Depression och ångestsyndrom
Behandling och stöd
Eye movement desensitization and reprocessing vid posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna
Korttidsterapi för vuxna med diagnostiserat posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
Målgrupp eller situation
Vuxna med diagnostiserad PTSD.
Kunskapsläge
Socialstyrelsens nationella riktlinjer (NR) anger att hälso- och sjukvården kan erbjuda behandling med EMDR till vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 7). Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, men det finns god klinisk erfarenhet av att åtgärden har positiv effekt på symtom på PTSD.
Kompetenskrav
Leg. psykolog, leg psykoterapeut eller psykiater (med grundläggande psykoterapiutbildning) är krav för att få gå utbildning i metoden.
Sammanfattning
Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR) är en traumafokuserad psykoterapi som kan användas vid PTSD. Behandlingen syftar till att aktivera förmågan att hantera påverkan och bearbetning av trauman och andra negativa livshändelser. EMDR-terapi använder standardiserade tillvägagångssätt och kliniska protokoll som inkluderar ett dubbelt uppmärksamhetsfokus med växelvis bilateral visuell, taktil och/eller auditiv stimulering till exempel genom att individen får följa behandlarens hand med ögonen. Processen aktiverar minneskomponenter från trauman och andra negativa livshändelser och stimulerar en adaptiv minnesbearbetning, kognitiv omstrukturering och desensibilisering av det traumatiska minnet.
Genomförande
EMDR-terapi har ursprungligen utvecklats för att behandla PTSD men kan tillämpas vid andra störningar som har sitt ursprung i erfarenheter av plågsamma livshändelser. Behandlingen stimulerar en minnesbearbetning genom exponering av det plågsamma minnet under ett avslappnat tillstånd där individen kan få kontakt med minnesbilder, känslor, tankar och kroppsförnimmelser kopplat till minnet. Genom processen skapas förutsättningar för nya tankar och perspektiv, som underlättar bearbetning av det traumatiska minnet.
EMDR-terapi är en integrativ metod som kombinerar element från flera psykologiska terapimodeller, bland annat från kognitiv, behavioristisk och psykodynamisk teori.
I behandlingen ingår också självkontrollstekniker och kroppsorienterade komponenter. Ögonrörelsernas specifika betydelse för verkningsmekanismen är oklar. Antal sessioner anpassas efter individens behov. Vanligen sker behandlingen en gång i veckan, men tätare och glesare behandlingssessioner är också förekommande. Intensivbehandling med dagliga sessioner under ett par veckor har visat sig framgångsrik. Behandlingen kräver ingen detaljerad exponering för det traumatiska minnet och förutsätter inga hemuppgifter.
EMDR-behandlingens åtta faser
Fas 1 – Klientens livshistoria
Behandlingen inleds med en första bedömning av individens historia och en behandlingsplan läggs upp utifrån de problem som individen beskriver.
Fas 2 – Förberedelse
Terapeuten hjälper patienten att hitta strategier för att hantera starka känslor bättre. Det görs vanligtvis med hjälp av stabiliseringsövningar.
Fas 3 – Bedömning
Under bedömningen får personen visualisera en bild som kan representera den traumatiska händelsen, ta fram en negativ tanke om sig själv som är kopplad till bilden, samt formulera en positiv tanke om sig själv som hen hellre vill tänka om sig själv. Den positiva tanken kan ses som ett mål, eller den riktning som personen vill att förändringen ska ta. Terapeuten ber också personen beskriva vilka känslor hen upplever kopplat till bilden.
Fas 4 – Desensibilisering
Under desensibiliseringen uppmanas individen att hålla ett dubbelt uppmärksamhetsfokus. Det sker genom koncentration på den störande målbilden och vad som sammankopplas med den, samtidigt som individen uppmanas att med ögonen följa terapeutens fingrar från sida till sida och vid korta avbrott rapportera de associationer som uppstår. Allteftersom processen fortlöper blir störningsgraden allt svagare. Detta repeteras tills individen upplever minnet som neutralt. Som alternativ till visuella ögonrörelser kan man använda bilateral taktil eller auditiv stimulering.
Fas 5 – Installation
Terapeuten ber individen att fokusera på händelsen tillsammans med den positiva tanke som togs fram i fas tre. Individen uppmanas att minnas den traumatiska händelsen tillsammans med den positiva tanken samtidigt som terapeuten stimulerar bilateralt. När individen upplever att den positiva tanken är trovärdig är installeringen färdig.
Fas 6 – Kroppsscanning
I den här fasen är målet att identifiera obehagliga kroppsliga sensationer som kan finnas kvar i kroppen när individen tänker på det traumatiska minnet tillsammans med den positiva tanken.
Individen ombeds att tänka på minnet och den positiva tanken och samtidigt söka efter sensationer i kroppen. Obehagliga sensationer försöker man minska eller ta bort med hjälp av bilateral stimulering. Behagliga sensationer förstärks med bilateral stimulering.
Fas 7 – Avslutning
Debriefing av det arbete som gjorts. Om individen är i affekt, det vill säga känslomässigt påverkad av det terapeutiska arbetet, genomförs stabiliseringsövningar.
Fas 8 – Uppföljning och utvärdering
Terapeuten följer upp hur det har gått sedan förra sessionen, och återvänder antingen till bearbetningsfaserna (fas 4–6) eller går vidare till nästa målminne.
En komplett behandling inkluderar också triggers i nuet och förbereder individen för en adaptiv, välanpassad framtida funktionsnivå.
Uppföljning
Vid behandlingsavslut bör man bedöma individens kvarstående symtom i samtal och med en skattningsskala, till exempel självskattningsformuläret PCL-5 (Posttraumatic Stress Disorder Checklist (version 5). Individen bör följas upp efter en tid. Har symtomen återkommit bör individen erbjudas boostersessioner. Där kan behandlaren stötta individen vid eventuella bakslag och repetera tidigare information och strategier.
Material
Referenser
Läkartidningen, 2007, (nr 10), “Traumatiska minnen kan behandlas effektivt med EMDR”.