Depression och ångestsyndrom
Behandling och stöd
Mindfulnessbaserad kognitiv terapi vid depression hos vuxna
Ett specifikt utformat, manualbaserat program som ges som gruppbehandling för individer med återkommande depressiva episoder.
Målgrupp eller situation
Vuxna som har haft tre eller flera depressioner och som befinner sig i remission.
Kunskapsläge
Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) anger att hälso- och sjukvården bör erbjuda MBKT till vuxna som uppnått remission efter recidiverande episoder av egentlig depression (prioritet 3).
Kompetenskrav
Leg. psykolog eller leg. psykoterapeut med aktuell psykoterapiinriktning, eller hälso- och sjukvårdspersonal med grundläggande psykoterapiutbildning (tidigare steg-1) med aktuell inriktning under kvalificerad handledning.
Sammanfattning
Mindfulnessbaserad kognitiv terapi, MBKT, är en manualbaserad gruppbehandling som baserar sig på delar från Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR), kognitiv terapi och psykoedukation om depression. Programmet har utvecklats av Zindel, Williams och Teasdale i England. Stor vikt läggs på mindfulnessövningar, psykoedukation kring depression och kognitiva och beteendeinriktade övningar. Behandlingen ges i grupp, 1 gång per vecka á 2 timmar, under 8 veckor. Mellan träffarna övar deltagarna på egen hand, dagligen.
Syftet är att minska återfallsrisken i egentlig depression och i slutet av programmet skriver varje deltagare en återfallspreventionsplan.
Genomförande
MBKT är ett manualbaserat program som inkluderar systematisk mindfulnessträning i syfte att bli mer uppmärksam på egna tankar, känslor och kroppsliga sensationer. Psykoedukation kring exempelvis tankarnas betydelse och vidmakthållandeprocesser vid depression är också centrala inslag. MBKT syftar till att hjälpa individen uppmärksamma aktiveringen av dysfunktionella kognitiva processer (som ruminering och negativa tankar) och att försöka skapa ett alternativt sätt att agera eller förhålla sig där dessa processer inte styr. Genom det minskar de depressiva symtom och risken för återfall.
Behandlingen ges i grupp under 8 veckor till individer som är i remission från sin depression. Gruppen (8–12 personer) träffas en gång i veckan, 2 timmar per tillfälle.
Programmet innehåller systematisk mindfulnessträning: till exempel sittande, liggande eller gående meditation, yoga och stretchning. Deltagarna övar hemma på de övningar som lärs ut.
Programmet innehåller också psykoedukation kring depression och kognitiva och beteendeinriktade övningar. Under behandlingens gång lär sig deltagarna att förstå depressionens mekanismer. Varje vecka har ett tema, till exempel “att leva i huvudet” eller “tankar är inte fakta”.
Mindfulness (eller medveten närvaro) handlar om att avsiktligt vara medveten om vad som händer i nuet, utan att döma eller värdera sin upplevelse. De flesta mindfulnessövningar har ett liknande upplägg. Det handlar om att rikta sin uppmärksamhet mot X, och att göra det utan att värdera. X kan vara en inre upplevelse (till exempel tankar, känslor, kroppsförnimmelser), eller en yttre upplevelse (till exempel synintryck, ljud, dofter). Att rikta uppmärksamheten mot andningen är en vanligt förekommande övning. När man tappar uppmärksamheten på X är uppgiften att bara notera vad som har hänt, för att sedan återföra uppmärksamheten mot X, utan att värdera vad som har hänt.
Syftet med programmet är att individen ska lära sig att förhålla sig mer accepterande till plågsamma tankar, känslor och kroppsliga upplevelser. Man lär sig hantera ältande, oroande tankar och destruktiva beteenden på ett mer konstruktivt sätt. Genom nya färdigheter lär sig deltagarna att känna igen sina tidigare depressiva mönster. Dessa nya färdigheter hjälper individen att hitta nya, mer sunda sätt att förhålla sig till sig själv. I slutet av programmet skriver varje deltagare en återfallspreventionsplan.
Uppföljning
Individer som under en längre tid varit i remission (> 6 månader) kan betraktas som friska. Behovet av uppföljning får bedömas utifrån individuella omständigheter. Individen bör alltid uppmuntras att söka kontakt med sin vårdgivare i händelse av att depressionssymtomen återkommer.
Material