SIP, samordnad individuell plan

Schizofreni och liknande tillstånd

Kommunikation och delaktighet

SIP, samordnad individuell plan

En SIP görs när en individ får insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst och de behöver samordnas. Individens behov står i centrum för arbetet.

Målgrupp och situation

Individer som har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården i de fall en plan är nödvändig för att tillgodose individens behov.

Kunskapsläge

SIP är ett lagkrav för individer som behöver samordnade insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst och regleras i både hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen.

Kompetenskrav

Kompetens enligt arbetsgivarens beslut. 

  

Sammanfattning

En SIP, samordnad individuell plan, tas fram när någon har insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården och insatserna behöver samordnas. Individer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd är oftast i behov av en vård- och stödsamordnare/Casemanager.

I arbetet med en SIP ska man klargöra: 

  • vilka insatser individen är i behov av
  • vilka insatser regionen ansvarar för
  • vilka insatser kommunen ansvarar för
  • vad som ska genomföras av någon annan än regionen eller kommunen
  • vem som ska vara huvudansvarig för planen
  • hur planen ska följas upp.

Hur en SIP ska upprättas styrs av socialtjänstlagen, SoL, 2 kap. 7 §, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, 16 kap. 4 §.

Genomförande

För att starta ett SIP-arbete krävs alltid att den som planen handlar om har gett sitt samtycke. Individen ska också alltid få möjlighet att aktivt vara med i planeringen och påverka vilka aktörer som ska delta. Planen är till för att möta individens behov, och måste därför utgå från individens upplevelse och önskemål.

Ansvaret för att bjuda in till ett första möte om SIP är delat

Personal i socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska ta initiativ till att upprätta en SIP om man bedömer att en sådan behövs. Andra aktörer kan både föreslå att en SIP upprättas och bjudas in att delta i arbetet med planen, till exempel skolan eller Försäkringskassan. Individen själv eller närstående kan också föreslå att en SIP ska genomföras.

Personal från socialtjänsten och hälso- och sjukvården

SIP är till för att samordna insatser från socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Därför ska alltid personal därifrån delta i SIP-arbetet.

Närstående

Om den som planen handlar om vill det kan närstående vara med i SIP-arbetet. Det kan till exempel vara släktingar, kompisar eller andra viktiga personer i individens liv.

Personal från andra verksamheter

Andra verksamheter än socialtjänst och hälso- och sjukvård kan också delta i arbetet med SIP.

Barn

All planering kring SIP ska utgå från vad barnet behöver. Barnet själv ska alltid få möjlighet att göra sin röst hörd på en nivå som är lagom för dess ålder och mognad.

Uppföljning

Planen ska följas upp så länge behov av samordning kvarstår. Huvudmännens skyldighet att delta gäller även under uppföljningen, att delta i möten och så vidare.

Material

SIP för vuxna och äldre, Uppdrag psykisk hälsa

SIP för barn och unga, Uppdrag psykisk hälsa

SIP-Kollen, Uppdrag psykisk hälsa

Om fast vårdkontakt och samordnad individuell plan, Nationell vägledning, Socialstyrelsen

Samordnad individuell plan, SIP, Sveriges Kommuner och Regioner

Samordnad individuell plan, Kunskapsguiden

Fasta vårdkontakter, 1177 

Märkning

  • Utförare: Förskola | Pedagogisk omsorg, Skola | Elevhälsa, Mödra- och barnhälsovård, Primärvård | Första linje, Psykiatrisk akutvård, Psykiatrisk heldygnsvård, Psykiatrisk öppenvård, Somatisk akutvård, Somatisk heldygnsvård, Somatisk öppenvård, Tandvård, Funktionshinderomsorg | Socialpsykiatri, Individ- och familjeomsorg, Kommunal hälso- och sjukvård, Äldreomsorg, Familjecentral, Ungdomsmottagning, Mariamottagning
  • Yrkesroll: Läkare, Psykolog, Sjuksköterska, Undersköterska | Behandlingsassistent | Skötare, Vårdbiträde, Logoped, Dietist, Fysioterapeut, Arbetsterapeut, Kurator, Psykoterapeut, Socialsekreterare | Biståndshandläggare, Stödpedagog | Stödassistent | Boendestödjare, Lärare | Förskollärare | Fritidspedagog, Barnskötare | Elevassistent | Fritidsledare, Specialpedagog, Tandvårdsyrke, Ledning | Administration
  • Typ av behandling/stöd: Behandlings- och stödförlopp, Planering | Handläggning (inkl. myndighetsutövning) | Samordning, Omsorg | Omvårdnad
  • Åldersgrupp: Barn (0-17 år), Vuxna (18-64 år), Äldre (65- år)
  • Tillståndets svårighetsgrad: Lindrig, Medelsvår, Svår