Depression och ångestsyndrom
Behandling och stöd
Kognitiv beteendeterapi vid lindrig till medelsvår depression hos barn
I kognitiv beteendeterapi utmanas negativa förväntningar, tankemönster och känslor. Behandlingen kan ges enskilt och i grupp.
Målgrupp eller situation
Barn och ungdomar med lindrig till medelsvår depression.
Kunskapsläge
Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) anger att hälso- och sjukvården bör erbjuda kognitiv beteendeterapi (KBT) till barn och ungdomar med lindrig till medelsvår depression (prioritet 2). Det starka stödet för KBT stödjer sig huvudsakligen på forskning av manualbaserade behandlingsprogram.
Kompetenskrav
Leg. psykolog eller leg. psykoterapeut med relevant psykoterapiinriktning, eller hälso- och sjukvårdspersonal med grundläggande psykoterapiutbildning (tidigare steg-1) med relevant inriktning under kvalificerad handledning.
Sammanfattning
Vid egentlig depression är det viktigt att behandlingen fokuserar på beteendeaktivering och att barnet eller ungdomen får lära sig att utmana negativa förväntningar, tankemönster och känslor.
Utgångspunkten för behandlingen bör vara en vetenskapligt utvärderad behandlingsmanual men med individuella anpassningar.
Genomförande
Om anhedoni (bristande lust och energi) är det mest framträdande draget i depressionen kan KBT med fokus på beteendeaktivering vara hjälpsamt för att försöka väcka intresse och ge barnet möjlighet att få tillgång till nya upplevelser, sociala aktiviteter och relationer till andra.
Vid dysfunktionellt tankemönster kan man börja med KBT med fokus på att hantera negativa tankar.
KBT i grupp har effekt hos unga med lindrig egentlig depressionsepisod. Programmet bör innehålla bland annat beteendeaktivering, bemötande av negativa tankar samt social färdighetsträning. Man bör även erbjuda en parallell föräldragrupp.
Samarbetet med barnet eller ungdomen kompletteras regelmässigt med föräldrakontakter som, beroende på behov, inriktas på allt från informationsutbyte till insatser som fokuserar på föräldrarnas bemötande och omhändertagande eller insatser inriktade på barnets trygghet.
För barn före pubertet sker behandlingen i större utsträckning via föräldrarna (eller annan omsorgsperson) som tränas i aktivt lyssnande, problemhantering och tona ner uppmärksamhet på misslyckanden liksom att uppmuntra till beteendeaktivering och bryta passivitet.
Om barnet eller ungdomen har en god verbal förmåga kan hen få tips om litteratur att läsa mellan sessionerna.
Individuell anpassning av KBT-behandlingen
För barn med depression är till exempel samsjuklighet, komplexa tillstånd eller tidigare behandlingsförsök utan fullgott resultat vanligt förekommande. Man kan behöva anpassa behandlingsupplägget efter det, men också efter barnets eller ungdomens livssituation och önskemål.
Vad som kännetecknar paraplybegreppet KBT
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är ett paraplybegrepp som rymmer flera evidensbaserade metoder, tekniker och manualer. Som terapiform kännetecknas KBT av följande:
- Kartläggning och psykopedagogik (patientutbildning), för att skapa en gemensam förståelse av de faktorer som vidmakthåller besvären
- Fokus på att förändra de tankar och beteenden som kan spela en central roll i problematiken, i syfte att öka funktion, minska symtom och att förbättra måendet
- Behandlingen bedrivs aktivt, målmedvetet och avgränsat i tid, med fokus på de svårigheter som föreligger här och nu
- Teamarbete där barnet eller ungdomen är expert på sina besvär och terapeuten är expert på behandlingen (som kommuniceras i en öppen dialog)
- Mätbara behandlingsmål som utvärderas längs vägen (kan vara både symtom-, beteende- och/eller funktionsmått)
- Förmedlingssättet kan variera (t.ex. fysiska möten individuellt eller i grupp, via internetbehandlingsprogram, självhjälpsböcker eller genom videobesök). Det vetenskapliga stödet för olika förmedlingssätt kan dock variera för olika diagnoser
- “Hjälp till självhjälp”, då en stor och viktig del i behandlingen utgörs av arbete med hemuppgifter.
Uppföljning
Se även uppföljning barn och ungdomar – depression.