Krisplan

Gå till huvudsidan: Missbruk och beroende

Missbruk och beroende

Behandling och stöd

Krisplan

Krisplanen är ett stöd för att förhindra och hantera eventuellt återfall. Den beskriver risksituationer, tecken på försämring och stöd för individen.

Målgrupp eller situation

Individer med missbruk eller beroende av alkohol, narkotika och/eller spel och som riskerar återfall eller att försämras i sitt tillstånd.

Kunskapsläge

Insatsen bedöms vara förenlig med god vård och stöd utifrån en sammanvägning av flera kunskapskällor.

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens beslut.

Sammanfattning

Att göra en krisplan innebär att man tillsammans med individen

  • identifierar händelser och situationer (så kallade "triggers") som har bidragit till återfall tidigare
  • upprättar en skriftlig plan för att bemöta tidiga varningstecken
  • uppdaterar krisplanen kontinuerligt eller vid behov.

I arbetet med att upprätta krisplanen är det bra att också involvera närstående.

För att krisplanen ska vara användbar för individen bör hen alltid få en utskriven kopia på sin aktuella krisplan. En annan möjlighet är att individen fotograferar eller skannar planen med sin mobil. På så sätt följer planen alltid med individen och risken att individen glömmer eller tappar bort planen minskar. Om individen samtycker ska även andra berörda få en kopia av krisplanen.

Genomförande

Att lära sig identifiera tidiga tecken och triggers (situationer och händelser som kan föregå eller orsaka återfall), ökar möjligheten för individen att tillsammans med närstående och personal förebygga och förhindra återfall. En krisplan kan gärna ingå i en genomförandeplan eller vårdplan och följas upp och uppdateras vid samma tillfälle. I krisplanen konkretiserar man vad individen själv kan göra vid exempelvis känslor av ensamhet, stress och dåligt mående eller vid abstinens eller sug efter alkohol, narkotika eller spel. Det kan också framgå vilka personer eller verksamheter som individen kan ta kontakt med i specifika situationer.

Krisplaner kan var utformade på olika sätt, men de ska alltid utgå från individen och bör innehålla

  • risksituationer
  • tidiga varningstecken
  • åtgärder vid tidiga varningstecken
  • tecken som brukar tyda på allvarlig försämring
  • åtgärder vid tecken på allvarlig försämring
  • individens önskemål.

Uppföljning

Krisplanen bör uppdateras kontinuerligt och även vid behov. Innehållet i krisplanen ska styra hur snart en uppdatering bör göras. Boka gärna in ett specifikt datum för att tillsammans med individen gå igenom krisplanen och ta ställning till uppdatering.

Efter en situation då åtgärderna i krisplanen har satts in bör man utvärdera hur det har fungerat och därefter ta ställning till om krisplanen ska uppdateras.

Märkning

  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Dietist, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog
  • Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp, Planering | Handläggning (inkl. myndighetsutövning) | Samordning, Psykoedukation med eller utan övningsmoment, Anpassning | Hjälpmedel, Omsorg | Omvårdnad, Psykosociala insatser, Psykologisk behandling, Läkemedelsbehandling, Medicinteknisk behandling, Hälsofrämjande insatser, Familj- och närståendestöd, Stöd i boende | Boendestöd, Stöd för arbete och sysselsättning (inkl. rehabilitering), Ekonomiskt bistånd
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår
  • Tillstånd: Missbruk och beroende