägre prioriteringsgrad enligt Socialstyrelsen. Behandlingen lindrar symtom och minskar risken för komplikationer.
CIWA rekommenderas för att bedöma att bedöma abstinensgrad och utifrån resultat välja behandling.
Genomförande
Alkoholabstinens ger flera olika symtom, till exempel ångest, skakningar, snabb hjärtverksamhet och förhöjt blodtryck, men också risk för framför allt två allvarliga komplikationer: abstinenskramper och delirium tremens.
Individer med särskilt hög risk för abstinensepilepsi eller delirium tremens kan förutom läkemedelsbehandling också vara i behov av observation och behandling i heldygnsvård. Det kan gälla individer som tidigare haft sådana abstinenskomplikationer, individer som druckit stora mängder alkohol dagligen i flera veckors tid eller individer med annan sjuklighet som gör dem särskilt sårbara.
Abstinenskramper
Abstinenskramper drabbar ca 10 procent av alla individer med alkoholabstinens. Oftast uppstår kramperna inom två dygn efter senaste alkoholintaget.
Delirium tremens
Delirium tremens visar sig typiskt 2–3 dygn in i abstinensen hos individer med omfattande alkoholkonsumtion och svår abstinens i övrigt. Vanliga symtom vid delirium tremens är förvirring, hallucinatoriska upplevelser och agitation (svår oro i kombination med hyperaktivitet), tillsammans med bland annat snabb hjärtverksamhet, förhöjt blodtryck och svåra svettningar.
Behandling för att undvika Wernickes encefalopati
Vid abstinensbehandling bör profylaktisk behandling med vitamin B1 (tiamin) övervägas för att undvika utveckling av akut Wernickes encefalopati. Vid misstanke om akut Wernickes encefalopati bör tiamin-behandling med högre doser inledas skyndsamt. Obehandlad Wernicke encefalopati kan vara ett livshotande tillstånd och utgör en stor risk för utveckling av Korsakoff syndrom.
Uppföljning
Behandlingen ska följas upp enligt en individuell plan. Regelbunden kontroll av alkohol- och drogvanor bör ingå i uppföljningen, och en bedömning av risken för abstinenskomplikationer. Se också Systematisk uppföljning på individnivå.
För de individer som får behandling eller stöd för andra psykiatriska tillstånd eller har komplexa behov ska uppföljningen ge en överblick över behandlingarna som helhet, ofta finns det behov av en samordnad individuell plan, SIP.